Syftet med studien var att beskriva vilka påfrestningar sjuksköterskor i Sverige upplever under första året i yrket, samt hur de Hanterar dessa påfrestningar. En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes med åtta nyutexaminerade sjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att sjuksköterskorna upplevde många olika påfrestningar under första året som sjuksköterska. De var oförberedda på många aspekter av arbetet, de kände ofta en tidsbrist och de var rädda för att ta plats.

ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmärksamhetsstörning och impulsivitet. För föräldrarna kan detta innebära svårigheter att Hantera barnens beteende och sätta begränsningar. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse från sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som använts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och baseras på sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: Föräldrarnas uppfostringsförsök, Föräldrarnas relation, Ett minskat kontaktnät, Behov av stöd och hjälp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförväntningar.

Bakgrund: Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lätt missas när det är föräldern som anses sjuk och i behov av vård. Dessa barn får inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmågor och potential förändras under uppväxten och blir påverkade av den situation de lever i. Att leva som närstående till en psykiskt sjuk förälder är förknippat med oro, rädsla, skam och ansvar men även med förhoppning om förbättring och normalitet.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskan behöver för att kunna identifiera och bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie och baserades på sexton vetenskapliga artiklar som söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Synliga symtom på fysiska skador är oftast inte orsaken till varför våldsutsatta kvinnor söker vård. Det har visat sig att de är mer benägna att söka för somatiska problem som buksmärta, ryggsmärta och sexuellt överförbara sjukdomar. Även psykisk ohälsa är vanligt förekommande. För att upptäcka att kvinnan är våldsutsatt är det viktigt att sjuksköterskan ställer frågor om våld i nära relation. I mötet med kvinnan är det betydelsefullt att som sjuksköterska inge förtroende, ge stöd och främja kvinnans säkerhet.

Bakgrund: Självmord är ett existentiellt problem och varje självmordshandling är ett rop på hjälp. Det är drygt en miljon människor, som begår självmord varje år över hela världen, men det är tio gånger fler som försöker ta sitt liv. Uppskattningsvis dör 1500 personer varje år till följd av självmord i Sverige. En del av dessa personer har varit i kontakt med vården under sin sista månad i livet på grund av självmordsproblematik. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans preventionsåtgärder i omvårdnaden av personer med självmordsrisk.Metod: En litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar som består av både kvantitativa och kvalitativa studier.

Syfte: Att sammanställa vad som kunde orsaka ett aggressivt utåtagerande beteende hos patienter med demenssjukdom och vilka omvårdnadsåtgärder som fanns beskrivna för att kunna Hantera det. Bakgrund: Demenssjukdom är en vanlig sjukdom inom all vård. Därmed också de symtom som är karaktäristiska för sjukdomen som till exempel aggressivitet. Fysiska begränsningar eller tvångsvård kan enligt lag användas då patienten visar ett psykotiskt utåtagerande sätt. Enbart demenssjukdom är inte tillräckligt skäl för att tvångsvårda någon. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad där fokus är att lindra sjukdom, symtom och att hjälpa patienten med dennes beteende.

Denna rapport syftar i att undersöka och jämföra två förenklade motion capturesystem. Det ena systemet innefattar två kameror, och det andra systemet innefattar endjupseende kamera. Problematiken med båda systemen är deras begränsade synfält.Om skådespelaren står riktad mot en kamera så kan den kameran inte se en arm somförs bakom ryggen.Min metod för att göra undersökningen var att filma ett antal olika typer av rörelsermed båda systemen och sedan utvärdera och jämföra den data som systemengenererade, dels genom att testa att applicera den på en 3D-karaktär, och dels genomatt se hur pass bra ofullständig data kunde repareras. Vissa rörelser filmades fleragånger, i olika riktningar. Undersökningen har resulterat i olika slutsatser om de bådasystemen.Att använda två kameror innebar en väldigt tidskrävande process i jämförelse medden djupseende kameran, och skådespelaren var begränsad till att stå riktad mer ellermindre mot kamerorna.

Uppsatsens titel: Vi är inte i mål än- en studie av problematiken som kvinnor i ledande positioner upplever.Författare: Helena Klingborg och Johanna FlinkHandledare: Olle DuhlinExaminator: Mikael LundgrenInstitution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, KalmarNyckelord: Karriärutveckling, karriärklättring, hinder, problematik, kvinnligt ledarskapSyfte: Syftet med denna forskning är att påvisa hur kvinnor i ledande positioner upplevt och lyckats Hantera de hindren som finns kring kvinnligt chefskap. Vi ämnar även med denna forskning att inspirera genom att lyfta fram positiva exempel på kvinnor som lyckats klättra i karriären och på detta sätt också lyckats hitta vägar för att Hantera dessa hinder. Följaktligen vill vi besvara;? Hur har de upplevt hindren och på vilket sätt har dessa kvinnor lyckats ta sig förbi dem?Metod: Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod. Vi har i vår forskning intervjuat sju kvinnor som har delat med sig av sina personliga berättelser kring sin karriärresa.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv sjukdom som kännetecknas av kronisk luftvägsobstruktion. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Andra orsaker till sjukdomen kan vara luftföroreningar samt ärftlighet. Tidigare forskning visar att kronisk sjukdom innebär begränsningar som ger upplevelsen av förlust, vilket ger upphov till lidande. KOL leder till andnöd vilket ger begränsningar i livet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter är något som uppstår dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lära sig Hantera konflikter på ett konstruktivt sätt är väsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn på konflikter påverkar resultatet av hur de Hanteras och därmed påverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir då väsentligt då de måste få vara delaktiga för att få chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna påverka.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan Hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att Hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

Etiskt svåra situationer uppstår många gånger i vården av patienter med palliativ diagnos. Palliativ vård beskrivs som en tidsbegränsad process som vanligen består av en tidig fas som kan vara lång och en sen fas som är kort och som kan sträcka sig från några dagar upp till någon månad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer i vård av patienter med palliativ diagnos. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera 14 vetenskapliga artiklar. Denna analys resulterade i fyra kategorier: Att hamna i konflikt; att känna kontrollförlust och maktlöshet; att Hantera betungande känslor; och att ta ställning.

Mitt syfte med det här arbetet är att fokusera på barn och stressen i deras vardag. Jag ville ta reda på vad som orsakar den eventuella stressen och om de har någon metod för att stressa av. Därför har jag intervjuat elever samt gjort en litteraturstudie för att kunna dra paralleller ifrån tidigare forskning..

Syftet med denna rapport är att undersöka hur After Action Debriefing (AAD) fungerar på polismyndigheten i Södermanlands län. Rapporten har sin utgångspunkt i åsikter från anställda poliser i distriktet i Eskilstuna angående frågor om debriefing. Rapporten fokuserar också på åsikter från ansvarig debriefingledare om debriefingens funktion och slutligen vad lagen (Arbetsmiljöverkets kungörelse) säger om rätten till debriefing. Tillvägagångssätt för insamling av data har skett genom enkäter, intervju samt litteraturstudier. Polisyrket är ett krävande yrke på många sätt, och risken för att utsättas för jobbiga händelser är stor.

Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod med influenser ifrån grundad teori. Syftet med studien är att se vilka strategier personer med Aspergers syndrom använder för att Hantera omgivningens sätt att se på dem som avvikare. Studien bygger på fem intervjuer med personer som har diagnosen Aspergers syndrom där de utifrån fem teman (familjeliv, skolsituation, arbetsliv, fritidsliv och främmande situationer) fick berätta om hur det ser ut i deras vardagsliv. Utifrån det fick jag sedan fram flera olika strategier som de använder för att motverka att omgivningen ser på dem som avvikare. Jag fick fram både unika och gemensamma strategier, vilket gör att jag fått fram många intressanta strategier.