Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress. Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.  Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa.

Att arbeta som distriktssköterska innebär ett brett arbetsfält och att träffa många patientkategorier och deras anhöriga. Det kräver att distriktssköterskan kan arbeta i team eftersom hon samverkar med många olika professioner, men också att kunna vara arbetsledare när så krävs. Erfarenheter visar att distriktssköterskor känner sig stressade på grund av hög arbetsbelastning. Vårt syfte med studien är därför att beskriva källor till stress hos distriktssköterskor som arbetar i hemsjukvård. Studien har genomförts som en intervjustudie.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus.

Syfte: Att sammanställa vad som kunde orsaka ett aggressivt utåtagerande beteende hos patienter med demenssjukdom och vilka omvårdnadsåtgärder som fanns beskrivna för att kunna hantera det. Bakgrund: Demenssjukdom är en vanlig sjukdom inom all vård. Därmed också de symtom som är karaktäristiska för sjukdomen som till exempel aggressivitet. Fysiska begränsningar eller tvångsvård kan enligt lag användas då patienten visar ett psykotiskt utåtagerande sätt. Enbart demenssjukdom är inte tillräckligt skäl för att tvångsvårda någon. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad där fokus är att lindra sjukdom, symtom och att hjälpa patienten med dennes beteende.

Både nationellt och internationellt ses en stark ökning av typ 2 diabetes vilket har bidragit till att sjukdomen blivit en av de huvudsakliga orsakerna till för tidig sjukdom och död i de flesta länder. Sjukdomsdebuten kryper allt lägre ned i åldrarna och kräver att individen utför en adekvat egenvård för att undvika att drabbas av komplikationer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vid typ 2 diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ induktiv analysmetod. Analysen resulterade i fem kategorier som visade sig påverka kvinnors upplevelse av att hantera sin egenvård: Upplevelsen av att tvingas anpassa sig, Upplevelsen av motivation, Upplevelsen av vårdgivares stöd, Upplevelsen av omgivningens förståelse och Upplevelsen av att hantera sina känslor.

I denna enkätstudie undersöktes stress och välbefinnande hos 224 slumpmässigt utvalda föräldrar i Stockholmsområdet, med hemmavarande barn i övre tonåren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad föräldrastresskala användes; den sistnämnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. Tonårsföräldrarna rapporterade något högre välbefinnande än en tidigare normgrupp. Grad av välbefinnande, specifikt dimensionerna självacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental mastery), samt frånvaro av negativa livshändelser under det senaste året, predicerade lägre föräldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken föräldrastress eller välbefinnande visade på några systematiska samband med demografiska variabler.

Problem: Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer.

Bakgrund: Många företag tillämpar olika metoder för att styra sin verksamhet. Det grundläggande för företags utveckling är att använda en ekonomistyrning som passar för företagets verksamhet samt att ekonomistyrningssystemet tillämpas på ett optimalt sätt för att uppnå de bestämda mål som företaget formulerat. För att företag skall kunna uppnå en ekonomistyrning som fungerar på ett optimalt sätt, krävs det att företag kan hantera balans och fokus i både tid, rum och aspekter. Problem: Det problem som fångat vårt intresse och som vi vill undersöka närmare är om företag kan hantera balans och fokus inom sin ekonomistyrning. I den dynamiska omgivning som vi lever i krävs det att företag har en fungerande ekonomistyrning.

Anestesisjuksköterskans arbete är genom sin karaktär och mångsidighet psykiskt krävande och anestesiologi är en specialitet där noggrannhet och en ständig mental och fysisk närvaro är av största vikt. Arbetet karaktäriseras idag av ett högt tempo och ställer krav på hög produktivitet samt innebär ofta vård av kritiskt sjuka patienter och krav på förmågan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlängningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan själv men även ett vårdlidande för patienten eftersom fel och misstag lättare begås under stressade förhållanden. Forskning visar också att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsäkerheten. Mot bakgrund av detta är det därför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

Intensivvårdens komplexa natur innebär att det dagligen uppstår situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rätt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvårdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvårdnad av svårt sjuka patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehållsanalys användes för att få fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..

Denna studie hade som syfte att undersöka vilka orsaker till stress svenska elitfotbollsdomare upplever samt hur domarna hanterar den upplevda stressen. Vidare syfte var att undersöka hur stressen påverkar domarnas hälsa, och vilken påverkan stressen har på beteendet hos domarna. Urvalet till denna studie bestod av 10 svenska elitfotbollsdomare, både män och kvinnor, med domaruppdrag inom Allsvenskan eller Superettan säsongen 2011. En semistrukturerad intervjuguide användes under antingen telefon- eller personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori..

Stress är en alarmreaktion som uppstår när individen hamnar i en situation som innehåller nya eller oväntade stimuli. Det blir skadligt för individen då kroppen inte får tillräckligt med återhämtning och stressen blir långvarig. Utmattningssyndrom träder in då individen ignorerat kroppens signaler tillräckligt länge. Medicinsk yoga är en typ av komplementärmedicin och inriktar sig på hela människan, vilket är effektivt på individer som upplever stress och utmattningssyndrom. Det är en relativt nyutvecklad form av yoga men blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården.