Etiskt svåra situationer uppstår många gånger i vården av patienter med palliativ diagnos. Palliativ vård beskrivs som en tidsbegränsad process som vanligen består av en tidig fas som kan vara lång och en sen fas som är kort och som kan sträcka sig från några dagar upp till någon månad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer i vård av patienter med palliativ diagnos. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera 14 vetenskapliga artiklar. Denna analys resulterade i fyra kategorier: Att hamna i konflikt; att känna kontrollförlust och maktlöshet; att hantera betungande känslor; och att ta ställning.

Mitt syfte med det här arbetet är att fokusera på barn och stressen i deras vardag. Jag ville ta reda på vad som orsakar den eventuella stressen och om de har någon metod för att stressa av. Därför har jag intervjuat elever samt gjort en litteraturstudie för att kunna dra paralleller ifrån tidigare forskning..

Syftet med denna rapport är att undersöka hur After Action Debriefing (AAD) fungerar på polismyndigheten i Södermanlands län. Rapporten har sin utgångspunkt i åsikter från anställda poliser i distriktet i Eskilstuna angående frågor om debriefing. Rapporten fokuserar också på åsikter från ansvarig debriefingledare om debriefingens funktion och slutligen vad lagen (Arbetsmiljöverkets kungörelse) säger om rätten till debriefing. Tillvägagångssätt för insamling av data har skett genom enkäter, intervju samt litteraturstudier. Polisyrket är ett krävande yrke på många sätt, och risken för att utsättas för jobbiga händelser är stor.

Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod med influenser ifrån grundad teori. Syftet med studien är att se vilka strategier personer med Aspergers syndrom använder för att hantera omgivningens sätt att se på dem som avvikare. Studien bygger på fem intervjuer med personer som har diagnosen Aspergers syndrom där de utifrån fem teman (familjeliv, skolsituation, arbetsliv, fritidsliv och främmande situationer) fick berätta om hur det ser ut i deras vardagsliv. Utifrån det fick jag sedan fram flera olika strategier som de använder för att motverka att omgivningen ser på dem som avvikare. Jag fick fram både unika och gemensamma strategier, vilket gör att jag fått fram många intressanta strategier.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjärt- lungsjuka män. Syftet var att få ökad förståelse om vilka olika copingstrategier män använde för att hantera sin sjukdom och leva ett hälsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmågan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansågs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vårdpersonal inom rehabilitering av hjärt-lungsjuka män kunde stärka ännu mer.

Ångest är ett tillstånd som drabbar en stor del av Sveriges befolkning. Den ökande psykiska ohälsan visar sig i antalet sjukskrivningar och besök inom vårdkedjan även genom den ständigt ökande förskrivningen och användningen av lugnande och antidepressiva läkemedel. Detta sker samtidigt som befolkningen för övrigt blir friskare och friskare. Genom att i tid uppmärksamma och hantera dessa problem skulle mycket lidande undvikas. Inom området saknas kunskap och forskning om hur patienter som lider av ångest bör behandlas och bemötas på bästa sätt.

Enligt studier drabbas flertalet f.d. elitidrottare av psykisk ohälsa i form av identitetskris, depression, nedstämdhet, ångest samt oro vid avslutad karriär. Detta visar svårigheten i att hantera övergångar och anpassa sig till samhället. Syftet med föreliggande studie var att beskriva sambandet mellan elitidrott och utbildning samt de faktorer som påverkar elitidrottare under deras karriär och livet efter. Detta för att undersöka om eventuella kopplingar finns mellan utbildning och hantering av övergångar efter idrottskarriärens slut.

Introduktion: I sjuksköterskans uppdrag ingår det att leda omvårdnadsarbetet med fokus på vårdkvalité samt arbeta för en god arbetsmiljö. Syftet var att beskriva vad i sjuksköterskans ledarskap som påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom hälso- och sjukvård. Metod: Polit och Beck (2012)  niostegsmodell användes för litteraturstudien och litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. 13 artiklar valdes ut. I analysen markerades meningar som kategoriserades i teman.   Resultat: Förmåga att vara uppmuntrande och motiverande samt närvarande och stödjande beskriver att om ledaren har en positiv inställning, uppmuntrar till engagemang, är fysiskt och psykiskt tillgänglig samt stödjer nya idéer så bidrar det till en god psykosocial arbetsmiljö.

Bakgrund: När en familjemedlem drabbas av sjukdom påverkas hela familjen. De närstående kan känna oro och stress över att förlora kontrollen över vardagen och de därför bli sedda av vårdpersonalen och deras behov tillgodosedda. Sjuksköterskor bör stödja närstående för att de lättare ska kunna hantera den svåra situationen utifrån ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv.Syfte: Syftet med arbetet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den palliativa vården med fokus på den närståendes behov.Metod: Metoden som vi använder oss av är kvalitativ ansats. Vi har genom semi-strukturerade intervjuer fått en del av sjuksköterskors upplevelser gentemot närståendes behov i den palliativa vården. Resultat: Denna studies resultat visade att dagens sjuksköterskor upplever sig vara i behov av att skapa och hantera relationer med närstående och stödja dessa utifrån familjefokuserad omvårdnad. Det framkom att sjuksköterskan förutom att ge allmän omvårdnad till närstående, hade en mycket viktig stödjande roll i den palliativa vården, där sjuksköterskan är lyhörd för de närståendes behov och möjligheter till att vara delaktiga i vården. Slutsats: Mellanmänskliga relationen bör kännetecknas av ömsesidighet och att sjuksköterskans kompetens vävs samman med de närståendes kunskap om den sjuke i vården av densamme, vilket också innebär en lyhördhet för de närståendes behov och närståendes vilja att deltaga i omvårdnaden.

AbstractSyftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse kuratorn har för den psykosociala hälsan. Vi har för det här ändamålet gjort tio stycken kvalitativa intervjuer med kuratorer inom skola, ungdomsmottagning, samt barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån Aaron Antonovskys, Thomas J. Scheffs, samt Moria von Wrights teorier.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Idag är det många företag som misslyckas med sina implementeringsprojekt av affärssystem och många forskare anser att det beror på bristande användarinvolvering. Implementeringsprojekt av affärssystem blir allt vanligare i små företag, men effekten blir dock stor om ett mindre företag misslyckas med sitt projekt. Små företags misslyckanden är oftast relaterade till finansiella och humanitära kritiska framgångsfaktorer. Ett affärssystem kan ge ett företag en rad olika fördelar och möjligheter. Men för att ett företag ska uppnå dem krävs ett lyckat implementeringsprojekt samt att användarna omgående efter driftstart kan använda affärssystemet. Därför måste företagsledare under projektet se till en rad olika kritiska framgångsfaktorer som är relaterade till användarinvolvering.