Enligt 4 kapitlet 1 § Socialtjänstlagen (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den enskilde ska således inte själv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stå till arbetsmarknadens förfogande för att erhålla försörjningsstöd.

Titel: När hjältar faller - En jämförande studie av Aftonbladets och Expressens skildring av idrottshjältarna Ludmila Engquist, Tiger Woods, Lance Armstrong och Oscar Pistorius.Författare: Marianne AnderssonPublikationstyp: UppsatsNivå: CPoäng: 15 hpHuvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskapKursnamn: MKV 61-90 hpProgramnamn: InformatörsprogrammetAntal sidor: 39Handledare: Mats HyvönenÄmne: Hur Aftonbladet och Expressen berättar om idrottshjältar som faller karriärmässigt.Frågeställning: Hur berättar de svenska kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen för sina läsare när/att en idrottshjälte faller karriärmässigt?Teoretiska perspektiv: Tidningsartiklarna har analyserats från Michael Foucaults teorier med utgångspunkt från hans bok ?Diskursens ordning? samt utifrån begreppen representation och identifikation i medier.Tillvägagångssätt: Utifrån en dokumentanalys har de publicerade artiklarna studerats för att ta reda på hur tidningarna valt att berätta om de olika fallen. Med hjälp av en kvalitativ analysmetod studeras om medierna använder sig av någon slags dramaturgi när de skildrar händelserna samt om det finns ett mönster med vilka som får komma till tals.Slutsats: Analysen visar att sättet som tidningarna rapporterar på om de fyra händelserna följer en bestämd dramaturgisk och kronologisk ordning. I samtliga fall kommer samma typer av människor till tals och de bilder som publicerar skildrar liknade motiv oavsett idrott eller fall..

Denna studie syftar till att undersöka om den grundläggande synen på identiteter USA:s ledande politikers besitter går att utläsa i strategiskt viktiga tal med koppling till USA:s insats i Afghanistan. Syftet är också att undersöka vad dessa synsätt haft för inverkan på konfliktrelationerna i detta fall. Den besvarar därför vilken grundläggande syn George W. Bush och Barack Obama uppvisat gällande identiteter. Den berör också vilken påverkan dessa identitetssyner haft för USA:s konfliktinställning och hur det förklarar konfliktutvecklingen.För att besvara dessa frågeställningar presenteras ett teoretiskt ramverk bestående av Carol Bacchis teori om problemformuleringens betydelse samt de essentialistiska och konstruktivistiska perspektiven.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden.

Syftet med vår studie är att undersöka hur död och sorg framställs i barnlitteratur samt hur innehållet i barnböckerna överensstämmer med den teori och forskning som finns inom beteendevetenskaperna kring barns sorg. Utifrån syftet har vi ställt frågorna: Vilka reaktioner är vanliga hos barn när en förälder avlider och hur kan det visa sig i barnlitteratur (om död och sorg)? Vilka teman kring död och sorg framställs i barnböckerna? Hur bör man som vuxen bemöta barn i sorg?Vi har valt att använda oss av kvalitativ innehållsanalys som metod. Vi har analyserat barnlitteraturen med hjälp av olika teman, tidigare forskning och två teorier; anknytningsteori och copingteori.Tidigare forskning visar vikten av att prata med barn om de tankar och känslor som väcks i samband med en nära anhörigs död. Barn behöver få saklig information som är anpassad till deras mognadsnivå.

Hjalmar Söderberg är en svensk författare vars verk i allra högsta grad lever kvar i våra dagar, vilket visar sig i de mångtaliga omtolkningar på hans romaner som uppkommit under 2000-talet. Med detta arbete vill jag dels analysera Hjalmar Söderbergs mest uppmärksammande roman Doktor Glas (1905), dels utveckla en didaktisering av de sentida pastischer som sprungit ur verket och belysa pastischernas postmoderna tendenser.Mitt syfte är också att undersöka hur dagens gymnasielärare ser på användandet av Hjalmar Söderbergs texter i sin undervisning. I arbetet intervjuar jag sex yrkesverksamma svensklärare som pekar på olika förtjänster med att använda sig av Söderbergs texter i elevsammanhang, däribland språket, stockholmsskildringen, de etiska och moraliska frågeställningarna som tas upp i texterna samt Söderbergs texter som förmedlare av ett svenskt kulturarv.Därutöver har jag själv gått ut i skolan och provat min didaktisering av de sentida omtolkningarna av Söderbergs Doktor Glas med en elevgrupp. Eleverna har sedermera fått besvara en skriftlig uppgift om pastischerna samt en utvärderande enkät om hur de upplevde mitt lektionsmoment. Utifrån detta diskuterar jag hur och varför Söderbergs texter kan ha en plats i skolundervisningen samt vilka förtjänster det finns med att undervisa om postmodernistisk litteratur i skolan.Resultatet från lärarintervjuerna och elevenkäterna för mitt resonemang in på hur vissa elever kan ha svårigheter att förstå äldre texter och forna tiders moralsyn, men också nyttan av att utmana sina egna perspektiv och sin egen tids tankesätt.

Under anställningsintervjuer ägnar individer stor uppmärksamhet åt sitt uppträdande. Intervjusituationen är alltså en extremt tydlig form av "impression management" som innebär att individerna uppträder och uttrycker sig på ett sätt som de tror andra tycker är högt värderat. I detta sammanhang kan man säga att individernas roller uppstår genom andras förväntningar och att det är de okontrollerade signalerna och omedvetna kroppsspråket som kan avslöja deras "sanna" egenskaper och beteende. Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för och kunskap om människors agerande och framträdande under anställningsintervjuer samt att ta reda på hur kandidaterna och rekryteringsspecialisterna själva upplever dem. Studien utförs på företaget E.ON Sverige i Malmö som är ett dotterbolag till den tyska energikoncernen E.ON.

Problem: Lunch är någonting som berör de flesta människor och det finns många sätt att äta lunch på idag. Vi har valt att fokusera på lunchen i en restaurangmiljö då här uppstår en socialsituation eftersom man på dessa ställen ofta äter i grupp. Vi upplever att lunchsituationen har förändrats, både vad det gäller val av lunchmiljö och vad man äter. Vi tycker att det är intressant att ta reda på vad som händer i denna situation. Syfte: Med denna studie vill vi analysera och diskutera hur normer styr vårt lunchätande.

SammanfattningJag har analyserat fem debattartiklar, tre skrivna av Linda Skugge, författare och skribent i Expressen, och två av Sara Stridsberg, författare och frilansande journalist, i den så kallade ?bimbodebatten? som har pågått i flera år där kända kvinnor har kritiserats i media på grund av sitt ickerespektabla förhållningssätt till sig själv och sin kropp, exempelvis gällande utvik, silikoninlägg, klädstil osv. De texter jag har valt ut berör samtliga Linda Rosing, känd från dokusåpan Big Brother. Som en debatt mellan två personer förhåller sig texterna tydligt till varandra. Det hela startade med att Linda Skugge kritiserade Linda Rosing mycket hårt varefter Sara Stridsberg gick in och försvarade henne.Jag har analyserat texterna utifrån Beverly Skeggs respektabilitetsbegrepp, och har även kompletterat med Pierre Bourdieu för att synliggöra de olika aktörernas positioner i det sociala rummet, bland annat med hjälp av hans begrepp kapital och habitus.Nyckelord: Kvinnlighet, respektabilitet, bimbo, bimbodebatten, Linda Rosing, Linda Skugge, Sara Stridsberg.AbstractMy analyse is of five debate articles, three written by Linda Skugge, Swedish writer and journalist, and two written by Sara Stridsberg, Swedish writer and freelancing journalist, concerning the ?bimbodebate? which has been going on for several years where famous women have been criticised for their non respectable way of presenting their body.

Bakgrund: Sjuksköterskan utsätts ständigt för emotionella utmaningar i mötet med patienter. Empati och ett professionellt förhållningssätt är grundläggande kompetenser för att möjliggöra god omvårdnad och för att lindra lidande för patienter och anhöriga. Om sjuksköterskan inte kan hantera sina känslor kan dessa möten ge upphov till att hennes/ hans hälsa riskerar att påverkas negativt. Individen hanterar svåra situationer känslomässigt och praktiskt med hjälp av olika copingstrategier. Inom människovårdande yrken kan framgångsrika copingstrategier innebära att ångesten inför vissa situationer blir mindre.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ?bättre? samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Inna Sevelius: Bristande självhävdelse och självständighet: En studie av neurosbegreppet hos Tora Sandström. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, magisteruppsats, vårtermin, 2010. Uppsatsens syfte är att bidra till historiseringen av neurosbegreppet genom en analys av begreppet hos en kvinnlig pionjär inom psykoanalysen i Sverige. Studien inbegriper en diskussion av Sandströms neurosbegrepp i relation till annan samtida psykoanalytisk teori och andra samtida tankeströmningar samt en analys av begreppets konsekvenser för Sandströms syn på barnuppfostran och på den terapeutiska praktiken. Enligt Sandström uppstår neuroser pga bristande självhävdelse under uppväxten.

Enligt Skolverket är förskolans uppgift att lägga en grund för ett livslångt lärande, miljön ska locka till lek och det ska finnas utmaningar. Utemiljön är bra för barnens lek och därmed utvecklade för att det är genom lek som barn utvecklas. Lingua Montessoriskola ligger i Lund och har flyttat till nya lokaler. De behöver nu en bra skolgård. Maria Jacky, rektor, vill att skolan ska utformas med naturmaterial för att de vill passa in i omkringliggande miljö. De vill inte ha några stora färgglada lekredskap. Målet med arbetet är att ge ett par bra förslag till hur de kan utforma sin utemiljö med naturmaterial och växter.

Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. Syftet med mitt examensarbete är att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag på åtgärder som kan genomföras för att få attraktivare offentliga miljöer i stadskärnan utifrån de förutsättningar, kvalitéer och brister som finns idag. Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag.

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen.