The Swedish Moderate party, often also called the Conservative party, was founded with conservatism as the dominant ideology. During the years, however, liberalism has gradually found its way into the party. The aim of this study is to analyze the Moderate party?s political platforms from 1984 to 2013 from an ideological perspective. Is conservatism still a foundational ideology in the Moderate party, or has the liberal ideology taken its place? The study is based on an ideal type analysis that illustrates the Moderate party?s argumentation in six political issues in the years 1984, 1993 and 2013.

Syftet med denna rapport är att lägga fram förslag på organisatoriska åtgärder åt Räddningstjänsten Halmstad. Genom att titta på dagens organisation utifrån sett, som en representant för tredjeman, är förhoppningen att detta ska ge ett nytt perspektiv på dagens organisation och de problem denna står inför. Räddningschefen i Halmstad, Hans Ekberg, har ålagt organisationen att rannsaka sig själva och lägga fram förslag på åtgärder inför nästa kommunala Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Uppdraget i stort är fördelat på sju deluppdrag där denna rapport kommer att fokusera på tre av dessa. Detta görs genom att besvara fem frågor: hur är dagens organisation utformad, vilka problemområden finns, hur ser kommunens framtid ut, vilka åtgärder är nödvändiga, angelägna, eller önskvärda, samt vilka fortsatta frågor finns det för den operativa förmågan? Bakgrunden till uppdraget är att Räddningstjänsten Halmstad likt många andra räddningstjänster i dagen Sverige ser ett större behov av att rekrytera Räddningspersonal i Beredskap till framförallt orter utanför centralorten.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet hos myndigheter och organisationer som de kommer i kontakt med då de har sökt hjälp. Enligt feministiska våldsforskningen måste våldet förstås och tolkas utifrån en samhällelig kontext som är utformad av mäns makt över kvinnor som resulterat i att männen besitter rollen som överordnad och kvinnan underordnad. Med Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö som underlag, presenterar jag myndigheters ansvar och uppdrag vid bemötandet av våldsutsatta kvinnor som jag sedan jämfört och analyserat tillsammans med feministisk teori och det empiriska materialet. Insamling av empirisk data gjordes utifrån semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor där samtliga lämnat en relation som innefattat våld. Resultatet visar på att brister finns vid bemötandet hos myndigheter och organisationer.

I en värld där konsumenten dagligen överöses av kommersiella budskap är det många gånger svårt, för att inte säga omöjligt, för företag att synas. Ett tuffare klimat kräver tuffare tillvägagångssätt, vilket har resulterat i nya marknadsföringsmetoder. En av dessa nya metoder är provokativ marknadsföring som vänder sig till betraktarens känslor genom provokation. Provokativ reklam och dess effekter på konsumenter har undersökts tidigare. Dessa studier har emellertid övervägande fokuserat på provokation i form av sexuella stimuli, varför det råder stor osäkerhet om hur andra provokationsformer i reklamsammanhang mottas av konsumenter.

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt Handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska Handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Antalet sjukskrivna har sedan slutet av 1990-talet ökat dramatiskt. Framför allt är det sjukskrivna p g a psykisk ohälsa som har ökat. Arbetsförhållandena tillskrivs ofta stor betydelse. Det känns därför angeläget att arbeta förebyggande på arbetsplatserna för att reducera stressfaktorer och i förlängningen minska sjukskrivningstalet.Syftet med den här studien är att utvärdera ett stresshanteringsprogram för en grupp bestående av 14 produktionstekniker anställda på Volvo Lastvagnar AB, Umeå. Alla i fullt arbete.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska Handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Förr i tiden var övervikt ett tecken på att en människa var välmående. Nu ser man det hela som en hälsorisk. Den största orsaken till att barn blir alltmer feta är deras stillasittande vardag och att de äter mer energi än vad de hinner göra av med. Även om övervikt och fetma hos barn ökar, finns det en hel del som både föräldrar och skolsköterskor kan göra för att hjälpa dem. Skolsköterskorna som träffar barnen kontinuerligt har goda möjligheter att påverka.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

AbstractDenna uppsats fokus ligger på klienter intagna på ett LVM ? hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl Hesslebys behandlingshems policy eller grundläggande Handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby säger sig stå för överhuvudtaget är möjlig att realisera så att klienterna upplever den på ett likvärdigt sätt som behandlingshemmet. Hesslebys policy är i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.