Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr vanligt förekommande i den svenska befolkningen och Àr den vanligaste orsaken till sjukhusinlÀggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjÀrtsviktbehandlingen Àr idag ett stort problem inom sjukvÄrden. Detta bidrar till ökade sjukhusinlÀggningar samt ökad dödlighet hos hjÀrtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjÀrtsvikt. En granskning av kvaliteten betrÀffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes Àven.Metod: En beskrivande litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Titel: Antarktis -utvecklingsmöjligheter och hinder för researrangörerFörfattare: Dominique FĂŒgedi Kurs: Turismvetenskap C Institution: Ekonomihögskolan, LinnĂ©universitetet Handledare: Christer FoghagenProblem: ResmĂ„let Antarktis Ă€r högst aktuellt idag inte minst dĂ„ Antarktis har blivit ett allt vanligare dröm resmĂ„l för resenĂ€ren. Antarktis Ă€r Ă€ven en vĂ€rdefull plats rent vetenskapligt och det finns regler hur man fĂ„r vistas dĂ€r . De mĂ€nskliga aktiviteterna som förekommer pĂ„ Antarktis genom turismen dit kan Ă€ven öka mĂ€ngden koldioxid i atmosfĂ€ren och havet, nĂ„got som kan pĂ„verka havsmiljön och dess surhet men Ă€ven djuren och vĂ€xterna.Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utvecklings möjligheter och hinder det finns med resmĂ„l som Antarktis för researrangörerna rörande bĂ„de kunden och researrangörerna utifrĂ„n researrangörernas perspektiv.Metod: Uppsatsen har utförts genom tre intervjuer av personal frĂ„n olika researrangörer med Antarktis med i deras utbud av resor. Intervjuerna har sedan tolkats utifrĂ„n en hermeneutisk ansats.Resultat: Studien visade att intresset Antarktis ser ut att vĂ€xa och utvecklas som resmĂ„l samtidigt som det Ă€r en relativt liten marknad dĂ€r man vill hĂ„lla turismen smĂ„skalig och reglerad för att inte exploatera Antarktis som destination. Det ökade intresset att resa dit har Ă€ven medfört ett större tryck att bevara Antarktis.

Syftet med studien Àr att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lÀrande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lÀrande, sammanhang, tillÀmpningar, hinder, och barns olika förutsÀttningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhÄllningssÀtt pÄverkar bÄde medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmÀrksammade vad mÄngfaldighet innebÀr genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bÀr med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

Enlig SCB (2010) sÄ var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent Är 2008 vilket Àr en ökning med 6 procentenheter pÄ sju Är Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill dÀremot förflytta fokus frÄn kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte Àr att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berÀttelser om vad de anser har lett till deras framgÄng i karriÀren. En kvalitativ metod anvÀndes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjÀlp av tematiskanalys. Fyra stycken teman Äterfanns i materialet och de representerar de framgÄngsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

MÄnga företag investerar i ledarskapsutbildningar i hopp om att fÄ mer kompetenta ledare som kan generera mer framgÄng för företagen. Forskningen inom omrÄdet visar dock att lÄngt ifrÄn alla ledarskapsutbildningar Àr framgÄngsrika, dÄ det finns mÄnga komponenter som kan hindra ledarskapsutbildningar frÄn att vara effektfulla. Trots detta Àr det fÄ företag som utvÀrderar sina ledarskapsutbildningar. Syftet med denna studie var att utifrÄn deltagarnas upplevelser, beskriva vilka effekter ett företags interna ledarskapsutbildning resulterat i samt vilka hinder som funnits för ledarskapsutbildningens framgÄng. Fyra chefer som genomgÄtt företagets ledarskapsutbildning intervjuades och induktiv tematisk analysmetod anvÀndes.

Nigeria Àr ett av vÀrldens mest etniskt mÄngfaldiga lÀnder. Landet har under senare Är, trots ett alltmer demokratiskt styre, erfarit ett uppsving av etniska konflikter. Med en konstruktivistisk syn pÄ etnicitet Àr orsaken till konflikterna inte given, utan kan elimineras. De nigerianska ledarna har dock inte lyckats med detta, utan snarare gjort problemen Àn mer komplicerade. DÀrför syftar denna fallstudie till att analysera civilsamhÀllets möjligheter och hinder att fÄ bukt med de etniska konflikterna.Genom tillÀmpande av teorier om inter- och intraetniskt civilsamhÀlle samt socialt kapital finner vi att civilsamhÀllet, som genom en bred definition Àr livfullt och heterogent i Nigeria, i dagslÀget Àr för svagt och fragmenterat.

Den svenska skolan har under de senaste Ärtionden gÄtt frÄn att vara en av de mest reglerade sektorerna i det svenska samhÀllet till att bli en av de mest avreglerade. I samband med detta har skolan fÄtt en ny typ av styrning. Genom en decentralisering av skolan har ansvaret skiftat frÄn statlig till kommunal nivÄ. Den sÄ tidigare regelstyrda skolan har blivit mÄlstyrd och lÀraryrket har med detta förÀndrats.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur intervjuade lÀrare och ledning upplever att styrningen av organisationen pÄverkar deras arbete i termer av möjligheter och hinder. Tidigare forskning visar att lÀrarna, under den nya styrningen, upplever att nya arbetsuppgifter har tillkommit utan att andra har försvunnit.

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka hur individer upplever erfarenheter och hanteringen av dessa, efter en samverkansövning. Vidare Àr syftet att undersöka vilken mening de tillskriver erfarenhetshanteringen samt identifiera vilka faktorer som individer upplever utgör ett hinder och stimulerar erfarenhetshanteringen och lÀrandet. Vi har utgÄtt frÄn en fenomenologisk ansats dÀr empirin har samlats in genom observation, fokusgruppsintervju och individuella intervjuer. Resultatet visar att deltagarna inte har en gemensam syn pÄ vad erfarenhetshanteringen Àr och vad det syftar till. NÀr det kommer till fallgropar för erfarenhetshanteringen sÄ visar resultatet att stora övningar och hög arbetsbelastning, inget tryck pÄ att omvandla erfarenheterna till konkreta ÄtgÀrder, frÄnvarande beslutsfattare, skuld och försvarsstÀllning, samverkansproblematik och bristande förstÄelse för roller och ansvar samt bristande dokumentation och informationshantering utgör hinder för erfarenhetshanteringen.

?Vad sÀtter lÀrarna betyg pÄ? Àr en studie om bedömning inom Àmnet musik i Ärskurs nio.För att fÄ reda pÄ vad lÀrarna bedömer har vi valt att anvÀnda oss utav en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer dÀr vi stÀller lÀrarnas svar mot forskning och lÀroplaner. De lokala kursplanerna kortas och bryts ner av skolorna för att eleverna ska kunna fÄ ut mesta möjliga utifrÄn skolans resurser. Vi har tittat pÄ vad som krÀvs för att fÄ GodkÀnt i musikÀmnet, och om bedömningen skiljer sig mellan olika skolor, samt om det finns nÄgra hinder för att ge en rÀttvis bedömning.Vi kom fram till att de lokala kursplanerna ser olika ut mellan skolorna och dÀrmed Àven det underlag lÀrarna tittar pÄ vid en bedömning. Under vÄr undersökning fann vi diverse hinder för att ge en enhetlig undervisning.

AbstraktBakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvÄrden dÀr varje möte Àr unikt och krÀver en god kommunikationsförmÄga och flexibilitet frÄn vÄrdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och mÄlorientering utgör en kvalitetssÀkrande trekant av förutsÀttningar för att uppnÄ god professionell kommunikation och omvÄrdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan fÄr mindre tid, vilket pÄverkar bemötandet och kan förÀndra patienternas syn pÄ sjukvÄrden. Upplevelsen av bemötandet Àr subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan pÄverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvÄrden.

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lÀrare och elever. (The puzzle of meetings.

Riksdagen beslutade Är 2000 om en nationell handlingsplan för att förbÀttra tillgÀngligheten för persoaner med funktionsnedsÀttning. Hindren skall vara ÄtgÀrdade före 2010.Syfte. Att studera hur tillgÀnglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det pÄverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsÀttning.Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgÀnglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men ocksÄ graden av funktionsnedsÀttning, Älder samt upplevelse av hinder Àr faktorer som Àr avgörande.Konklusion.

Ur ett internationellt perspektiv anses Sverige vara ett jÀmstÀllt land. Trots detta finnsen utprÀglad könssegregering pÄ arbetsmarknaden som ett resultat av traditionellaförestÀllningar om vad som Àr kvinnliga och manliga yrken. TrÀindustrin harhistoriskt sett varit en mansdominerad bransch och det Àr fortfarande svÄrt för kvinnoratt fÄ anstÀllning inom den branschen. Vid rekrytering av personal finns möjligheterför företag att förÀndra den demografiska strukturen hos arbetsstyrkan.Med denna bakgrund Àmnade denna studie att undersöka rekryteringsprocessen ur ettjÀmstÀlldhetsperspektiv pÄ ett utvalt företag inom trÀindustrin. Företaget har delat insina anstÀllda under tvÄ yrkeskategorier, tjÀnstemÀn och kollektivpersonal.Underrepresentationen av kvinnor Àr mest mÀrkbar bland kollektivpersonal och dÀrförstuderades skillnader i hur rekryteringsprocessen ser ut mellan yrkeskategorierna.Studiens resultat visade att jÀmstÀlldhetsperspektivet inte beaktas i samtliga momentav rekryteringsprocessen.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Det hÀr arbetet behandlar Àmnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI Àr en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affÀrsinformation elektroniskt, i stÀllet för att anvÀnda den traditionella pappershanteringen. EDI ersÀtter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som Àr sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mÀnsklig inblandning.I arbetet har en undersökning genomförts med utgÄngspunkt pÄ EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig pÄ mindre företag Àr för att jag anser att dessa har en annan syn pÄ investeringar och satsningar pÄ ny teknik Àn vad de stora företagen har. De frÄgestÀllningar som jag har undersökt Àr hur stor utbredningen av EDI-anvÀndningen Àr bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI.