Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 61 Titel: Föräldrars uppfattning om Handikappridning Författare: Camilla Borgström och Sofia Österlund Handledare: Ann-Sofi Råstam Datum: 2006-06-08 Bakgrund: För funktionshindrade barn och ungdomar kan Handikappridning fungera som fritidsnöje men också ha en positiv inverkan på funktionshindret. Vi inriktade oss på föräldrar till funktionshindrade barn i vår undersökning eftersom vi ville få en inblick i hur funktionshindrade barn kan påverkas av ridningen. Som pedagoger tycker vi att det kan vara bra att känna till att Handikappridning finns och att det kan vara en hjälp och ett stöd för elever med funktionshinder som vi kanske möter i klassrummet. Även om Handikappridning inte behöver vara en direkt del av skolverksamheten så kan det vara relevant för pedagogen att ha kunskapen om Handikappridning för att kunna ge information och stöd till elever och föräldrar. Syfte: Handikappridning är intressant eftersom det handlar om något som kan vara både roligt och hälsosamt för de inblandade oavsett förutsättningar. Syftet med vår undersökning är att visa på hur föräldrar till funktionshindrade barn uppfattar att deras barn påverkas av ridningen.

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter använder hästar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och Handikappridning och hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Vi ville även veta hur en bra terapi häst skall vara. En intervjustudie utfördes på fyra terapeuter i Sverige som använder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi är svåra att särskilja från varandra då gränsen mellan dem är flytande. Båda är behandlingsformer där hästen används som ett verktyg för att uppnå uppsatta mål.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.