Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till Handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning.Varje år skadas 100 000 patienter i vårdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. Vårdtiden förlängs med 4 dagar och detta kostar samhället oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvårdspersonals händer är den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvårdspersonalen utför korrekt Handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vården följer riktlinjer för basala hygienrutiner gällande Handhygien.

Rätt utförd Handhygien är en av de enklaste, mest betydelsefulla och minst kostsamma metoder för att minska spridning av vårdrelaterade infektioner, VRI. Trots omfattande kampanjer för förbättrad Handhygien över hela världen för att förhindra VRI är det svårt att uppnå full följsamhet till rekommenderade riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av rekommenderade riktlinjer för Handhygien på sjukhus. Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Artiklarna har granskats och kvalitetsbedömts utifrån Willman, Stolz och Bahtsevanis (2011) bedömningsmall.

Handhygien är en grundläggande princip som förebygger, kontrollerar och reducerar vårdrelaterade infektioner och är ensam den mest effektiva metoden för att bryta en smittspridning. Syfte: att belysa vårdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gällande Handhygien. Metod: Författarna gjorde en litteratursökning och granskning av vetenskapliga artiklar inom området. Resultat: Vårdpersonalens följsamhet till Handhygienrutinerna visade sig ligga mellan 16,5%-70% och var större efter än före patientvård. Det fanns faktorer som gynnade och minskade följsamheten.

Syftet med föreliggande studie var att redogöra för hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende Handhygien och de faktorer som påverkar detta. Metod: Artiklar söktes via CINAHL, Pubmed och Scopus. Sökord som användes i olika kombinationer var: hand hygiene, adherence, hygiene guidelines, health care workers, compliance, hand disinfection, infection control, nursing, nurse och hand cleansing. Tretton vetenskapliga artiklar erhölls. Vidare gjordes en manuell sökning ifrån inkluderade artiklars referenslistor och genererade två artiklar som ingick i resultatet.

Rätt utförd Handhygien är en av de enklaste, mest betydelsefulla och minst kostsamma metoder för att minska spridning av vårdrelaterade infektioner, VRI. Trots omfattande kampanjer för förbättrad Handhygien över hela världen för att förhindra VRI är det svårt att uppnå full följsamhet till rekommenderade riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av rekommenderade riktlinjer för Handhygien på sjukhus. Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Artiklarna har granskats och kvalitetsbedömts utifrån Willman, Stolz och Bahtsevanis (2011) bedömningsmall.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva varför följsamheten gällande Handhygien ofta är låg bland vårdpersonal, samt hur man kan öka följsamheten för Handhygien bland vårdpersonal. Metoden som använts var en litteraturstudie. Datainsamling skedde via databaserna Medline (PubMed), Cinahl (EBSCO host) och Academic Search Elite. Sökorden som använts: prevention, hand disinfection, hand washing, infection control, nosocomial infection och education. Totalt användes 15 vetenskapliga artiklar.

Sjuksköterskans arbetsmiljö innebär ständig kontakt med bakterier och andra mikroorganismer. I denna miljö utgör händerna det viktigaste arbetsredskapet, men är samtidigt den största källan till smittspridning. Noggrannhet när det gäller Handhygien är därför av största vikt i vårdandet av sjuka människor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskans kunskap om Handhygien utifrån Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes med urval av 21 sjuksköterskor.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna för sjukhusvårdade patienter och drabbar uppskattningsvis 10 % av alla inneliggande patienter. Handhygien är den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans följsamhet av basal hygienrutin inom slutenvård. Metod: En litteratursökning är gjord i databaserna PubMed och CINHAL. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades för att få fram resultatet. Resultat: Kontinuerlig utbildning ökade följsamheten till Handhygien. En annan viktig faktor för ökad följsamhet var utformningen av arbetsmiljön. Tillgång till handdesinfektionsmedel måste finnas i arbetsvägen och i synfältet för sjuksköterskan.

En av de vanligaste komplikationerna inom sjukvården är spridning av vårdrelaterade infektioner, såsom Multi Resistenta Staphylococcus Aureus, (MRSA). Det finns idag olika Handhygienåtgärder för att förhindra spridningen. Syftet med denna studie var att genom en evidensbaserad litteraturstudie undersöka effekten av Handhygien för att förhindra spridning av MRSA. Litteraturstudien baserades på två frågeställningar: Kan spridning av MRSA minskas med Handhygienrutiner? Finns hinder för Handhygienrutiner? Studien innehöll åtta vetenskapliga artiklar och granskades utifrån mall för kvalitetsbedömning.

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem, patienter i utvecklingsländer är speciellt utsatta på grund av att många sjukhus har begränsade resurser. Därför kom idén upp att göra en studie som belyser hur sjuksköterskor hanterar Handhygien med avseende att förebygga vårdrelaterade infektioner på Bulongwa Lutheran Hospital i Tanzania. Data samlades in genom en observationsstudie som varade i fyra dagar. Anteckningar från observationen skrevs ner i löpande text och analyserades genom en detaljerad innehållsanalys. I analysen växte ett antal kategorier fram, vilka resulterade i fyra övergripande teman: tvättmöjligheter, handtvätt, handskanvändning och övriga hygienaspekter.

Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället. Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer. Under hösten 2006 startades ett ptojekt på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, på en avdelning på UMAS.

En god Handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner som senare kan orsaka onödigt lidande hos patienten. För patienten innebär detta försenat tillfrisknande och en förlängd vårdtid. Drygt 10 % av patienterna på Sveriges sjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner och kostnaderna för samhället uppskattades bli 3,7 miljarder kronor under år 2009. Flera studier har tidigare belyst hur viktigt det är med en god Handhygien i omvårdnadsarbetet och vilka faktorer som påverkar hygienrutinerna. Syftet blev därför att undersöka sjuksköterskors följsamhet av hygienrutiner vid handtvätt, handdesinfektion samt hur väl användandet av handskar i olika vård- och omvårdnadssituationer efterföljs.

Inom intensivvården (IVA) vårdas de mest allvarligt sjuka patienterna vilka ofta har svåra infektioner och ett nedsatt immunförsvar. Detta kan innebära en ökad risk att drabbas av meticillinresistenta stafylokock aureus (MRSA). Smittspridning av MRSA sker främst från sjukvårdspersonalens händer till patienterna. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka åtgärder sjukvårdspersonalen inom IVA kan vidta för att minimera smittspridning av MRSA. Artiklarnas resultat visade att följsamheten var låg då det gällde att följa riktlinjer för noggrann Handhygien.

Inom hälso- och sjukvården ställs idag höga krav på renlighet för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Detta gäller inte minst vårdpersonalens händer. Syftet med studien var att undersöka benägenheten att följa de i Handbok för hälso- och sjukvård beskrivna riktlinjerna kring Handhygien bland olika yrkeskategorier på en kirurgisk vårdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och läkare på den utvalda vårdavdelningen. Studien hade både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Hundratals miljoner människor drabbas varje år av vårdrelaterade infektioner (VRI),som tar sig uttryck i dödsfall och onödigt lidande. Det stjäl resurser från sjukvårdenvärlden över och inget land i världen har lyckats lösa problemet. Handhygien ansesvara den mest effektiva metoden för att förhindra spridning av smittsamma bakterier.I Sverige kostar VRI samhället 500 000 vårddagar per år och det beräknas bli enutgift på 3,7 miljarder kronor. Syftet med uppsatsen var att undersöka omsjukvårdspersonal följer riktlinjer för Handhygienrutiner, samt att belysa vilkafaktorer som kan ha inverkan på följsamhet kring Handhygien. Levines teori om defyra bevarandeprinciperna tillämpades som omvårdnadsteoretisk referensram.Uppsatsen grundades på en litteraturstudie bestående av tio stycken artiklar,publicerad mellan 2001 och 2008.