En studie i om handdockan kan stärka den matematiska förståelsen och hur pedagoger skulle kunna använda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lärande i matematik. Vi valde att fokusera på en geometrisk form, rektangeln. Vårt arbetssätt har bestått av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i två helt skilda förskolor men har gjorts på liknande sätt och med samma frågeställningar.

En studie i om handdockan kan stärka den matematiska förståelsen och hur pedagoger skulle kunna använda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lärande i matematik. Vi valde att fokusera på en geometrisk form, rektangeln. Vårt arbetssätt har bestått av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i två helt skilda förskolor men har gjorts på liknande sätt och med samma frågeställningar.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med hjälp av handdockan kunde stärka femåringars begreppsbildning i förståelse och handling när det gäller begreppen grupptillhörighet och empati. Vi utförde barnintervjuer och sociogram i början av vår umdersökning, för att se var barnen stod i sin förståelse av grupptillhörighet och empati och vilka kontakter de tog. Vi utförde intervjuer med förskollärarna med samma frågor som barnens, för att se om deras värderingar visade sig i barnens svar. Vi tror inte att barnens svar är en följd av förskollärarnas tankar om ämnet. Vi anser att det är våra aktivitetstillfällen som stärkt barnen i förståelse och handling när det gäller begreppen.

I den här studien har vi valt att undersöka hur pedagoger uppmärksammar och även hanterar barns utanförskap i den fria leken. Denna studie är gjord på en liten förskola och metoderna som är använda i detta arbete är kvalitativa forskningsmetoder. Empiri har samlats in genom främst intervjuer och observationer, men även genom ett skådespel med Handdockor på förskolan. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: uppmärksammar pedagogerna utanförskap och hur hanteras detta då? På vilket sätt går pedagogerna tillväga för att förebygga utanförskap och hur pass medvetna är barnen om utanförskap? Vår största inspiration har varit Birgitta Knutsdotter Olofssons (2003) och hennes beskrivning angående de tre lekreglerna samförstånd, ömsesidighet och turtagande som råder i leken.

I vårt arbete har vi haft två syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt där frågan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte där fokus låg på problem i processen när vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt område förståeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga område vi valt att göra förståeligt är: ?Vad är jord och var kommer den ifrån??.

Introduktion: Tandvårdsrädsla innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. Rädslan för tandvården grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser från tandvården och påverkan från förälder. Tandvården har en betydande roll till att kunna lindra rädslan. Syfte: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvårdsrädsla. Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder används för att lindra tandvårdsrädsla? Metod: Litteraturstudie Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en lyckad metod för att behandla tandvårdsrädsla då KBT går till botten med vad som ligger bakom rädslan. Många av deltagarnas rädsla för tandvården minskade med KBT.

Detta examensarbete har sitt fokus på förskolebarnens lek och dess olika former med handdockan. Syftet med denna studie var att undersöka hur barnen intregerar med handdockan och hur de använder dem som medierande redskap. Undersökningen var utförd som en observationsstudie av barnen på en förskola i åldern 3-5 år.De resultat som framkommit pekar på att en handdockas närvaro i barnens lek kan te sig på skilda sätt. Barns möte med handdockan kan både inspirerea, utmana och försvåra leken. De lekformer som synliggjorts i denna studie visade att imitation och transformation stod i centrum.

Syftet med studien är att få inblick i pedagogers tankar om lässtundens möjligheter som pedagogiskt redskap för lärande i förskolan. Men även vilka tankar de har om hur man genom att använda skönlitteratur på ett aktivt och pedagogiskt sätt kan stimulera barns utveckling och lärande.  I studien ingår kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika förskolor. Efter intervjuerna visade pedagogerna oss runt på förskolorna och vi förde fältanteckningar. Resultaten redovisas i fyra teman: lässtunden, arbetssätt, förskolans verksamhet och pedagogens ansvar. Utifrån studiens resultat kan konstateras att pedagogerna anser att högläsning och skönlitteratur har en given plats på förskolan och att de anser att arbete med skönlitteratur är viktigt.