Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg.Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i Handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor.Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien.Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra Handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt Handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför Handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt Handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde Handdesinfektion.Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga Handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i Handdesinfektion.

Inom operationssjukvård förebyggs postoperativa infektioner genom att operationspersonalen utför preoperativ Handdesinfektion. Det finns två Handdesinfektionsmetoder som rekommenderas att använda, Metod 1 för alkoholbaserad Handdesinfektion (Sterillium) och Metod 2 för antiseptisk Handdesinfektion (Hibiscrub). Syftet med studien var att studera och jämföra olika preoperativa Handdesinfektionsmetoder inom operationssjukvård. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga studier. Systematiska sökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt via manuella sökningar.

Sjuksköterskans arbetsmiljö innebär ständig kontakt med bakterier och andra mikroorganismer. I denna miljö utgör händerna det viktigaste arbetsredskapet, men är samtidigt den största källan till smittspridning. Noggrannhet när det gäller handhygien är därför av största vikt i vårdandet av sjuka människor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskans kunskap om handhygien utifrån Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes med urval av 21 sjuksköterskor.

Syftet med studien var att underso?ka hur fo?ljsamheten av handhygien vid venprovtagning var pa? en va?rdcentral i so?dra Sverige. Bakgrund. Varje a?r drabbas tusentals patienter av va?rdrelaterade infektioner, VRI. Den vanligaste smittva?gen i va?rdarbete a?r kontaktsmitta via ha?nder.

I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvä-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ Handdesinfektion, användningen av hand-skar samt operationspersonalens klädsel. För att minska smittspridning och infektioner är det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien är att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer.

Den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner är att tillämpa de riktlinjer som finns att tillgå för basal och personlig hygien. Syftet med studien var att undersöka hur dessa riktlinjer efterföljdes av vårdpersonal vid två kirurgiska avdelningar samt om information eller utbildning beträffande riktlinjerna erhållits. Detta har undersökts genom observationer vilka dokumenterades med fältanteckningar. Materialet från fältanteckningarna analyserades med innehållsanalys. För att få svar på frågan om information eller utbildning om riktlinjerna erhållits ombads deltagarna besvara en enkät.

Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället.Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer.Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting.Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om Handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner.

Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades.

Det har varit känt sedan 1800-talet att en god handhygien leder till en minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Mer än 150 år senare brister fortfarande vårdhygienen och bara i Europa drabbas årligen omkring 3,2 miljoner människor av VRI. Ökade kostnader för hälso- och sjukvården blir följden av VRI men framförallt ett stort och onödigt lidande för patienten. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har i ett flertal studier visat sig vara en betydande åtgärd för att bekämpa VRI. Trots det finns det endast ett fåtal studier om följsamheten inom ambulanssjukvård och resultaten är varierande men genomgående påvisas låg följsamhet.

BakgrundVårdrelaterade infektioner (VRI) har funnits lika länge som patienter har vårdats. Redan på 1800-talet steg läkaren Ignaz Semmelweis fram och förespråkade för att skrubba händerna med klorid i syfte att förhindra spridning av bakterier från obduktionsbordet till förlossningsavdelningar. Trots den tidiga kunskapen om god handhygien drabbas patienter världen över av VRI. I Sverige under våren 2012 drabbades 8,9 % av alla somatiskt sjuka patienter som vårdades på något sjukhus av en VRI. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva åtgärder för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.MetodEn allmän litteraturstudie baserad på Forsberg och Wengström (2008) har genomförts.

En av de vanligaste komplikationerna inom sjukvården är spridning av vårdrelaterade infektioner, såsom Multi Resistenta Staphylococcus Aureus, (MRSA). Det finns idag olika handhygienåtgärder för att förhindra spridningen. Syftet med denna studie var att genom en evidensbaserad litteraturstudie undersöka effekten av handhygien för att förhindra spridning av MRSA. Litteraturstudien baserades på två frågeställningar: Kan spridning av MRSA minskas med handhygienrutiner? Finns hinder för handhygienrutiner? Studien innehöll åtta vetenskapliga artiklar och granskades utifrån mall för kvalitetsbedömning.

Inom hälso- och sjukvården ställs idag höga krav på renlighet för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Detta gäller inte minst vårdpersonalens händer. Syftet med studien var att undersöka benägenheten att följa de i Handbok för hälso- och sjukvård beskrivna riktlinjerna kring handhygien bland olika yrkeskategorier på en kirurgisk vårdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och läkare på den utvalda vårdavdelningen. Studien hade både kvalitativ och kvantitativ ansats.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att utifrån gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hälso- och sjukvård gällande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes på en kirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer då de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehållsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fältanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan.

Bakgrund: Ett av de effektivaste sätten att förhindra vidare utveckling av vårdrelaterade infektioner anses vara utbildning av vårdpersonal i basal vårdhygien samt att undersöka hur följsamheten till denna kunskap efterlevs. Syfte: Var med denna studie att undersöka skillnaderna i tillämpningen av följsamheten till basal vårdhygien mellan legitimerade sjuksköterskor och utbildade undersköterskor som ingår i det dagliga omvårdnadsarbetet. Metod: En strukturerad observationsstudie utförd på ett universitetssjukhus där utbildade undersköterskor och legitimerade sjuksköterskor valdes att observeras. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka om och hur personalen äger kunskaper för de riktlinjer observationerna grundar sig på. Resultat: Handdesinfektion utfördes sämre före patientkontakt än efter för båda yrkeskategorierna. Följsamheten till användning av handskar var hög då bägge yrkesgrupperna använde dessa i nästintill alla arbetsmoment där indikation förelåg.

Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner. Dessa leder inte bara till en förlängd vårdtid och ett onödigt lidande för patienten utan kostar även samhället miljarder kronor årligen. För att förebygga smittspridning ska all vård-personal använda sig av en god basal hygien. För detta finns det föreskrifter som all personal inom sjukvården är skyldiga att följa. Syftet med denna studie var att undersöka hur hygienföreskrifterna följdes och i vilka situationer det förekom brister.