Sjuksköterskans arbetsmiljö innebär ständig kontakt med bakterier och andra mikroorganismer. I denna miljö utgör händerna det viktigaste arbetsredskapet, men är samtidigt den största källan till smittspridning. Noggrannhet när det gäller handhygien är därför av största vikt i vårdandet av sjuka människor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskans kunskap om handhygien utifrån Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes med urval av 21 sjuksköterskor.

Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning.Varje år skadas 100 000 patienter i vårdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. Vårdtiden förlängs med 4 dagar och detta kostar samhället oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvårdspersonals händer är den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvårdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vården följer riktlinjer för basala hygienrutiner gällande handhygien.

Rätt utförd handhygien är en av de enklaste, mest betydelsefulla och minst kostsamma metoder för att minska spridning av vårdrelaterade infektioner, VRI. Trots omfattande kampanjer för förbättrad handhygien över hela världen för att förhindra VRI är det svårt att uppnå full följsamhet till rekommenderade riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av rekommenderade riktlinjer för handhygien på sjukhus. Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Artiklarna har granskats och kvalitetsbedömts utifrån Willman, Stolz och Bahtsevanis (2011) bedömningsmall.

Rätt utförd handhygien är en av de enklaste, mest betydelsefulla och minst kostsamma metoder för att minska spridning av vårdrelaterade infektioner, VRI. Trots omfattande kampanjer för förbättrad handhygien över hela världen för att förhindra VRI är det svårt att uppnå full följsamhet till rekommenderade riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av rekommenderade riktlinjer för handhygien på sjukhus. Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Artiklarna har granskats och kvalitetsbedömts utifrån Willman, Stolz och Bahtsevanis (2011) bedömningsmall.

SAMMANFATTNING En bristfällig munvård kan leda till olika sjukdomstillstånd. En god munvård är en viktig del i det fysiska och psykiska välbefinnandet. Allt fler äldre personer behåller idag sina egna tänder. De som inte kan sköta sin egen munvård p.g.a. sjukdom eller åldrande behöver därför hjälp.

Bakgrund: Var tionde patient i svensk sjukvård drabbas av vårdrelaterade infektioner vilket gör det till den vanligaste vårdskadan. Infektionerna leder till ökad dödlighet, längre vårdtideroch ökade kostnader för sjukvården. Trots tydliga riktlinjer och evidens för att basalahygienrutiner minskar förekomsten av vårdrelaterade infektioner är vårdpersonalensföljsamhet inte optimal. Samtidigt har förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökat i svensk sjukvård vilket ställer ökade krav på en rationell antibiotikaanvändning och att vårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner.

Intresset för ämnet vårdhygien väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då vi uppmärksammade att vårdpersonalen på avdelningarna ofta slarvade med handhygien och andra basala hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner beräknas drabba en av tio patienter. Många av dessa infektioner skulle kunna förebyggas genom följsamhet till basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet gällande basala hygienrutiner. En litteraturstudie genomfördes där tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades.

Real-time systems are required to answer to external stimuli within a specified time-period. For this to be possible, the systems behaviour must be predictable. The use of active databases in real-time systems introduces unpredictability in the system, e.g. due to their use of active rules. The behaviour in active databases is usually specified in ECA-rules.

Sekretessbelagd.

Mastitis in dairy cows is an emerging and challenging disease in the tropics, including India. Nation-wide reports suggest that the incidence of clinical mastitis varies from 3.94% to 23.25%, and for subclinical mastitis from 15.78% to 81.60%. In Assam, a northeastern province of India, dairy is an essential part of the mixed farming system that exists in the state, but the milk yield is far below domestic standards. In 2009-2010, International Livestock Research Institute (ILRI) and local associates started to develop a training program for local farmers in Assam, in order to enhance the informal bovine dairy sector in and around Guwahati, India. The project continued until mid-2013.

Den vanligast förekommande smittspridningen sker via händer. Trots stor kunskap om vikten av handhygien bland sjukvårdspersonal har olika studier visat att följsamheten inte motsvarar det förväntade. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa läkares och sjuksköterskors kunskap om, attityder och följsamhet till handhygien samt att belysa eventuella skillnader. Arbetet omfattar tio vetenskapliga artiklar från Europa och Nordamerika samt litteratur för att besvara uppsatsens frågeställning. Resultatet i den här uppsatsen visar att både läkare och sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om handhygien men där läkare och sjuksköterskor jämförs har sjuksköterskor bättre kunskaper. De vanligaste orsakerna till negativa attityder är tidsbrist samt torr och irriterad hud p g a handtvättningsmaterial.

Hand raising is a common method in schools and a way for students to engage in the classrooms turn-allocation (Andersson & Haglund 2006, p 35), but not all benefit from it. According to Dylan Wiliam (2011) hand raising divides the students by putting the students that participate in hand raising at an advantage versus the students that do not. This study aims to examine hand raising as a phenomenon and the students and teachers thoughts about hand raising. The main research questions were:How do the students perceive hand raising?How do the teachers reflect upon hand raising?How is hand raising usedas a tool by the students?The main reference to this study has been senior lecture Fritjof Sahlströms (1999) thesis Up the Hill Backwards.

Claw diseases are common diseases in modern dairy production. They are painful for the cow and costly for the producer. Differences in the prevalence of claw disease depending on housing system have previously been observed. This raises the question if there are genotype by environment (GxE) interactions for claw diseases in different housing systems. To investigate this claw trimming records for Swedish Red dairy cattle (SR) and Swedish Holstein cows (SH) were retrieved from the Swedish Dairy Association.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras på 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvårdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av kroppsvätska. Däremot finns en negativ attityd vid användandet av handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och när handhygiensmedel ej finns lättillgängligt. Personalens attityder påverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares åsikter gällande handhygien.

The purpose of this study was to examine the experience of organizational culture among salespeople at a specific workplace. The purpose was also to investigate what motivates these salespeople in their work and the impact culture has on their motivation. We have used a qualitative research method to collect the empirical material. With the help of seven interviews, including six salespeople from one of Sweden?s biggest electronic retailer and also one information interview with a sales consultant, we attempted to find the answer to how they perceive the organizational culture and how it affects their work motivation. The following questions are used to fulfill this purpose: ? How do the salespeople experience the organizational culture? ? What motivates the salespeople in their daily work? ? What effects does the organizational culture have on the salespersons motivation? As analytical tools we have used are the concept of organizational culture, Schein's description of the three components of culture and Herzberg Motivation-Hygiene theory. The results of the study indicate that the salespeople experience a positive organizational culture and that this culture promotes fellowship and unity between colleagues, which in turn contributes to an enhanced motivation.