Vakansgraden på kontorslokaler i Malmö har traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgår vakansgraden till 16 % på kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser på uppåt 25 %. Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som äger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sänka vakansgraden. Det vi har kommit fram till är att företagen ser på kontorsvakanserna i city på olika sätt, beroende på sina individuella situationer och affärsidéer.

In Scandinavia today many old harbour areas are developed into residential and commercial areas. For example are both Helsingborg city and Malmoe city in south Sweden planning to restructure some of their harbour areas to accommodate shops, schools, offices, residences et cetera. In Copenhagen in Denmark new plans for Nordhavn is also underway. In almost every plan proposal to redevelope an old harbour area the harbour activities are set a side to give room for new development. In Reykjavik, however, this has not been the case.

Idag finns många nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ändamål. En del har övergått till att bli bostadsområden medan andra har blivit områden för handel. Gustavsbergs hamn är en del av ett historiskt industriområde för porslinstillverkning. Området ligger i Gustavsberg som är centralort i Värmdö kommun. Kommunens geografiska läge är Stockholms läns inre skärgård.

Environmental problems are accelerating with energy consumption and the release of greenhouse gases as the major issues. This affects landscape planning mostly through environmentally hazardous transportation and heating of buildings. In environmental work, the term "Sustainable development" is often used. This term was coined in the Bruntland report in 1987. A number of frameworks have been developed to clarify the term and to remind the user about relevant aspects of sustainability.

In Scandinavia today many old harbour areas are developed into residential and commercial areas. For example are both Helsingborg city and Malmoe city in south Sweden planning to restructure some of their harbour areas to accommodate shops, schools, offices, residences et cetera. In Copenhagen in Denmark new plans for Nordhavn is also underway. In almost every plan proposal to redevelope an old harbour area the harbour activities are set a side to give room for new development. In Reykjavik, however, this has not been the case.

Vårt syfte är att undersöka första och sista instansen av marknadskommunikationen av Bo01-mässan. Vi vill ta reda på vilka faktorer som legat till grund för hur denna mässa har profilerats mot den tilltänkta marknaden. Vi vill belysa vikten av en marknadsanpassad profil. Vi har valt att inkludera tre olika teoriperspektiv för att komma till grunden av den problemformulering vi valt. Det första och viktigaste perspektivet behandlar profilering och imagens betydelse.

Det här är en studie kring ämnet flexibel utformning av offentliga rum, och ett förslag på hur Båstads hamnområde skulle kunna utvecklas till en plats som på ett mer tillfredsställande sätt kan användas året runt. Idag är Hamnen en plats som präglas av några månader med intensivt liv och mycket rörelse under sommaren, för att sedan bli en tom och oanvänd plats vintertid. Förslaget har föregåtts av analyser, både under vinter och sommar, av Hamnens rumslighet, aktivitet, rörelse och attraktioner, en litteraturstudie kring ämnet flexibel utformning av offentliga rum, samt två studiebesök på mindre orter i Sverige som kämpar med en liknande problematik. Förslaget har också föregåtts av en inventering av området, samtal med tjänstemän på Båstads kommun och näringsidkare i Hamnen samt studier av tidigare planprogram och planer för Hamnen framtaget av kommunen. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna och med inspiration från litteraturstudien och studiebesöken har jag tagit fram ett förslag på hur Båstads hamnområde skulle kunna utvecklas, göras mer flexibelt och därav mer användbart hela året.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena. I Lysekil finns en stadsnära kajpromenad som är mer än en kilometer lång.

De senaste tio åren har flera hamnområden i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostäder och verksamheter, detta på grund av de hamn- och industrinedläggningar som drabbat många städer. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i både planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts på liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jämföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta då vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hållbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hållbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde därför att arbeta utifrån följandefrågeställningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hållbara för att skapa ekologisk och social hållbarhet?? Behandlas hållbarhetsfrågor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hållbara? I så fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som är profilerade som hållbara med stadsdelarna som inte är det? I så fall, i vilken mån?För att besvara dessa frågeställningar undersökte vi två områden som profilerar sig som hållbara, Östra Kvillebäcken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

Landskrona är en liten stad i södra Sverige. Den är en av landets äldsta och historiskt sett mest betydelsefulla städer med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, då ett skeppsvarv växte sig stort. De flesta människor som kom till Landskrona under den här tiden kom för att arbeta på varvet. På grund av det ökade antalet invånare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostäder ledde till stora byggnadsprojekt. På 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invånare.

Fjärrvärmebranschen i Sverige har sedan mitten av 1990-talet varit i en stagnationsfas, där mängden producerad och förbrukad energi i stort sett varit konstant, trots stora investeringar i fjärrvärmenätet. Samtidigt har den höga andelen återvinning gjort att det råder brist på avfallsbränsle till energiåtervinning i Sverige. I kombination med hög konkurrens om avfallsbränslet har detta medfört att aktörerna på marknaden tvingats se sig om efter nya vägar att tillfredsställa behovet av bränsle, vilket lett till att det idag importeras stora mängder avfall för energiåtervinning från utlandet. Vid Vattenfalls fjärrvärmeverk i Uppsala har det mellan åren 2006-2013 återvunnits i snitt drygt 360 000 ton avfall per år. En stor del av detta hämtas in från lokala kunder, både kommuner och privata aktörer, men man har på senare tid även behövt börja importera avfall för att tillfredsställa energibehovet.

Hållbarhet är idag en term som figurerar i en mängd olika sammanhang och social hållbarhet framhävs som en viktig del i hållbarhetsarbetet både på nationell- och lokal nivå. På den lokala nivån finns aktörer som städer och kommuner vars arbete och visioner för att uppnå social hållbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram både för stadens utveckling, men också för mindre enheter som stadsdelar och områden inom stadsdelarna. Idag finns det också en möjlighet att använda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hållbara de är både avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spåra social hållbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av området Masthusen i Västra Hamnen, då detta är det första område i Sverige som idag är delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrån frågeställningen: Hur reflekteras aspekter av social hållbarhet genom planprocessen, från översiktsplan och aktualisering, värdeprogram, detaljplans-beskrivning till hållbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spåra social hållbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att använda indikatorer för social hållbarhet och spåra deras förekomst i planmaterialet. Då en vedertagen definition för begreppet social hållbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hållbarhet som Statistiska Centralbyrån tagit fram.

At the end of August 1999, the local government council of Malmö city decided thatthe area known as Kvarteret Bilen would be made available for the European HousingExhibition 2001 (Bo01-mässan). Kvarteret Bilen extends over approximately 80hectars and includes the western parts of the Western Harbour area (Västra Hamnen)of Malmö.Kvarteret Bilen as a whole, but especially the western sections of this area, the socalledBo01 section, has been the subject of heated discussions. This is mainly due tothe fact that the ground in question has proven to be contaminated to a certain extentby different chemical compounds. Investigations undertaken during 1998 showed sporadically high concentrations forespecially one chemical group: polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH).The first part of the paper describes the use of a mathematical equation (Fetter 1994)to calculate the concentration of PAH from a continuous discharge at a given time byemploying Geographical Information System (GIS). Even the constraints of theequation are discussed, as well as the consequences that follow as a result of usingGIS.The second part of the paper focuses on the connections between the content ofcarcinogenic PAH in Kvarteret Bilen and the ground water level and type of fillingmaterial.

Svenska Högarna är en ö samling som ligger 70 km öster om Stockholm och tack vare dess centrala läge i Östersjön skulle en station kunna vara av strategiskt intresse för de stora fältstationer som redan finns i fastlandet.En inventering av den kustnära undervattensmiljön har tidigare skett där och enligt en rapport skulle ytterligare inventeringar behövas.Den är tillgänglig för forskning båda från hav och land. Det vill säga att forskarna ska kunna ta sig ute på havet med små motorbåtar direkt från stationen. En hanläggning som består av en pyr, bryggor och en inlastnings yta samt båtgarage är länkad till stationen.Byggnadens typologi och infrastruktur anpassas till öns kuperade topografi samt förhåller sig till det befintliga programmet på ön som består bland annat av tillsynsmans bostad, fyren och övriga lokaler i inre Hamnen.Den ska hålla i tiden mot de hårda förhållanden som ön utsätts för under de olika årstiderna..