The present study examines the demolition of a house on Hammarkulletorget in 1996 and the discourse of Hammarkullen, Gothenburg(Sweden), drawn from the perspective of historicization [?historisering?]. I have examined how the past played role inpresentations of Hammarkullen and how the past affected the decision to demolish a house. By examining which role the neighbourhood?spast time played in the perception of the neighbourhood, the thesis aims at providing a better understanding of howthe past can influence and legitimize major changes in the urban environment.In the early 1980s the image of Hammarkullen as a victim of negative publicity is established and this reputation lives beyond thesimplistic and negative descriptions themselfs.

The present study examines the demolition of a house on Hammarkulletorget in 1996 and the discourse of Hammarkullen, Gothenburg(Sweden), drawn from the perspective of historicization [?historisering?]. I have examined how the past played role inpresentations of Hammarkullen and how the past affected the decision to demolish a house. By examining which role the neighbourhood?spast time played in the perception of the neighbourhood, the thesis aims at providing a better understanding of howthe past can influence and legitimize major changes in the urban environment.In the early 1980s the image of Hammarkullen as a victim of negative publicity is established and this reputation lives beyond thesimplistic and negative descriptions themselfs.

The purpose of this study is to describe and analyze young people´s views on youth crime and segregation in ?multicultural? suburb Hammarkullen in Gothenburg, Sweden.We especially want to point out their views on the relationship between segregation and youth crime as the underlying risk factor for criminality.Through group- and individual interviews with young people, we have tried to address the following issues:? What do young people in the suburb think of segregation?? What are the views of young people in Hammarkullen about youth crimes?? How do young people in the suburbs view the relationship between segregation and youth crime?To achieve our objective and to answer our questions, we have chosen to have a qualitative approach.Since the purpose of the essay is to get an idea of how the suburban youth are looking at segregation, crime and the relationship between them, we believe that the qualitative approach is the right tool to use for this study.The empirical material consists of three interviews, one group-and two individual interviews, with 11 young people at the age of 16-18, conducted over a period of four weeks.In the results we will present how young people look at suburban segregation, crime and the connection between them..

Hammarkullen tillkom under slutet av 1960- talet och början av 1970. Området har formats av den tidens ideal med breda vägar och uppdelade funktioner. I Hammarkullen har få förändringar och förbättringar gjorts sedan det blev till. Genom att studera området, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har jag valt att främst fokuserat mitt arbete på: ? komplettering av bebyggelse ? utveckling av den yttre miljön ? utveckling av torget Huvuddelen i mitt examensarbete ligger i planförslaget.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, skildra och tolka högstadieungdomarnas uppfattningar om sig själva (sin identitet) och hur de ser på varandra utifrån etnicitet, samt titta närmare på ungdomars umgänge i de mångkulturella sammanhang som fritidsgården Mixgården utgör. De frågeställningar som vi haft och som fått genomsyra hela uppsatsen är: På vilket sätt påverkar etnicitet ungdomars val av umgänge, i ett mångkulturellt område som Hammarkullen? Hur upplever ungdomar i en mångkulturell omgivning, såsom Hammarkullen, sin identitet? Hur arbetar Mixgården för att ungdomar skall lära känna och känna gemenskap med ungdomar som har annan etnisk bakgrund än de själva? Metoden som vi använt oss av är kvalitativ. Vi har genomfört två fokusgrupper med fyra ungdomar i vardera, en intervju där två ungdomar deltog och slutligen tre enskilda intervjuer. Vi har använt oss av den så kallade abduktiva metoden som innebär att vi har varvat teori med empiri och utgått både ifrån teorier och varit öppna för att empirin kan leda till nya förklaringar.

Hammarkullen tillkom under slutet av 1960- talet och början av 1970. Området har formats av den tidens ideal med breda vägar och uppdelade funktioner. I Hammarkullen har få förändringar och förbättringar gjorts sedan det blev till. Genom att studera området, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har jag valt att främst fokuserat mitt arbete på: ? komplettering av bebyggelse ? utveckling av den yttre miljön ? utveckling av torget Huvuddelen i mitt examensarbete ligger i planförslaget.

Social exkludering är ett aktuellt samhällsproblem lokalt liksom globalt. Det handlar i stort om individers och gruppers möjligheter till delaktighet i samhället, vilket avgörs av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella processer. Att se social exkludering som ett samhällsproblem är relevant för att förstå behovet av ett mer integrerat samhälle och behovet av satsningar för att åstadkomma mer social inkludering. El Sistema är en social verksamhet som använder musik- och orkesterundervisning som verktyg för social och mänsklig utveckling. Verksamheten som 1975 startade i Caracas, Venezuela har utvecklats till en global rörelse.

Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rättsväsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsområde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar på vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig på. Studien bygger på en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsområden och dess invånare är även perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.

Syftet med vår studie är att undersöka boendes attityder till områdespolisen i Hjällbo och Hammarkullen. Utvärderingar av boendes attityder till områdespolis tycks inte alls vara beforskat i Sverige. Dock finns det internationella studier som belyser forskningsfältet. Men de studier som finns utgår främst från ett kvantitativt angreppssätt, dvs. siffror och statistik.

Vi har i vår kvalitativa studie valt att undersöka hur fritidsledare arbetar för att skapa en meningsfull tillvaro i fritidsgårdar utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill också undersöka om ungdomarna är delaktiga i detta arbete utifrån fritidsledarnas perspektiv. Vi har valt att ställa upp två frågeställningar som är 1. Vilka metoder använder sig fritidsledarna av för att åstadkomma meningsfullhet i Mixgården? 2.

De flesta långtgående undersökningar som är gjorda, vad det gäller motsättningar mellan polis och invandrarungdomar har gjorts i USA och England på sextio- och sjuttiotalet. Man kan tydligt se att polisen behandlar människor olika. Emellertid kan man dra vissa paralleller och lärdomar och således placera dem i ett svenskt sammanhang. Man kan även se i undersökningar som är gjorda i Sverige på nittiotalet att invandrare har känt kränkningar när de haft något att göra med polisen. Bl a visar olika undersökningar vilket problem det kan vara om man inte känner till svensk lagstiftning.

Juvenile criminality has been widely discussed in the public debate. But what is there to do about a phenomenon like juvenile criminality in Sweden. Many studies have shown the potential of lowering juvenile criminality if different actors would collaborate. This research aims to explore preventive work and cooperation between different actors working with youth in risk of crime in Angered, with a focus on Hjällbo and Hammarkullen. The study is based on social and situational theory.

I en generalplan från 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillväxt som kan uppgå till 175 000 människor år 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av när generalplanen upprättades slogs redan i mitten på 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades är Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestående av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvägar och stora naturområden. Stadsdelen är dåligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och är en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invånare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsättning för en hållbar utveckling.

Titel Hållbar stadsutveckling för delaktighet och invånardialog - En studie av unga kvinnorskommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mångkulturell stadsdelFörfattare Matilda Reiderstedt och Marina MilojkovicKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetTermin Höstterminen 2011Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionalautvecklingsfonden)Handledare Malin SveningssonSidantal 38 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos målgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet är också att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt.Metod Kvalitativa intervjuer.Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), Hjällbo (3), Storås (1), Rannebergen (1) och Gårdsten (1)Huvudresultat Vårt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mål och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero på brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utsträckning använder sig av mun-till-mun-metoden gällande informationsspridningoch att utländska medier dominerar över svenska i hemmet. Tidningsläsandet är hyfsat omfattande, men få prenumererar på någon av de stora svenska dagstidningarna.Vidare kan vi konstatera att det råder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att några större förändringar kommer att bli märkbara är svagt.Vårt resultat visar också att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frågor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanställda och förtroendevalda..

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.