Gräsbränder är ett återkommande problem i hela Sverige och kan påverka både egendom och människor. Det finns flera faktorer som påverkar uppkomsten av gräsbränder. Det kan vara väder/klimat, mänsklig påverkan, typ av gräs och antändningsmedel.I denna studie är målet att kartlägga vart det sker flest gräsbränder i Sverige, varför de sker och när säsongen startar och slutar. Ett annat mål med studien är att undersöka hur utsatta kommuner ser på och hanterar problemet med gräsbränder. Slutligen var syftet också att undersöka om framtida klimatförändringar kan komma att påverka gräsbrandsituationen i Sverige.För att svara på studiens mål valdes att använda en statistisk undersökning som bygger på insatsstatistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar:o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende?o Vilka följder genererar medias bild?Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001).

Grunden till den här studien ligger i det problem som uppmärksammats i tidigare forskning angående offentliga organisationers informationsspridning i sitt kvalitetsarbete. Det påträffade problemet rör sig om att information mellan beslutande politiker och verkställande tjänstemän brister, vilket gör att det inte finns en röd tråd genom hela arbetsprocessen. Då kommunikationen mellan dessa nivåer inte fungerar på ett tillfredsställande sätt finns det risk att kvaliteten på de tjänster som kommunerna tillhandahåller, försämras. Detta var något som vi ansåg var intressant att undersöka närmare för att se om det är ett allmänt problem och om det finns ett arbetssätt som förbättrar den röda tråden mellan politikers beslut och tjänstemäns verkställande.För att genomföra den här studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi samlade in empiri genom besöks- och telefonintervjuer. Vi började med att genomföra en förstudie på Halmstads kommun där vi undersökte om problemet som uppmärksammats i tidigare forskning även fanns där.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarstudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra.Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap.

Titel: NÄR WILLYS MÖTTE WILLMA, en fallstudie i samspelet mellan butikskoncept och människa Seminariedatum: 2008-06-05 Ämne: FEKK01, Kandidatuppsats, Företagsekonomi 15 poäng Författare: Sebastian Andersson, Mårten Mårtensson, Natally Netterby Handledare: Håkan Lagerquist Nyckelord: Dagligvaruhandel, butikskoncept, innovation, kulturutvidgning, organisationens livscykel Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den förändringsproblematik som kan uppstå då nya sätt att arbeta och tänka introduceras från ledningshåll i en organisation samt hur dessa bör hanteras för att nå konkurrenskraftiga lösningar. Metod: Studien är en fallstudie med i huvudsak abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom personliga, kvalitativa intervjuer som varit semistrukturerade till sin karaktär. Den kvalitativa ansatsen är vald för att kunna ge en djup och nyansrik bild av det valda fallet. Teori: Den organisatoriska livscykeln används för att klargöra förändringsproblematiken.

Klimatförändringar och stigande priser på elmarknaden har gjort att lågenergihusen blivit ett allt mer attraktivt alternativ när nya fastigheter upprättas. År 2014 står byggnadssektorn i Sverige för 40 % av den totala energianvändningen. Ett plusenergihus är en typ av lågenergihus som producerar mer energi än vad byggnaden kräver. Fördelen med plusenergihus är att driftkostnaden är låg. För att uppnå låg driftkostnad måste fastigheten vara utrustad med ett tätt klimatskal med ett lågt värmeutsläppstal.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarstudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra.Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap.

Bakgrund; I Sverige fanns år 2009, enligt Statens Folkhälsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med åtminstone en förälder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. Således fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass där barnen var under 18 år, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i årskurs 8 såg på skolan som en           hälsofrämjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med föreläsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjälpinstanser för barn och ungdomar som växte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa områden. Metod: Målgruppen var två klasser i årskurs åtta på en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades på tidigare publicerat material inom området missbruk. Interventionen bestod av två likadana föreläsningar om missbruk för två olika klasser. Instrumenten som användes för att mäta kunskapsökningen hos eleverna, var två egenhändigt komponerade enkäter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn på skolans roll som hälsofrämjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation på, helst av personal med erfarenhet inom området, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ta reda på hur det sponsrade objektet ser på sponsringen. Uppsatsen undersöker vad som styr valet av sponsorer för elitfotbollsklubbar, som både är sponsringsobjekt och innehar starka varumärken. Tänker klubbarna på att skapa rätt associationer samt överväger de etiska aspekter vid samarbeten med företag. Framförallt undersöks om det är pengar som styr valet av sponsorer. De forskningsfrågor undersökningen är inriktad på är: Vilka faktorer styr elitfotbollsklubbarna vid valet av sponsorer? Har klubbarna något policydokument? Hur använder sig klubbarna av associationsmarknadsföring?MetodDen empiriska undersökningen har genomförts utifrån ett hermeneutiskt synsätt med hjälp av kvalitativa metoder.

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till människors mentala och fysiska hälsa har fått allt större uppmärksamhet under senare år. Det är emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hälsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begränsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de närmaste åren aktualiseras förutsättningar för ett hållbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mår bra. En litteraturgenomgång visar att chefers förutsättningar för ett hållbart chefskap är understuderat.En enkätundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlägga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor påverkar ett hållbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie.

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen påbankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen.

Tidigare studier har visat att spänst och explosivitet är relevant för olika idrottsprestationer. Vidare finns det flertal studier inom plyometrisk träning som har påvisat förbättring av spänst i sprintgrenar. Dock har få studier gjort om plyometrisk träning för simmare. Detta finner vi uppseendeväckande då de studier som gjorts visat ha en positiv effekt och då framförallt i start och vändningar inom sporten simning. Syftet med studien var att se om simmare ökar sin explosivitet i starten genom att utföra ett åtta veckors plyometriskt träningsprogram i samband med ordinarie träning. I studien använde vi oss av en testgrupp bestående av sju manliga och tre kvinnliga elitjuniorer från simklubben Laxen, Halmstad. Testerna som gjordes var en repetition av max(1RM) på knäböj, long jump, squat jump och tiden mellan startfasen och glidfasen.

Abstract Titel: Sociala medier - En länk mellan producent och konsument Författare: Tero Marjamäki, Henrik Svensson Handledare: Lars Palm Examinator: Lennart Andreasson Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap,61-90p Delkurs: C-uppsats, 15p År: 2007 Syfte: Studiens syfte är att undersöka, utforska och analysera sociala medier, dess innebörd och innehåll Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt, med abduktion som slutledningsprocess. Kvalitativ metod har tillämpats i studien i form av mailintervjuer Slutsatser: Tidigt i arbetet kunde vi uppdaga att det rådde meningsskiljaktigheter vad gällde definitionen och synen på sociala medier. Vissa forskare samt några utav våra respondenter ansåg att sociala medier var någonting fult, nästan förkastligt som inte hör hemma i marknadsföringsvärlden. Medan andra forskare samt ett antal utav våra respondenter ansåg att sociala medier var en länk mellan producent och konsument,2sociala medier var arenor för samtal. Några ansåg även att sociala medier var en helt naturlig uppkomst då vanlig reklam inte längre påverkar människor i samma utsträckning som tidigare.

När den andra sträckan av Karlshamn - Halmstads järnväg anlades år 1878 fick Ljungby sin första järnvägsförbindelse. Järnvägen resulterade i ett uppsving för köpingen, som växte från 300 till 3000 invånare på 20 år. När den sista etappen av Skåne -Smålands järnväg anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en järnvägsförbindelse. Nu blev Ljungby en järnvägsknutpunkt, som staden kom att växa kring och varifrån hundratals resenärer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken på de båda sträckorna ner och det enda som återstod var godstrafiken mellan Ljungby och Värnamo.