Sök:

Sökresultat:

41 Uppsatser om Halm ad lib - Sida 2 av 3

Rörflen som strömedel i djupströbäddar för nötkreatur

På grund av de blöta höstarna de senaste åren har priset på halm stigit. Intresset har därmed ökat för att börja odla och använda energigräset rörflen som alternativt strömedel. Rörflen slås sent på hösten eller tidigt på våren för att sedan balas i slutet på april, eller i början på maj. Praktiska erfarenheter tyder på att rörflenets ströegenskaper är likvärdiga med halmens men inga vetenskapliga studier har hittats på exempelvis uppsugningsförmåga eller dammförekomst. Tidigare erfarenheter har också visat att spridning av gödsel med inblandning av rörflen orsakat oönskad rörflenstillväxt i spannmålsfält. Syftet med studien var att ta reda på mer fakta om rörflenets ströegenskaper.

Inverkan av stora mängder halm som underlag i grisningsboxen på den nyfödda smågrisens temperaturreglering :

The aim of the present study was to evaluate the effects of large amounts of straw in the farrowing pen on thermal regulation of the newborn piglet in different weight classes. 20 sows were given 15 kg of straw in the farrowing pen 2 days prior to until 7 days after parturition. A control group of 18 sows had no straw in the pen. 6 litters from each treatment were observed. Measurements of piglet body temperature were made at 0h, 2h, 4h, 8h and 24h after parturition. At ?8h? the body temperature of the piglets in the Straw group were significantly higher (P=0,0149) than the piglets in the Control group.

Uppvämningssystem med biobränsle : en fallstudie på Malmviks gård

The use of bio fuel is increasing every year. Nowadays you will find different alternatives to oil and electricity heating system. In this essay I have examined what the economic conditions are to invest in a bio fuel furnace. I have chosen to assume from a specific farm and do a case study on this farm. Malmvik farm is located just outside of Stockholm.

Kraftfoderstation till hästar : äter hästen grovfoder eller halm efter konsumtion av små kraftfodergivor?

The German equine housing system, HIT Active Stable?, are adjusted for keeping horses in groups, and are well establishes in Germany. Now the system attracts attention here in Sweden. The purpose of this study was to investigate if the horses have any be-haviours need of free access to roughages like straw or hay, after they have been visit the concentrate feeding station. A study was carried out at family Krohn?s active stables in Bönningstedt, Germany.

Metoder och tekniker för halmbalshuskonstruktion

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Djurvälfärdsaspekter i ekologisk och konventionell slaktgrisproduktion

För att möta efterfrågan och konkurrensen måste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen på hur man kan effektivisera för att gå med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta är att djuren drabbas då deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begränsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden. Svenska grisar har det i många avseenden bättre än andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgång till strömaterial och därmed också större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden. Men innebär ?bättre? att det är ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka välfärden och även välmåendet för våra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsättningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade beteenden.

Biologisk nedbrytning av plogsulan : växtföljder, klimat och användningsområden

Strukturrationaliseringen i jordbruket påverkar i stor utsträckning lantbruksmaskinernas storlek vilket gör att vi går mot allt större och tyngre maskiner. Detta påverkar i stor utsträckning markpackningen. Ett sätt att komma förbi detta är att använda sig av fasta körspår (CTF ). Andra sätt är att välja strukturförbättrande grödor och strukturförbättrande bearbetningsmetoder. Denna uppsats tar upp de två sistnämnda punkterna och deras effekt på biodiversiteten. Arbetet har bestått av två delar: en litteraturstudie och ett infiltrationsförsök.

Storleksoptimering av en etanolfabrik för integrering med ENA Energis kraftvärmeverk. : Baserat på en regional energibalans mellan tillgång på etanolbränsle i Enköping kommun och producerad etanol med hjälp av tillgänglig ånga från ENA kraftvärmeverk.

AbstractThe future of ethanol is depending on good solutions for the production. ENA energy power plant produces electrical power and district heating by heating biofuel. By building an integrated bioenergy plant surplus steam could be used to produce ethanol as fuel to vehicle.This would mean that ethanol is produced renewable energy and the energy for the process derives from the surplus of power.  ENA energy, MDH (the University of Mälardalen) and the energy authority has initiated a research project were different bioenergy combinations integrate with existing power plant.  As a part of the project which size an integrated factory should be to gain the best efficiency for the plant was investigated. Consideration will be taken to the cost of the production in order to be competitive to the price of imported ethanol.  Etanolens framtid vilar på bra lösningar för framställning.  I ENA energi kraftverk i Enköping produceras el och fjärrvärme genom eldning av biobränsle.  Genom att bygga ett integrerat bioenergikraftverk där skulle man kunna använda överskottsånga till att framställa etanol som fordonsbränsle.

Hur bygger jag ett funktionellt stall för lösgående kor?

Mina föräldrars släktgård utanför byn Annelöv i Landskrona kommun står inför valet att nyinvestera i större mjölkproduktionsanläggning eller att på sikt avveckla nuvarande mjölkkobesättning. Eftersom vår familj vill utveckla gården och kunna fortsätta försörjasig från dess produktion så är det nu aktuellt att bygga nytt kostall för en utökad besättning. Hur stor besättningen kan bli styrs av tillgången på mark för vallodling då gödselspridningsareal ej är några problem att få från grannar.Gården:Efter en faktainsamling från litteratur, internet och personliga intervjuer har jag ritat två förslag till planlösningar för ett nytt stall. De båda förslagen har mycket gemensamt när det gäller utfodringsstrategier och mjölkning. Jag har valt att planera för ett mjölkningssystem med fiskbensgrop som har plats för 2x7 kor.

Försäljning av närvärme :

To provide our company a new business opportunity I have in this essay examined the economical possibilities to sell energy. I have chosen to do a case study on my own farm in this essay. The farm is focused to cropping and also have some properties for hire. The farm is situated in the village of Fjelie and that?s where the opportunity for selling heat are. Fjelie has about forty houses. The idea is to build a plant where straw is being used as fuel.

Energibalans för biogas på mjölkgård : högkvalitetsvall till mjölkkor och lågkvalitetsvall till biogas

Den studerade hypotetiska gården ligger i Uppland och producerar mjölk med en besättning på 240 kor och lika många djur av alla åldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmål odlas delvis på gården och delvis på mark som erhålls av grannar mot ersättning. Att tilldela korrekta värden på ersättningen är avgörande för ekonomiska beräkningar.Att använda en foderstat bestående av mer grovfoder av högre kvalité ger ett behov av ca 220 ha åkermark utöver gårdens egna ca 240 ha. Beaktas dessutom lämplig växtföljd behovs 760ha men ca 300 av dessa ha kommer inte att direkt användas för att odla biomassa till det här systemet varvid skörden på de 300 ha kan säljas. Den ökade grovfodergivan ger ett stort överskott på biprodukter såsom ensilage, gödsel och halm, närmare bestämt ca 8 ton TS per dag.

Konventionellt system eller reducerad jordbearbetning med mullsådd : etableringsteknik och ekonomi vid sockerbetsodling

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan ett konventionellt system med plöjning och en reducerad jordbearbetning i ett mullsåddsystem för att försöka hitta skillnaderna i etableringsteknik och ekonomi. I både det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen är också att mylla ner gödsel och skörderester, samt att bekämpa ogräs och bereda en optimal såbädd. Växtföljden i ett mullsåddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar sockerbetornas tillväxt genom en god markstruktur och tillgång till växtnäring, samtidigt som den minskar risken för växtsjukdomar och etablering av ogräs. Eftersom sockerbetans rötter måste växa på djupet så är jordstrukturen avgörande. En bra miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och näringsämnen ur jordprofilen. Mullsådd ingår i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger på en grund jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken. Studien har visat att valet av ett mullsåddsystem resulterar i en nästintill halverad bränslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar. En hållbar ekonomi inom växtodling handlar om att hålla odlingskostnaderna nere genom att bland annat få ner maskinkostnaderna.

Beteende och renhet hos kalvar på självrengörande golv

Självrengörande golv som inhysningssystem för ungdjur är något relativt nytt. Golven består av en rörlig gummimatta på ett träunderlag och mattan drivs framåt med hjälp av tryckluft. Hur långt och vid vilka tider golvet ska gå programmeras in i en dator som sedan styr driften. Om det fungerar väl både utifrån människors och djurs perspektiv skulle det kunna vara ett alternativ till traditionella inhysningssystem. Detta examensarbete syftar till att ta reda på om djurens beteende störs av att golvet rör sig och hur väl hygienen fungerar i boxen. Beteendestudier samt renhetsbedömningar utfördes på två grupper med kalvar av en ålder på ca 6,5 respektive 8,5 månader.

Effect of insoluble fibre enrichment on egg quality in laying hens

Studien var en del i ett större projekt som syftade till att undersöka hur värphöns påverkas beteendemässigt och nutritionellt av ökad konsumtion av olöslig fiber. I det nu aktuella projektet undersöktes hur ökat intag av olöslig fiber påverkar äggkvalitén. Fiberkällan utgjordes av halmpellets som antingen blandades i fodret med 3 % inblandning, alternativt utgjorde strömaterial för att undersöka strömaterialets betydelse som fiberkälla. Två olika hybrider ingick i försöket, 720 Lohmann Selected Leghorn (LSL) och 720 Lohmann Brown (LB), varav halva antalet av varje hybrid hölls i frigående system och andra hälften i inredda burar. Totalt insamlades och undersöktes 180 ägg från varje inhysningssystem då hönorna var 31-32 veckor gamla.

Slaktsvins basala behov i kommersiell uppfödning : Slaktsvins basala behov i kommersiell uppfödning oönskade beteenden, skador och välfärdspåverkan

The Swedish Welfare Act § 4 says that "Animals must be kept and cared for in a good environment for animals and in such a way that promotes their health and allow them to behave naturally." Pigs in the wild spend 80% of their waking hours walking around and rooting for food, eating and exploring their environment with its snout. Fattening pigs in commercial farms spend 80% lying doing nothing. A lactating sow is lying down most of her day, and only 10-20% of the body surface is in contact with the floor, so the pressure is high on these spots. Piglets lie down and paddle with their legs, with high liquid content in the tissues, several times an hour, to stimulate and massage the sow's udder. In the existing system, these individuals are held more often on floors that are anything but inviting to sleep on.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->