Det är väl känt både empiriskt och belagt i forskning att patienter på intensivvårdsavdelningär stressade under vårdtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressorer hospatienter på intensivvårdsavdelningen, belysa om det fanns skillnader i sjuksköterskansbedömning av stressutlösande faktorer och vad patienterna beskrev som stress samtexemplifiera vad sjuksköterskan kunde göra för att minska stressorerna. Artiklar söktes idatabaserna PubMed, Cinahl samt manuellt. Vid bearbetning av artiklarna användes endeduktiv metod varvid stressorerna delades upp i intrapersonella, interpersonella ochextrapersonella stressorer enligt Neumans teoretiska modell. I resultatet framkom upplevelserav både psykisk och fysisk natur.

Skyddsisolering används i vårdandet av patienter med neutropeni och patienter med kraftig immunsuppressiv behandling såsom någon form av stamcellstransplantation, cytostatika eller strålning. Tidigare studier inom området visade att depression, ångest, sömnsvårigheter och Hallucinationer var vanliga symtom hos de skyddsisolerade patienterna. Resultaten visade också att en del patienter såg isoleringen som en tid att samla kraft efter sin behandling medan andra upplevde det som en bestraffning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av skyddsisolering hos patienter med hematologiska eller onkologiska sjukdomar. KASAM användes som teoretisk referensram.

Bakgrund: Det finns cirka 30 000- 40 000 personer i Sverige som har sjukdomen schizofreni. Sjukdomen debuterar ofta i unga år med symtom som vanföreställningar, Hallucinationer, osammanhängande tal och rörelser samt viljelöshet. Den påverkar hela familjen då barnet genomgår en stor förändring. Den brist på förståelse från omgivningen som förekommer bidrar till stor besvikelse och oro hos föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med schizofreni.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva vilken inverkan sällskapsdjur har på äldre personers hälsa och välbefinnande. Totalt 18 vetenskapliga artiklar inkluderades dessa återfanns i databaserna Cinahl, Science Direct och Academic Search Elite samt via andra artiklars referenslistor. Studierna som gjorts om djurens inverkan på äldre personer som bor i det egna hemmet genomfördes med enkäter och intervjuer. Resultatet visade att djurägarna var mindre missnöjda med sin sociala och emotionella situation än de som inte ägde djur. Hos hemmaboende personer med Alzheimers sjukdom visade det sig att interaktioner med sällskapsdjur minskade humör- och psykomotoriska störningar såsom aggression, hyperaktivitet, Hallucinationer och känslor av oro.

Bakgrund: Schizofreni är en vanlig psykossjukdom där symtom kan innefatta en skev verklighetsuppfattning med Hallucinationer, vanföreställningar och ett avvikande känslobeteende. Målet med omvårdnaden för individer med schizofreni är att lindra lidande och att omvårdnaden ska vara individanpassad. En viktig aspekt för god omvårdnad är trygghet mellan patient och sjuksköterska. En upplevelse av god hälsa stärker både meningsfullhet och livskraft för individen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av livsvärlden gällande den egna hälsan och vårdandet hos individer med schizofreni.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier gjordes. Analysmetoden som använts är Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

De senaste decennierna har stora samhällsförändringar skett för att förbättra situationen för människor med psykisk ohälsa. Trots detta riskerar personer med psykisk ohälsa genom fördomar både av andra och sig själv att hamna i ett socialt utanförskap. Psykos är ett samlingsnamn för symtom där verkligheten förändras genom exempelvis Hallucinationer eller vanföreställningar. Cirka 70 000 personer i Sverige har någon gång vårdats i psykiatrisk slutenvård för psykossymtom. Personer med psykos upplever att de kan känna en förändring av jaget och förlora kontrollen över vem de är.

Schizofreni har alltid varit ett omdebatterat ämne utifrån ett samhällsperspektiv och synen på både psykiatrin och psykisk ohälsa har en tendens att skapa både rädsla och fascination. Våra frågeställningar i uppsatsen har utgått ifrån temana: symptom, prognos och behandling. Utifrån dessa teman har vi gjort en jämförelse mellan vetenskaplig litteratur och skönlitteratur, dels för att se ifall den vetenskapliga litteraturen är samstämmig med varandra. Dels har vi även sammanställt den subjektiva upplevelsen av sjukdomen som våra utvalda författare har beskrivit om i sina självbiografiska böcker. De centrala delarna i vår frågeställning har visat på att den subjektiva upplevelsen av symptomen inte är helt samstämmig med den vetenskapliga litteraturen. Forskningen är oenig kring prognosen huruvida den är god, om sjukdomen kommer smygande eller på grund av yttre press. Det har även framkommit att forskningen beskriver sjukdomsdebuten som att omvärlden upplevs som mer färgrik.

BAKGRUND: Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär ett stort lidande för den drabbade. Sjukdomen kan leda till symtom så som Hallucinationer, förvrängd verklighetsuppfattning, apati och tillbakadragenhet. Sammantaget innebär detta att patienter med schizofreni skattar sin Quality of Life lägre än genomsnittspopulationen.SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar Quality of Life hos personer med diagnosen schizofreni och som behandlas i öppenvården.METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte ingick, de granskades kvalitémässigt och genomgick en strukturerad analys.RESULTAT: De identifierade faktorer som påverkade Quality of Life hos personer med schizofreni delades in i tre huvudkategorier som var synonyma med Anontonvskys KASAMbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som underkategorier till dessa begrepp identifierades följande underkategorier: Positiva symtom, den kognitiva förmågan, den psykosociala situationen, att ha kontroll över vardagen, fysisk hälsa, stöd från vården och livsglädje och optimism.

Patienter som behandlas på en intensivvård möts av en miljö med teknisk utrustning, där slangar och sladdar är kopplade till olika övervaknings monitorer. Patienter som inte förmår upprätthålla en adekvat syresättning i vävnaden förses med en endotrakealtub som ansluts till en mekanisk ventilator. För att acceptera endotrakealtuben och behandling får patienterna sedering och analgetika. På intensivvården är personaltätheten hög och patienten lämnas sällan på rummet ensam och sjuksköterskan har en central roll i behandlingen och omvårdnaden. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva intuberade patienters upplevelser av intensivvård.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av en personligt skriven dagbok från tiden personen varit svårt sjuk och vårdats på IVA. Bakgrund: Att vårdas på IVA kan upplevas som skrämmande och okontrollerbart. Händelsen drabbar ofta utan förvarning och de vilka drabbas kan vara livshotande sjuka. Många minns endast delar av händelsen eller ingenting alls, de tappar tidsperspektiv och kan drabbas av mardrömmar och Hallucinationer. Det finns ett samband mellan amnesi från IVA-tiden och försämrad livskvalitét och det är därför viktigt att dessa personer får information om vad som hänt.

Patienter som fått diagnosen Parkinsons sjukdom, får en gradvis försämrad livskvalitet.Förutom de motoriska problemen som uppkommer med sjukdomen, kan även psykiska symtom tillkomma som exempelvis depression. Efter 5-10 år börjar även grundbehandlingen svikta för den drabbade, och denne träder in i en komplikationsfas där den aktuella medicineringen inte längre ger den önskvärda symtomlindringen. Idag finns olika strategier för att lindra vissa komplikationssymtom, som exempelvis off-perioder då läkemedelseffekten uteblir. Problemet upphör dock inte här, utan med medicineringen uppstår även en rad olika biverkningar som i svårighetsgrad varierar mellan behandlingarna. Den nyaMAO-B hämmaren rasagilin kan vara ett alternativ till den traditionella MAO-B hämmaren selegilin, då den tycks ha en mildare biverkningsprofil.

BakgrundSchizofreni är en psykossjukdom med långvarig duration som kommer och går i skov. Det är oftare män än kvinnor som drabbas och de insjuknar vanligtvis i övre tonåren, kvinnor något senare. Gränsen mellan schizofreni och andra psykoser är svårdragen. Gemensamt för schizofreniformerna är en bristande kontakt med omvärlden, affektiva störningar, tankestörningar och "jag-störning", Hallucinationer, vanföreställningar och autism.Psykisk sjukdom drabbar både patient och de som står dem nära. Personer med schizofren diagnos har ofta svårt att klara vardagen, närstående behöver finnas till hands för att ge såväl praktiskt som emotionellt stöd.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att ta reda på om nära-döden-upplevelser är trovärdiga samt vilket religiöst värde de har. NDUerna har blivit vanligare och vanligare i takt med att läkarna har blivit duktigare på att återuppliva människor. Vittnesbörden om NDUerna är mycket lika varandra, även om detaljerna i berättelserna kan variera. En fullständig NDU kan gå till så här: Först infinner sig en känsla av frid och ro. Om man har haft ont känner man inte längre sina smärtor.