Mutagena ämnen i livsmedel kan vara en riskfaktor till tumörutveckling hos människor. Studier har gjorts på ett flertal kött- och fiskprodukter där mängden av nitrosaminer, heterocykliska aminer samt polycykliska aromatiska kolväten har studerats efter olika tillagningsmetoder. Resultat visar att nitrosaminer bildas i kött och fisk vid rökning, stekning och ugnsstekning. Heterocykliska aminer bildas vid grillning, stekning, fritering, ugnsstekning samt vid tillagning i mikrovågsugn. Polycykliska aromatiska kolväten bildas vid grillning, stekning och ugnsstekning.

Bröstcancer är en utav de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. Omkring 7 000 svenska kvinnor blir diagnostiserade med sjukdomen varje år. Trots mängden bröstcancerdiagnoser ser prognosen god ut och 75 procent av kvinnorna överlever sjukdomen under en tioårsperiod. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av hur bröstcancer påverkar livssituationen. Metoden var en litteraturöversikt.

The aim of this study was to review scientific articles to evaluate which nursing treatment are in use to ease problems such as dysphagia, mucositis and xerostomia and its efficiency. The method was a literature review in which the scientific articles where found in the database PubMed. A total of sixteen articles where included, these articles where analyzed based on their quality and contents. The result showed that electrical stimulation and rehabilitation was used against dysphagia, they both had a doubtful effect. Mouth washes was commonly used to reduce mucositis; triclosan mouthwash, benzydamine mouthwash, sacralfate mouth wash, povidone-iodine and salt-sodium mouthwash showed effect.

Att bli inlagd på sjukhus är för de flesta barn en ny upplevelse. För barnet kan sjukhusmiljön orsaka smärtsamma upplevelser som kan vara mycket svåra att hantera. Innan barnet har fått ett fullt utvecklat språk använder de leken som kommunikationssätt. Barn använder informationen som ett intellektuellt stöd för att hjälpa sig själva att klara av cancersjukdomen. Att undersöka betydelsen av bemötande och information till barn i olika utvecklingsstadier samt deras föräldrar och syskon i samband med cancersjukdom var syftet med studien.

Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen som drabbar unga män i åldern 15-40 år. Syftet med studien var att belysa unga mäns upplevelser av att drabbas av testikelcancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Att få diagnosen cancer upplevs ofta som en förlust av kontroll då de flesta män lever i tron om att inget ont skulle kunna drabba dem. Resultatet visade att de flesta männen hade en stor okunskap om sjukdomen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet väcker mycket tankar och känslor hos patienten samt att hela familjen blir påverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att få ett cancerbesked.

Fetma är ett aktuellt folkhälsoproblem som ökar kraftigt. Omkring 500 000 människor i Sverige är drabbade av fetma och 2,5 miljoner anses vara överviktiga. Fetma leder till ökad risk för ett flertal hälsoproblem t.ex. diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och cancer, som i sin tur leder till förtida död. Fetma kan också leda till psykisk lidande.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig sjukdom och drabbar ungefär var tionde kvinna. Obehandlad endometrios kan medföra obehagliga symtom och kan i värsta fall leda till infertilitet och cancer. En tidig diagnossättning och behandling är därför av stor vikt. Tid till diagnos är i dagsläget flera år och kvinnorna upplever sig bli trivialiserade av sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utifrån analys av tio vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre framträdande teman om hur endometrios påverkar kvinnan livskvalitet.

Bröstcancer drabbar 10 till 15 kvinnor dagligen och utgör därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka behovet av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Genom att göra en litteraturstudie kan vetenskaplig kunskap från ett flertal artiklar sammanställas och komma till nytta i det kliniska arbetet. Resultatet visade att bröstcancerpatienters hade ett stort behov av information och stöd, detta behov måste dock identifieras individuellt för varje patient. Dessa patienter ansåg att information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv var viktig.

Cirka 50 000 personer varje år i Sverige får ett cancerbesked. Livet tar inte slut på grund av detta besked men det kommer i olika grad att påverka patientens resterande liv. En cancerdiagnos är ofta början på en lång resa och det ställer stora krav på den som ger beskedet. De flesta människor som drabbas av cancer hamnar i någon form av kris. Krisförloppet ser ibland annorlunda ut vid cancer än vid andra trauman på grund av att krisförloppet ofta blir ett vandrande mellan de olika faserna.

Bakgrund: Adjuvant cytostatikabehandling används vid bröstcancer efter att tumören tagits bort. Biverkningar kan uppstå då cytostatika påverkar alla kroppens celler. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad krävs det att hon/han får ta del av patienters upplevelser vid adjuvant cytostatikabehandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att granska och lyfta fram vetenskapliga artiklar om beröringens/massagens upplevelser och effekter vid oro/ångest hos cancerpatienter. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, Medline, SveMed +, Pubmed och Elin@Dalarna och artiklarnas inklusionskriterier var att den taktila beröringen/massagen var av kroppslig kontakt, och de skulle rikta sig till vuxna cancerpatienter som upplevde symtom som oro och ångest. Artiklarna fick inte var äldre än 10 år. Resultatet påvisade att oro/ångest kunde minskas signifikant med massage/beröring hos cancerpatienter. I studier där upplevda effekter undersöktes visades det att vid beröring/massage hos cancerpatienter minskades oro/ångest och upplevelsen beskrevs som att spänningar försvann och att en avslappnande känsla infann sig.

BakgrundI Sverige är cancer en vanlig sjukdom, enligt beräkningar kommer var tredje person att få en cancerdiagnos någon gång under sin livstid. Kring varje person med cancer finns vanligtvis en eller flera anhöriga. Blodcancer är den vanligaste orsaken till allogen stamcellstransplantation, vilket innebär att blodbildande stamceller transplanteras från en donator. Under 2010 genom­fördes 252 allogena stam­cellstransplantationer i Sverige. Behandlingen är lång och mycket påfrestande för patienten.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer uppfattade den givna informationen om sin sjukdom och behandlingen av den. Författarna har utgått från Willman m fl (2006) evidensbaserade metod. De vetenskapliga artiklarna som legat till grund för studien granskades i protokoll av Carlsson & Eiman m fl (2003), modifierade av författarna. Studien innefattar tolv vetenskapliga artiklar. Författarna kom i resultatet fram till tre olika temaområden: informationsmaterial och hjälpmedel, informatörer och stödgivare samt behov av information.