Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 2 600 kvinnor av gynekologisk cancer varje år. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos Behandling vid gynekologisk cancer och dess biverkningar påverkar kvinnan i hennes dagliga liv. Behandlingen är ofta en kombination av kirurgi, kemoterapi, radioterapi och hormonell terapi. Cancerdiagnos och behandling av cancersjukdom är förenade med fysisk, psykisk och social ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors upplevelse av sexualitet och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 250 barn av cancer i Sverige, men betydligt fler berörs i barnets närhet. Ett cancerbesked är ofta starkt associerat med lidande och död, vilket leder till en stressfylld tillvaro för alla i familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela familjen och involverar dem i omvårdnaden, dels för att patienten ofta har ett starkt stöd att hämta från dem, men också för att delaktighet kan upplevas ge en viss kontroll över situationen. En annan fördel är att sjuksköterskan lättare kan upptäcka och ge det stöd som föräldrar och syskon behöver.Syfte: Att beskriva familjens upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och modifierad innehållsanalys.Resultat: Att ha ett barn med cancer innebar en storm av känslor och en förändrad vardag, en händelse som upplevdes förändra livssituationen för all framtid. Föräldrarnas livsperspektiv blev annorlunda då de omvärderade mening och mål i livet.

Att drabbas av gynekologisk cancer är chockartat och kvinnor kan känna rädsla för att dö och oro inför framtiden. Sjuksköterskor har en viktig roll i vården av cancersjuka människor, men upplever sin kunskap begränsad. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av ovarialcancer. Elva artiklar analyserades med manifest innehållsananlys, vilket resulterade i sex kategorier: att undvika och förneka sin cancer: att vara tömd på energi men fylld av känslor: att känna sig ensam och övergiven: att känna sig skyldig och vilja värna om närstående: att ta emot stöd för att hantera situationen: att existensen utmanas och livet värdesätts annorlunda. Resultatet visade att cancerbeskedet skapade kaos.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje år i någon form av cancersjukdom och cancer är den vanligaste dödsorsaken för barn under 15 år. När någon i en familj blir sjuk så påverkar det hela familjen. Därför handlar familjecentrerad omvårdnad om att se familjen som en helhet. Det innebär ett lidande att bli sjuk och lidandet behöver hopp och mening för att kunna genomlidas. För att kunna ge bra vård till barnen behöver vårdpersonalen skapa ett bra samarbete med föräldrarna och få föräldrarna att vara delaktiga i omvårdnaden.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 300 barn i Sverige av cancer. Tidigare forskning visade att familjer ofta går igenom en krissituation där föräldrarna upplevde en ökad stress kombinerat med förnekelse, förtvivlan och ilska. Upp till 50 % av föräldrarna visade depressiva symtom i samband med cancerbeskedet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser, när deras barn drabbas av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Tio artiklar analyserades med en variant av innehållsanalys där kategorisering och tematisering ingår. Samtliga artiklar var etiskt granskade och har genomgått en kvalitetsgranskning med en modifierad granskningsmall.

Endast en procent av alla bröstcancerdrabbade per år är män. Det är ett område som är eftersatt i forskningen och dåligt uppmärksammat av både vården och samhället. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Den metod som användes var i form av en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av sju vetenskapliga artiklar som fokuserade på mäns upplevelser av att leva med bröstcancer som sedan granskades utifrån Polit och Becks (2010) kriterier.

SAMMANFATTNINGIntroduktionPå kirurgklinikerna finns det i dag en ökande patientgrupp med metastaserande kolorektal cancer som inte blir opererade utan istället får kolonstent som palliativ behandling. Det finns inga tidigare kvalitativa studier på dessa patienter där man tittat på deras upplevelser av att leva med palliativ kolonstent och ha sin primärtumör kvar.SyfteSyftet är att beskriva patientens upplevelse av att leva med kolonstent och ha sin primärtumör kvar vid metastaserande kolorektal cancer. MetodDen här studien genomfördes som en kvalitativ studie enligt Charmaz tolkning av grundad teori. En pilotstudie med två intervjuer ligger till grund för denna uppsats. I den storskaliga studien kommer troligtvis tolv till femton informanter ingå, tills mättnad nås.ResultatVår analys av de två intervjuerna gav 20 stycken koder som resulterade i 6 kategorier.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

Background: Multiple myeloma is a malignant incurable cancer disease associated with severe chronic pain. The nurse has several important roles in the management of patients with multiple myeloma. This study focuses on nurse´s roles including the caring of pain relief.Aim: The aim of this study was to elucidate the nurse?s role in giving care to patients with multiple myeloma and associated chronic pain.Method: This literature study was based on scientific articles.Results: The nurse is in a key position to facilitate ongoing adequate pain and psychosocial assessment of patients with multiple myeloma. The study presents ways of relieving pain and suffering via different ways of caring management.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Att få en cancerdiagnos är en omvälvande händelse i människors liv och det är viktigt från ett omvårdnadsperspektiv att sjukvårdpersonal har en förståelse för människornas upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser i samband med cancerdiagnos inom tidsaspekten före, under och efter diagnosen fram till behandling. Sexton publicerade artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Starka känslor i samband med diagnos, behovet av och svårigheten att få professionell information, hopp om livet och accepterandet av cancersjukdom, betydelsen av stöd från familj och vänner och svårigheter att prata med dem. Patienterna ville ha en klar och tydlig information angående sjukdomen och behovet av stöd från familj och vänner var viktigt, detta för att minska oro och ensamhet.

Studiens syfte var att utifrån en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed användes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrån artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter på livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling.

Featured adjuvant chemotherapy treatment in women with breast cancer can lead to pain. The aim of this study was to explore, the variety of perceptions and impact of adjuvantchemotherapy-induced pain in daily life, of some women newly diagnosed with breast cancer.Inclusion criteria were participating in an ongoing stress management projectand chemotherapy of (anthracycline/taxan) in doses of 75mg² or more. Exclusioncriteria were inability to understand and communicate in Swedish and mentalillness. After ethical approval of the sub study in September 2010, women wereconsecutively included through oral and written request. Phenomenologicalapproach was used in the eight interviews and data analysis.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år runt 300 barn av cancer. Det är inte endast barnet som drabbas utan alla i familjen berörs av den förändrade situationen. Syskonen blir rädda, känner sig oroliga över situationen och en otrygghet infinner sig. De får stå utanför och glöms lätt bort. Sjuksköterskan bör arbeta familjefokuserat och inkludera hela familjen i vården av det sjuka barnet, där delaktighet är en viktig del.

Cancer är en stor folksjukdom och det är därför av yttersta vikt att veta hur en god omvårdnad ska tillämpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgår behandling med cytostatika. Många patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försämra patientens livskvalitet, såväl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgår cytostatikabehandling. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker.