The first aim of this study is to describe how the public employment service (PES) producesoccupational descriptions. The second aim is to analyse the conditions for that production.Method: The empiric material consists of seven qualitative interviews with employed at PES,operational plan for the team working with descriptions on occupations and observation notes.The overall theme in the study is Foucaults perspective on power. The conditions forproduction of occupational descriptions are understood in the light of the governmentality perspectiveand the concept of employability. Bourdieu´s concept Habitus, symbolic violence and capital are usedto articulate the officials? values and experiences.Eight officials at PES produce the occupational descriptions.

Utifrån vår forskningsgenomgång framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende föräldrar som övervägande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vår studie uppvisa en så komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende föräldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, där empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende föräldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp Habitus, sociala fält och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nästan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika många kompisar under uppväxten och att knappa hälften hade problem med relationer i vuxen ålder.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor. Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter.  Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

The aim of this study is to examine physical education teachers? and students? views on the thesis and its part in the physical teacher education program at The Swedish School of Sport and Health Sciences.Does the view on the thesis differ between techers/students and the program with its curriculum and other policy documents?What does students/teachers value in a thesis?Does teachers/students have a mutual Habitus concerning the thesis in the form of essay writing and how is this expressed?The study is based on a qualitative survey in which the respondents mainly answered open-ended questions with written answers. These answers have been categorized and analyzed with the aims of the study and the previous research in mind. The views on the purpose of the thesis differ, both within the group teachers/students and to a certain degree in relation to policy documents. The value of the thesis differs within the group.

Syftet med studien var att undersöka studenters kost- och motionsvanor vid Högskolan Väst relaterat till kön och institution. Studiens resultat baserades på 323 insamlade enkäter, relevant litteratur och vetenskapliga verk som avhandlingar, rapporter och artiklar. Resultatet av högskolestudenternas kost- och motionsvanor analyserades ur ett sociologiskt perspektiv. Studien visade skillnader mellan studenters kost- och motionsvanor i flera avseenden beroende av kön och institution. Kvinnliga studenter på Högskolan Väst har i flera avseenden uppgett sig ha bättre kost- och motionsvanor än de manliga studenterna.

Uppsatsen består av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjältinnan i Harlequinromanen genomför då hon i böckerna förändras från att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick på tidigare forskning kring populärkulturen i allmänhet och kärleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgångspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring Habitus, fält och kapital. Analysen delar upp hjältinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman.

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten från ett ryttarperspektiv med fokus på hur sporten utövas i dagens samhälle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha när det kommer till att fortsätta tävla på elitnivå. Detta har undersökts genom en jämförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare på olika nivåer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med många unga kvinnor på hobbynivå och några få män inom ryttareliten. Varför är det så var en av de tidiga funderingarna som fanns med när denna uppsats började utformas.Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrån Bourdieus sociologiska teorier om Habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen ställts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar på fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhället.Resultaten av studien visar att det skett en stor förändring inom ridsporten det senaste hundra åren, att gå från en manligt dominerad sport där kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populär sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan därför ses som huvudutövarna medan det är relativt få män som är aktiva inom ridsporten på lägre nivåer och trots detta så är det på elitnivå ungefär lika många män som kvinnor.

In this essay we discuss how the decentralisation of the Swedish school system affects the concept of ?equal opportunity school?. We investigate the development from both a historical and contemporary perspective, in order to identify changes over time. The central question of the essay is how the decentralisation of the school system affects the teacher?s perspective and experiences of the government?s framework about ?equal opportunity school?? The analysis is based on four qualitative, semi structured, direct interviews with respondents both active in municipal schools situated in the Malmö council and with more than thirty years of experience in their profession. Our analysis of the interviews show that both respondents experience the overall situation in the schools has deteriorated from an equal opportunity aspect since the decentralisation of the school system.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Min uppsats behandlar frågan om det är möjligt och i sådana fall på vilket sätt en högutbildad frånvarande förälder kan bidra med främst kulturellt kapital som är av betydelse för barnets övergång till högre studier. Jag ställer mig även frågan på vilket sätt detta i sådana fall påverkar barnets Habitus. Tidigare studier tar sällan hänsyn till den frånvarande högutbildade förälderns möjligheter att påverka sitt barn i dess eventuella övergång till högre studier när det gäller att förklara varför vissa barn och inte andra övergår till högre studier. För att närmare undersöka har jag utfört tre stycken semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna fått delge sina livsberättelser. Intervjuerna bygger på tre olika teman; uppväxtförhållanden, klasstillhörighet samt överskridanden av klassgränser.

I denna studie undersöks vilka faktorer som påverkar idrottslärares val av undervisning i momentet friluftsliv och utevistelse. Med faktorer menas idrottslärares Habitus, den egna definitionen av friluftsliv samt de förutsättningar och begränsningar som finns i skolan. Idén till undersökningen uppstod efter att ha läst Naturvårdsverkets rapport om naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Ur ett pedagogiskt perspektiv betonas utomhusundervisningens påverkan på kunskaper, attityder och beteenden i naturen samt vilken betydelse naturkontakten har för framväxten av ett mer hållbart samhälle. Denna studie lyfter fram friluftsliv som potentiell undervisningsmetod för att introducera eleverna till naturen.

Det här är en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras föräldrars yrken och elevernas syn på sina val av program om de upplever någon orättvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala snedrekryteringen. Syftet med studien är att ta reda på hur eleverna upplever sin situation i ett rättviseperspektiv. Den här studien bekräftar det nämnda sambandet, de flesta elever väljer program och vidare studier och arbeten i nivå med sina föräldrar. Detta är särskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. På Barn och fritid var det mera blandat.

Studien granskar lärares förhållanden till genus- och heteronormer genom att titta på hur de i undervisning arbetar med normerna men också den inställning och kunskap de har, utifrån deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen Habitus och symboliskt kapital används för att analysera lärarnas arbete och inställning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frågeställningarna, därav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det är i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nämnt.

This paper aims to investigate how human beings uses food to found an identity, with regards to how social class affects their choice of food and if trends play a part when it comes to cooking and purchasing food. The paper applies theorist Pierre Bourdieu's concepts such as Habitus, capital and field.The main part of the material is composed of four interviews with seven informants; all of which is middle class. The paper also looks at how lifestyle, taste and attitudes to consumption are used when the informants build identity. The empirical part is split into three main subjects, where I first seek to find each informants food habits. What do they eat, and what do they not eat?It showed that a large part was due to their varied lifestyles, however generally speaking the day to day meals should be quick while meals during the weekends could take longer and also cost more.

Mitt syfte var att undersöka vad som kan påverka elevers betyg i idrott och hälsa? För att avgränsa ytterligare hade jag 3 frågeställningar som handlade om vilken påverkan genus har, hur olika orsaker kan skilja sig beroende på vilket kön man tillhör och vilken påverkan elevens Habitus har? För att svara på mitt syfte och mina frågeställningar använde jag mig utav en kvantitativ metod. Jag gjorde en enkätundersökning på en skola i Upplands Väsby där totalt 175 elever deltog. Utifrån resultatet från min undersökning kan jag konstatera att olika saker påverkar pojkars och flickors betyg mera respektive mindre i idrott och hälsa. Genus spelar roll och det är flera pojkar som når de högre betygen än flickor.