Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om Habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete.

The inherited education and the (un)free choice?- A comparative survey between five different programs on University of ÖrebroThe aim with this paper has been to examine and to report for different sociocultural background factors (class property, the parents' level of education, the parents' income) importance for the choice of type of education and to see if there is any differences between different university courses with respect to class property. Our issues were following:1. What/which sociocultural factors have had most importance for the choice of programs on universities?2.

SammanfattningSyfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka relationen mellan de anställdas tidigare erfarenheter kring fysisk aktivitet och deras gensvar på företagets satsningar. MetodDå studien utgår från de anställdas uppfattning där vi vill försöka förstå hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva, har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som den lämpligaste metoden att samla in data. Vi har även valt att undersöka hur tidigare erfarenheter utifrån Habitus påverkar de anställdas gensvar på företagets erbjudanden. Totalt intervjuades 13 personer varav en var den friskvårdsansvarige på företaget. ResultatDet framkom att företaget har en bred friskvårdssatsning där de erbjuder de anställda en rad olika aktiviteter. Däremot finns det ingen vision som når de anställda för vad friskvårdssatsningen ska generera.

The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.  This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who?s registered at Södertörns  högskola. The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent?s Habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them. Keywords:Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society.

ABSTRACTThe aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students? interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students? social and personal lives.

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, Habitus och dendolda läroplanen används som teorier.

Målet med denna uppsats är att försöka få fram vilka som är de avgörande faktorerna som påverkar ungdomar med utländsk härkomst i segregerade områden att studera vidare efter gymnasiet. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod i form av en s.k. livshistorieintervju. Genom att använda sig av livshistorieintervju ges möjligheter för respondenterna att berätta sin historia från uppväxten i hemlandet till Sverige och de nuvarande studierna. Uppsatserna utnyttjar teorier som berör invandrarungdomars skolgång, attityder gentemot det svenska samhället, social Habitus, rationellt tänkande samt om de kom frivilligt eller ofrivilligt till Sverige.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett omfattande samhällsproblem och ett vanligt förekommande debattämne i media. Studiens fokus ligger på hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i åldrarna 24-26 år ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgångspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som använts i studien är baserad på socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, Habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har någon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgångspunkt. I analysen läggs fokus på hur de påverkas av samt hanterar sin livssituation i förhållande till arbetslösheten.

Den här studien är: (1) En del av en andra fas i ett internationellt projekt med huvudsyfte att ökaförståelsen för om och hur olika faktorer påverkar utvecklandet av en (in)aktiv livsstil, samtutforska om faktorerna är samma i olika sociala grupper i samhället. (2) En egen studie med syftetatt utforska hur fenomenet Habitus kommer till uttryck i smak och val av kost och fysisk(in)aktivitet hos barn i årskurs sju som kommer från ett område med hög invandrartäthet ochsocioekonomisk låg status.Som datainsamlingsmetod används kvalitativa fokusgruppsintervjuer och som analysverktyg avdata utnyttjas Bourdieus Habitusteori. Studien innefattar två homogena fokusgruppsintervjuer medfem deltagare i respektive grupp.Studiens resultat stärker tidigare forskning som pekar på att framförallt idrottande i förening ärvillkorad och begränsad av stora grupper i samhället. Av deltagarna i studien är det endast en som äraktiv inom föreningsidrott och trots att över hälften av barnen testat på idrottsformen, är det ingetsom faller dem i smaken. Gällande matval stärker resultaten forskning som talar för att val av mathar en viktig roll i skapandet av en identitet, samt som statussymbol, där vilken mat man väljerrespektive tar avstånd från i hög grad uttrycker vem man är och var i samhället man kommer ifrån.Denna studie slår fast att val och smak av kost och fysisk (in)aktivitet i allra högsta grad påverkasav mötet mellan kulturell bakgrund och social miljö och stärker därmed Bourdieus teori om attHabitus påverkar en individs livsstilsval..

This studie explores how a promotive youth movement that aims to activate adolescents in economically and socially exposed areas, can affect the youth?s participation in society and oppose their experience of stigmatization. The youth movement, whom is being studied, uses urban art expressions as a mean to engage and motivate the adolescents. The empirism has mostly been collected by a limited participatory observation, and through qualitative interviews with staff and adolescents in the movement. The result has been analyzed through Pierre Bourdieus field theory.

Utgångspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frågan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsättningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som föräldrar värderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhällskulturer som kan påverka detta val. Huvudfrågeställningarna är: På vilket sätt påverkar föräldrarnas socioekonomiska bakgrund när de väljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer värderar föräldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden är en enkätstudie med 26 värderingsfrågor där föräldrar har fått besvara hur de bedömt olika faktorers påverkansgrad när de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet är Habitus1.

Syfte: Syftet är att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa några dramapedagogersuppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgått från Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhället somdet sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik är ett eget fält med yrkesverksammadramapedagoger som fältets agenter.Metod: Metoder som använts är mailintervjuer med fem dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit från intervjuerna är att dramapedagogiken fåtthöjd status, ett breddat arbetsfält samt till viss del förändrade definitioner om vaddramapedagogik är. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsområden som kan tyckas ligga långt från det fält där dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fält, Habitus.

Genom denna studie ämnade vi besvara hur kapitaltillgångar och Habitus påverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriär, baserat på bostadsområdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppväxten i segregerade bostadsområden med olika socioekonomisk status påverkar ungdomars handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär. Vår tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat på bostadsområdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar från bostadsområden med högre socioekonomisk status är mer resursstarka och därigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfältet. Studien utgår från Lidingö och Botkyrka, två boendesegregerade områden i Stockholms län med olika socioekonomisk status, där Lidingö är mer resursstarkt.

Ridsporten är Sveriges näst största ungdomssport endast fotbollen är större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hästar på ett eller annat sätt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tävling. 200 000 är medlem i någon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populärare att skaffa egen häst antingen är den uppstallade hemma eller så hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer på en begränsad yta som de ska samsas om.

Ett spelberoende kan påverka en person på olika plan men syftet med denna uppsats är att studera hur relationen mellan ett spelberoende och ingången till kriminalitet ser ut. För att beskriva denna relation har fem kvalitativa intervjuer utförts med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund. Utifrån Bourdieus teori om Habitus och fält samt normer och normalitet som en social konstruktion förklaras också en spelberoendes väg in i kriminalitet. Resultatet visar att personer med ett spelberoende ofta vistas i en miljö där kriminella handlingar inte ses som något avvikande och att det därför blir enklare att bryta mot samhällets normer. Utöver det framgår det att spelberoendet i vissa fall har försvagat informanternas band till samhällets institutioner vilket har lett till en normupplösning.