I denna undersökning studeras 2011 års skolreform utifrån grundskolans nya läroplan. Genom flera textanalytiska metoder jämförs den kommande läroplanen Lgr11 med den rådande Lpo94. Undersökningen fokuserar främst på de skillnader som uppstått i formuleringar läroplanerna emellan för att klarlägga vad som tillkommit eller utelämnats och vilka betydelsebärande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras även regeringens proposition (2008/09:87) som låg till grund för uppdraget att författa den nya läroplanen, för att se huruvida regeringens syn på den svenska grundskolan har ändrats sedan 90-talet.Undersökningen visar på att Lgr11 har endast en måltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad från Lpo94s två olika måltyper. Bland annat lägger Lgr11 något mer fokus på elevernas självstän-dighet och främjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hållbar utveckling i Lpo94, då vi utifrån våra erfarenheter inom skolan inte har sett någon undervisning för hållbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten är då Sverige ingår i flera internationella överenskommelser där det framkommer att undervisning för hållbar utveckling ska vara prioriterat. Då en ny läroplan, Lgr11, träder i kraft 1juli 2011 undersöktes även förekomsten av hållbar utveckling däri, då studien syftar till att undersöka huruvida det skett förändringar till fördel för undervisning för hållbar utveckling i Lgr11 i förhållande till Lpo94. Vid analysen av läroplanerna användes en metodtriangulering, i form av innehållsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna fastställdes några kriterier som utgick från innebörden av hållbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga på.

 Why is it that we still live in a society where an individual's social background plays such a big part in their chances of reaching a higher education? Despite the numerous educational policy reforms, especially in Sweden, it still seems that an individual's career choices are pretty much related to what kind of social class they grew up in. Sociologist Pierre Bourdieu claimed that social class is reproduced in the school system, and that students from the lower classes are much less likely to reach a further education than students from the middle or upper classes due to injustice in the school system. One thing that plays a big part in this "Catch-22" situation is the concept that Bourdieu calls habitus. Habitus could be explained as an individual's taste, knowledge, ability to master the spoken language, etc. Your habitus is manifested in the choices you make, the music you listen to, how you dress and the way you speak, and it determines your relation to the education system and life in general. As part of my essay, I wanted to interview students from lower or working class at my school, Konstfack, to see if they have had any negative or positive experiences from their encounter with a higher education. And if so, could they be linked directly to their social background? As a reaction to my own and my interviewees? experiences and frustration, I use the concept of habitus in my practical work.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

The purpose of this essay is to critically review Pierre Bourdieus contribution to agency ? structure debate. I will do this with help from the thinking of George Herbert Mead. My aim is to show that Mead can provide valuable knowledge to Bourdieus theory.Pierre Bourdieus notion of habitus is his solution to the dilemma between agency and structure. It is in the habitus that the objective structures meet the inner, subjective structures and this results in various actions.

Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur lärare i skolämnet idrott och hälsa ser på och påverkas av Lpo94 respektive Lgr11. Här nedan redovisas våra frågeställningar:Hur var det/är det att verka med respektive läroplan?Hur hjälper de olika läroplanerna att bedöma elevers kunskaper i ämnet idrott och hälsa?Vilka didaktiska konsekvenser menar lärarna att Lgr11 jämfört med Lpo94 kan skapa för elevernas lärande?Metod:Vi har valt att intervjua 3st manliga lärare i Stockholmsområdet. Vi valde denna kvalitativa metod för att få en djupare förståelse av lärarnas uppfattningar kring Lpo94 och Lgr11. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjumall och spelades in.Resultat:Det vi kan säga efter genomförandet av studien är att samtliga lärare föredrar Lgr11 framför Lpo94 på grund av att den nya läroplanen är tydligare och mer strukturerad.

Syftet med studien är att ge exempel på hur idrott och hälsa lärares syn på undervisningen i friluftsliv påverkats av kursplanen Lgr11 och hur några lärare i idrott och hälsa på grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgångspunkt läroplansteoretisk forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgår det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lärarna. Det har även blivit lättare att förstå vad som ska undervisas i. Det framgår att lärarna tycker att den teoretiska undervisningen är lättare att genomföra i friluftsliv, då det tidigare fanns problem för lärarna att genomföra praktisk undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärares habitus påverkar synsättet och arbetssättet inom ämnet Idrott och Hälsa. Habitus är ett begrepp vilket behandlar individens tankesätt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bär med sig. Studiens utgångspunkter har varit definitionen av hälsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angående fysiska moment inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

This essays aim is to investigate the possibilities of subjective interpretation of Lgr11, the Swedish curriculum for elementary school. The assignment that the Swedish authority Skolverket got in 2009, was to create a curriculum that would grant that the students achievements would not be influenced by any subjective opinions and that all elementary schools in Sweden will give an equivalent education. In the Government bill this is a theme throughout the text and the Minister of Education has also claimed that this document will leave very limited space for subjective reading and interpretation. He says that Lgr11, in contrast to the previous curriculim Lpo94, will clarify what the purpose of the different subjects is and on what grounds the assessment of the students should be based.The method used is the literary theories of reader ? response as they are expressed by Literarycriticist Stanley Fish.

A new curriculum, Lgr11, was introduced in Sweden during the Autumn Semester 2011. My aim in this paper is to investigate whether an integrated and interdisciplinary approach is possible within this new Swedish curriculum.Firstly, I will describe the approach to integration and interdisciplinary work used in the new Swedish curriculum. Secondly, I will analyze whether the curriculum allows for an integrated and interdisciplinary work.The method used in this paper is a qualitative textual analysis and analyzing the new curriculum´s approach to integration and interdisciplinary education has been the focus. The analysis has been based on the explicit and implicit basics of integration and interdisciplinary work in the curriculum.I assume theories of subject integration and curricula to come up with my results in the paper.To conclude, the results of my analysis of the curriculum show that an integrated and interdisciplinary approach is not only possible, but it is also each school Principal's responsibility as well as part of each teacher`s objective. The Principal's responsibility is to ensure that the integration and interdisciplinary approach is undertaken in school. The curriculum is clear that teachers should let their students work interdisciplinary as well as vary their methods of teaching.

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka hur lärarna förmedlade det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11, vad som påverkade deras möjligheter och hur de upplevde elevernas gensvar.Frågeställningar:Hur påverkar lärarnas bakgrund och fritidsvanor hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur påverkar stöd från skolledning och arbetskamrater hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur påverkar lärarnas egen utbildning hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur upplever lärarna elevernas gensvar på hur de förmedlat det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11?Jag utförde en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Detta för att lättare kunna få mer djupgående svar. Undersökningsdeltagarna valdes genom bekvämlighetsurval.Alla undersökningsdeltagare ansåg att deras bakgrund och fritidsvanor underlättade deras arbete. Det stöd de upplevde att de fick var främst ekonomiskt från skolledningen eller genom samarbete med andra ämneslärare på vissa moment.

Debatten kring skolan har varit intensiv de senaste åren allt sedan svenska skolresultat börjat sjunka i internationella resultatjämförelser. Samtidigt som vi jämför oss allt mer med andra länder ökar globaliseringen, kommunikationerna och samhällsutvecklingen. Allt går mycket snabbare och samhällsutvecklingen är idag nästan omöjlig att förutspå. Med tanke på att det tillkommit en ny läroplan med nya kursplaner för både grundskolan och gymnasiet de senaste åren är det intressant att undersöka hur dessa kursplaner svarar upp till dessa samhällsförändringar. Tänkbart är att det krävs nya förhållningssätt och synsätt på utbildning och till kunskap. Denna uppsats undersöker om det finns någon skillnad mellan kursplanen för geografi i Lpo94 och Lgr11.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida lärarutbildningen i Malmö förbereder lärarstudenter inför det framtida arbetet med språkutveckling. För att uppnå detta syfte och få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ, hermeneutisk textanalys av Lgr11:s kursplaner i svenska och svenska som andraspråk. Som grund för analysen använde vi oss av en mall bestående av tre frågor baserade på den kunskapssyn och de arbetssätt vi bär med oss från lärarutbildningen, vilka vi redogör i den teoretiska bakgrunden och inledningsvis i analysavsnittet. Vår undersökning visade att vi i flera avseenden, exempelvis gällande arbete med skönlitteratur, getts förutsättningar att utveckla den kunskap och de verktyg som krävs för att arbeta språkutvecklande i dagens skola. Undersökningen har dock även visat att det finns punkter under det centrala innehållet i Lgr11 som utbildningen inte behandlat i större utsträckning och i vissa fall inte alls, de flesta kopplade till språkets struktur och grammatik..

Sammanfattning: Mina syften med uppsatsen är att med hjälp av ett test se om eleverna, i årskurs 1 på gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som står beskrivet i Lgr11 för skolår 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation. Genom att på 50 elever göra 2 tester med ett intervall på 2 veckor, där 24 av de 50 eleverna fått använda ett matematikspel för att se om kunskapsförbättring uppnåtts. Det första testet har även använts för att få en inblick i hur elevernas matematikkunskaper är. En enkätundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som använt spelet. Resultatet visade att eleverna som använt spelet gjorde en större progression än de elever som inte haft tillgång till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krävs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolår 9. De flesta elever var positivt inställda till matematikspelet. Resultatet av studien stöds av litteratur då flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former än läroböckerna kan detta öka motivationen till lärande. .