Sökresultat:
315 Uppsatser om Habitat preference - Sida 18 av 21
Svartedalens naturreservat : en social rikedom värd att utveckla!
Svartedalens nature reserve a social richness worth develop.
The nature reserve of Svartedalen is an area of high biological and social values. The reserve is located close to several densely populated areas. The reserve has been classified as a national area of interest for nature conservation and outdoor life, and as a Natura 2000 area according to both the bird- and habitat directions. The reserve is the largest landarea in Västra Götaland, 3 410 hectares, where a resolution has been made about all these forms of protection. The foundation Skogssällskapet owns 1 956 hectares of the reserve, at 1 384 hectares of the property they pursue FSC-certified silver culture, according to current management plan.
Användargränssnitt för en intern biomarkördatabas
Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.
Kan naturvärdesträd med törskate vara en livsmiljö för rödlistade insekter?
Törskaten tillhör gruppen rostsvampar varav flera är patogena och orsakar stora ekonomiskt betydelsefulla skador på tallar i produktionsskogar och estetiska skador på tallar i parker över hela norra halvklotet. Bland de vanligare symptomen som kan ses på tallar är enstaka döda grenar eller att toppen är död. När dessa symptom uppkommer har angreppet pågått under några år. Nedanför den döda toppen bildas oftast ett kådindränkt mörkt stamsår. Det finns två typer av törskate som dödar toppen på tall (Pinus sylvestris) i Sverige, den ena är Cronartium flaccidum och den andra är Peridermium pini.
Svensk tjänstehundsavel : en återblick och nutidsbeskrivning samt förslag inför framtiden
In 1936 a governmental breeding project was started with aim on military use. The police later came to use dogs from this project as well. In order to utilize dogs that could fit for other purposes training and education of dogs for search of different substances and of guide dogs for blind persons was performed. A political decision to privatize the whole dog programme was taken in 1992.
During most part of the time one had serious economical issues since too few of the dogs that were bred could be considered to fulfil the basic demands for service. To satisfy the need of service dogs private bred dogs were bought as well.
Samband mellan dammars egenskaper och trollsländearters förekomst och detekterbarhet
På senare år har intresset för trollsländor ökat. I jämförelse med andra stora och lättstuderade insekter finns dock relativt få vetenskapliga och systematiska studier. Denna studie syftar till att undersöka hur habitatet påverkar trollsländearternas förekomstmönster och detekterbarheten hos olika arters larver samt inventeringsmetodens effektivitet. Med detekterbarhet menas sannolikheten att arten upptäckts givet att den finns på lokalen. Både larver och adulta trollsländor inventerades i 14 dammar i Frihult, Sjöbo kommun i Skåne under juni-augusti 2009.
Biosolar Roofs ? gröna tak version 2.0 : en plats för biologisk mångfald, solpaneler och pollinatörer
Urbanisering och förtätning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svårt att värna om den biologiska mångfalden. Ett exempel på grön infrastruktur är gröna tak som blir ett självklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhällsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mångfalden. Vegeterade tak består vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som främst består av Sedum album och mossa. För den biologiska mångfalden har dessa mattor ett lågt värde till skillnad från biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.
Threats and opportunities for the survival of the Yangtze finless porpoise
The Yangtze finless porpoise (Neophocaena phocaenoides asiaorientalis), is a small freshwater cetacean which has recently fallen dramatically in number. It is an endemic species for the Yangtze River and unless drastic action is taken, it risks the same fate as the now functionally extinct Yangtze river dolphin (Lipotes vexillifer). Threats to the porpoise are diverse but they have in common that they are caused by man. Development of the river has been made to supply a growing human population with food, hydropower, and to reduce the risk of flooding. These changes have resulted in a degraded habitat for the porpoise.
Naturreservat : en bra naturvårdsåtgärd för att bevara enskilda arter och/eller bevara den biologiska mångfalden?
The examination of the adequate nature conservation methods in a natural reserve, to conserve a specific species and / or increase biological diversity is the subject of this study. This work is based on four species, that can be found during the Spring season, liverleaf, wood anemone, brimstone and woodpecker. The incidence and availability is studied and closely observed for these species in twenty forests, i.e. ten forests which are nature reserves and ten forests with the similar characteristics as the nature reserves habitat, but are not nature reserves in Gnesta mucipality, Södermanland. Measurements of the tree crown and the diameter of the tree trunks where noted to study how these factors could affect the outcome of the abundance and incidence of the four species.
Den smältande polarisens effekt på de endemiska valarna i Arktis
Klimatförändringarna har en stor påverkan på de arktiska valarna grönlandsval (Balaena mysticetus), vitval (Delphinapterus leucas) och narval (Monodon monoceros), mer än vad som tros vid en första tanke. I dagsläget får dessa valar utstå stora utmaningar som troligenkan komma att förvärras i framtiden om inte isens smältande kan bromsas. En del av utmaningarna innebär att valarna måste genomgå stora förändringar för att överleva, vilket innebär att deras förmåga att anpassa sig spelar en stor roll. Människans jakt på valen har alltid varit ett stort problem för de arktiska valarna, tack vare restriktioner om fångstkvoter och vem som får jaga val ser framtiden ljusare ut i alla fall för grönlandsvalen och vitvalen. För narvalen ser det dock inte lika ljust ut eftersom det är en art som är känsligare än många andra arktiska arter för effekterna som den globala uppvärmningen har på den arktiska miljön.I dagsläget har en del effekter på valarna blivit synliga såsom ändrade migrationsvanor och ökad predation.
Jaktens betydelse för Södermanlands landskap : Hur viltvård kan påverka variationen av lövträd och buskar
The fragmentation and reduction of deciduous forests in Sweden is threatening many species. Particularity worrying is the loss of broad-leaf trees, since a diversity of species is often associated to them. Today many deciduous trees are situated along the border between forested and open areas, and these small fragments can be important for biodiversity.The aim of this study is to analyze if wildlife management can affect the variation of deciduous trees and bushes in the landscape. In brochures and literature Svenska Jägareförbundet (the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management) recommend hunters and landowners to promote deciduous trees ? often broad-leaf trees ? as wildlife management measures, while the Swedish forestry laws can be sensed as unclear regarding the treatment of these trees.Five properties in Södermanland, Sweden, were chosen as study areas and inventoried in respect of trees and bushes in September 2013.
Modellering av tånglakens, Zoarces viviparus, habitat i Östersjön
Att förstå sambandet mellan miljövariabler och fiskarters förekomst eller abundans är en väsentlig del i att bedriva ekosystembaserat bevarandearbete och ekologiskt hållbart fiske. Tånglaken, Zoarces viviparus, var klassad som nära hotad på rödlis-tan 2010 och på HELCOM Red List of the Baltic Sea 2013. Tånglaken är utbredd över hela Östersjön och används som en bioindikator för föroreningar i havet Att förstå vad som styr tånglakens utbredning är alltså viktigt både ut bevarande syn-punkt och ur miljöövervakningssynpunkt Meningarna går isär angående dennes ha-bitatpreferenser. Med hjälp av data i form av uppmätt djup och videosekvenser från provfisken inom projektet BONUS INSPIRE och data i form av rasterkartor för andra miljövariabler har generalized additive modelling gjorts för tånglakens före-komst i Östersjön. Tre slutgiltiga modeller valdes ut baserat på förklaringsgrad.
Sopsortering mellan fartyg och Kalmar Hamn : En fallstudie i hur fartyg sorterar sitt avfall i Kalmar Hamn
Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.
Omgivande markslags påverkan på förekomst av bibagge Apalus bimaculatus i sand- och grustäkter i Västra Götalands län
Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.
Rimbo våtmark : en förstudie på förväntad kväveavskiljning och lämplig växtlighet
This study was made as a part of a feasibility study on a polishing wetland at Rimbo wastewater plant (wwp) in Norrtälje municipality. The wwp had to decrease the nitrogen discharge to reach the limit 15 mg tot-N/l. The nitrogen in the outlet was mainly in the form of nitrate, hence the wetland mainly ought to support denitrification. The proposed area for the wetland was situated right next to the wwp and was already in the municipalitys posession. One aim of this study was to examine what spieces of plants needed to achieve highest possible denitrification.
Evaluation of an ectomycorrhizal macrofungi as an indicator species of high conservation value pine-heath forests in northern Sweden
Since the 1950s, the development of modern rotation forestry in boreal Fennoscandia has resulted in a severe reduction of older forests, and a high degree of fragmentation among the small patches that remains of old forest. In Sweden, when performing conservation value assessments in order to identify and preserve the remaining forest habitats, the government authorities use to a significant extent a set of indicator species that indicate habitats of high biological conservation value. One species considered to indicate high conservation values in pine-heath forests is the red-listed ectomycorrhizal (EM) macrofungi Sarcodon scabrosus (Fr.) P. Karst. In the present study, the validity of using S.