
Sökresultat:
206 Uppsatser om Habermas - Sida 14 av 14
Den påträngande verkligheten : Om reklamens utnyttjande av ungdomars identitetsarbete och konsumtionssamhällets kolonisation av den fria tiden
Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhället och hur detta identitetsarbete påverkas av massmedier med fokus på reklambilder och tv program.Massmedier är framträdande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam på att framhäva livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens värden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhället idag utnyttjar och påverkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sälja sina produkter. Utifrån denna ansats undersöker jag också hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet är å ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och självförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhället. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tänkas leda till att ungdomar i det moderna samhället får allt svårare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgångspunkterna är tagna ur diskussioner av främst Jürgen Habermas och Thomas Ziehe.
Värdenihilism, värdeobjektivism och demokratins praktik
ABSTRACT Title: 4000 seats to Sandviken - The business discourse development from 1921 to 2012 seen through two sports stadiums in Sandviken Level: Final assignment for Master Degree in Business Administration Author: Signe Jernberg Supervisor: Lars Ekstrand Date: March 2012 Aim: The aim of this paper is to investigate the business discourse emergence during the 1900s and to make a contribution to how a business administration discourse can be seen today. Method: The business discourse is examined through a inventory of how business theories, practices and ideas have enabled the design of two sports facilities, Göransson Arena And Nya idrottsplatsen in Sandviken Municipality. The inventory is based on material gathered from Sandviken Municipality archives and from Göransson Arenas' own archives. The archives consist of such things as board meeting protocols, annual reports, bookkeeping, drawings, photographs and more. The method is based on Foucault's discourse analysis, focusing on his archaeological period.Results & conclusion: The archives show how business ideas, theories, and expressions can be seen in the two arenas. The results show how the concepts of customer, company and association are present in the design of the two arenas in different ways.
Politiska förhoppningar? : En studie om hur politiker på lokal nivå använder sociala medier
Titel:Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder socialamedier Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder kanaler som sociala medier. Teori:Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär. Metod:Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m.
"Skimmer över AIL" - en textanalys om arbetsintegrerat lärande
Syfte: Högskolan Väst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla AIL/arbetsintegrerat lärande i högre utbildning. Högskolan ska vara ledande nationellt men också en nyckelaktör internationellt. Syfte för studien var att undersöka vad AIL är och hur AIL praktiseras enligt texter om AIL på högskolans hemsida. Syftet var också att undersöka varför AIL används; d.v.s. vilka argument Högskolan Väst använder sig av i sin marknadsföring av AIL.
Kundtjänst inom kommunen: Om en organisationsförändring mot ökad tillgänglighet för medborgarna
Reformeringen av offentlig sektor har medfört en debatt om huruvida demokrativärden fått stå tillbaka till fördel för effektivitetsvärden inom Sveriges kommuner. Till denna debatt kan även tilläggas att ökad tillgänglighet har efterfrågats av både politiker och medborgare vilket lett till införandet av kundtjänst i den aktuella kommunen som här studeras. Masteruppsatsen har en sociologisk utgångspunkt med ett Human Resource Management (HRM) perspektiv och syftar till att beskriva och analysera kommunens inledande process inför införandet av en kundtjänstfunktion. Både bakomliggande orsaker till varför kundtjänstfunktionen ska inrättas samt hur en organisationsförändring kan organiseras när kommuner väljer att starta en kundtjänst lyfts fram i relation till begreppen demokrati och governance.Studien utfördes genom kvalitativ metod där informanter från ledning, chef och medarbetarnivå berättade om sina upplevelser av organisationsförändringen samt sina tankar om vad som kommer framöver. En hermeneutisk infallsvinkel med tolkningar låg till grund för analysmetoden.Teorier om demokrati, governance och organisationsförändringar används för att undersöka och analysera införandet av kundtjänst inom kommunen.
Samtalsdemokrati i Göteborg ? En demokratiteoretisk analys av Dialog Södra Älvstranden
I studiens inledande skede fann vi tecken för att beslutsfattarna för projektet har försökt attsäkerställa ett medborgarinflytande i processen. Detta gjordes via urvalskriterierna i ansökan om att medverka i de parallella stadsanalyserna. Ett urval som skulle representera ett tvärsnitt av Göteborgs befolkning för att öka representa-tiviteten och inkluderingen iplanerings-arbetet.Genomgående har beslutsfattarna enligt vår tolkning av material i tidsskriften Vårt Göteborgskött projektet med en övergripande transparens och entusiasm som verkar ha smittat av sig på Göteborgs Stads intressenter. Tecken på ytterligare demokratiska vinster finner vi i de arenor som under projektets gång har funnits. Arenor där intressenter som exkluderats från de parallella stadsanalyserna via urvalsprocessen ändå fritt har fått uttrycka sina åsikter kring utformningen av Södra Älvstranden.
Medieskandal? : En studie av två svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i Jacksonrättegången
Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att göra en komparativ studie av två svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i Jacksonrättegången. Jag analyserar om rättegången är en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier. Följande frågeställningar besvaras: Är Jacksonrättegången en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier? Om det är en skandal, hur förhåller sig den till Tomlinsons teori om denglobaliserande skandalen? Hur har media konstruerat berättelsen kring Jacksonrättegången och hur förbereds publiken inför rättegången? Hur förhåller sig förmedlingen av Jacksonrättegången till det offentliga och det privata? Vad finns det för nyhetsvärderingar i förmedlingen av Jacksonrättegången? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de utvalda nyhetstidningarnas sätt att förmedla Jacksonrättegången?TeoriI teoridelen används Lull och Hinermans kriterier på vad en medieskandal är samt teorier om medieskandaler enligt Thompson och Tomlinson. I narratologiavsnittet ligger fokus på berättarteknik med språk, dramaturgi och vinkling samt ett avsnitt om nyheter som berättelser där Bird och Dardennes beskrivning används.
Exkluderande processer- i gränslandet mellan system och livsvärld : En specialpedagogisk studie utifrån ett fall av dilemma
Den här c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar på barn som använder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sådant beteende kan leda till i form av olika åtgärder. I ett nyligen framlagt slutbetänkande från DEJA, delegationen för jämställdhet (SOU 2010:99), ställs frågan om barns stora representation i specialpedagogiska åtgärder sker på andra premisser än inlärningsmässiga svårigheter. Kan sociala och beteendemässiga orsaker ligga till grund för åtgärderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frågor som fokuseras i sammanhanget, är huruvida exkludering av barn från den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och värdesystem som råder inom skolan.
Skoldemokratins motsättningar ur deliberativa perspektiv : en studie baserad på intervjuer av sju rektorer för gymnasieskolan
Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.
Det deliberativa samtalet = politisk jämlikhet? : En kritisk analys av det deliberativa samtalets möjligheter till likvärdig inkludering av elever med religiösa omvärldsuppfattningar
I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.
Det deliberativa samtalet = politisk jämlikhet? : En kritisk analys av det deliberativa samtalets möjligheter till likvärdig inkludering av elever med religiösa omvärldsuppfattningar
I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.