The main purpose of this essay was to find out how members of Narcotics Anonymous and professionals within the socila service departments define integration of drug addicts, and ascertain how they experience their parts in the integration process. We have wanted to examine which factors that are essential for the earlier drogabuser in his rehabilitation to the ordinary world.We wanted to find out as much as possible of the integration aspect. That´s the reason for our choice to do qualitative interviews with both people from the social service department and Narcotics Anonymous. We also obtained material from relevant litterature. In our analysis, we have started from three theoretical basis.

The aim of my work was, from the point of view from my respondents and literature, to create a picture of why so many highly educated people born abroad don't have an employment that coincides with their education.The question at issue was: How come highly educated people born abroad don't have an employment that coincides with their education from the native country?In my work, I carried out interviews with six highly educated people born abroad that moved to Sweden in the 1990's. In my results and my conclusion I started with the view of the respondents and the literature, linked together to some theories I have found fruitful for my understanding of the respondents' answers.The theoretical starting point for analysis of my work was the human capital theory, the theory of growth, the signal and filter theory and Habermas' theory.The result of my studies show that there are several factors that causes many highly educated people born abroad to have difficulties in getting an employment that coincides with their education. Such factors are weaknesses in the language, the lack of networks within one's profession and the fact that it takes a long time to complement the education..

The main aim of this thesis is to introduce a normative perspective to surveillance studies. I examine how the use of videocameras or CCTV-systems can create a social sorting and, then, try to answer why it ought to be reconstructed based on a normative study.For the empirical analysis I use Foucaults theory about the panopticon, maintained by the psychological subjection of the common citizen in the modern world, together with Lianos theory of a more socio-cultural surveillance in the post-modern world. The empirical examination is, furthermore, guided by a theory that describes the construction of the stranger, which today, is not explicitly excluded, because everyone is a stranger in some way, but rather depicted as the other due to institutionalization.The post-modern society today can no longer be built upon a common or divine moral or norm. Thus, I have chosen a normative method, using a deliberative democracy derived from Habermas, focusing on the communicative practice, that can engage and include every citizen in a democratic process. This is necessary for both deciding whether videocameras should be installed and whom and why some should be under surveillance ? to avoid a social sorting that both can constitute and undermine social trust and increase the gap between the governing and the governed..

Syfte Skolfrånvaro är ett problem av destruktiv karaktär för de inblandade och att hantera skolfrånvaro handlar om att uppmärksamma en stor mängd olika faktorer. Sammantaget bildar dilemmat en komplex väv av handlingar och känslor. Syftet med denna studie är att nå en fördjupad kunskap och förståelse för hur skolan kan arbeta för att nå de elever som har hög frånvaro och riskerar att hamna i ett utanförskap. Genom denna studie hoppas jag finna mönster som visar på förbättringsområden och tydliggör under vilka premisser de berörda eleverna lever och verkar. Teori Systemteoriska tankebanor (Svedberg, 2012) styr denna studie i hög grad.

Syftet med studien är att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen på förskolan påverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivåer och deras olika ansvars­uppgifter, vilka specificerats i förskolans läroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollärare. Deras utsagor har analyserats utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har också analyserats från ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna.

Author: Linnea BrundellMentor: Gábor BoraCourse: Media and communication studies, C- level, advanced course. Communication, ethical and moral ? a survey based on news exposing companies which does not follow their own communication policies.Plot: In a leader in the newspaper Arbetarbladet, the writer says that the numbers of journalists are going to be reduced, while the numbers of informant officer are going to increase. Theory: The theory which has been used in the essay is Pierre Bourdieu´s field theories, Jürgen Habermas theories on representation and theories about the company?s values.Method: The method used in the essay is a qualitative text-analysis. The material in the essay is articles from the newspaper Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. Also two documentaries from the TV-show Kalla Fakta will be a part of the material. Adocument made by the trade union DIK, which tell about ethical guidelines for information officer, journalistic rules for their work are also a part of the material. Result: The survey shows that the companies have been failing to work after own policy documents. .

The purpose of this study has been to investigate how the temperance movement IOGT in Karlstadcampaigned for people to vote for a referendum on alcohol in 1922 and how it has been tackled bythe local press. To answer the purpose a qualitative text interpretation has been used from IOGT'smeetings protocols and the local press used are the two largest newspapers in Karlstad during thisperiod of time, Karlstads-Tidningen and Nya Wermlands-Tidningen. The type of examinationperformed is called interpretive case study where it has been used a theoretical basis. Thetheoretical point is Habermas Bourgeois publicity also been used by Lars Båtefalk in his thesisStaten, samhället och superiet. Can the temperance movement be said to take part of the publicsphere?The results show that IOGT during this period have grown large enough to be a part of the publicwhich Båtefalk mean was not the case around 1900.

Med utgångspunkt i orientalism har denna studie granskat framställningen om Mellanöstern ihistorieläroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inomlärobokstexterna. Med hjälp av en diskursanalys utifrån Laclau och Mouffes diskursteori, harläroböcker för gymnasieskolan undersökts från tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010-tal. Syftet med studien är att undersöka hur historieläroböcker i gymnasieskolan upprätthåller ellermotverkar orientalism samt se hur dessa har förändrats över tid.Den analys som genomförts visar på två huvudteman i de läroböcker som ingått iundersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ?de andra? eller ?det annorlunda? iförhållande till ?vi?, det vill säga, Europa och västvärlden och dels en framställning av islam somfår utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad ställning mellan dessa två parter.Detta ger eleverna som läser dessa böcker en bild av världen och dess historia där det modernaoch beaktansvärda i världen är skapat av ? och viss mån tillhör ? Europa och västvärlden medandet omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern..

This thesis analyzes the media debates generated by the election of Omar Mustafa to the board of the social democratic party, and the appointment of the conservative Minister of Labour, Elisabeth Svantesson. More specifically, the aim is to analyze newspaper material through a discourse analyze, to see if and how religious affiliation effects the possibilities to act as a political representative. Theories of othering and intersectionality serve as theoretical points of departure. Further, chains of equivalence from Laclau and Mouffe?s discourse theory are used to study how categories as ?us? and ?the other? are constructed in the material, and how these processes of categorization relate to the intersection of religion, gender and ethnicity.

Studiens syfte är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11 samt lärares upplevelser kring skillnaderna. Studien syftar även till att undersöka vilka ämnesdiskurser som förekommer i kursplanerna och vilka ämnesdiskurser som lärare anser förekommer i deras egen undervisning. Studien utgår från diskursteorin och bygger på de två metoderna textanalys och intervju. Textanalysen inriktar sig mot grundskolans senare år och därför studeras kursplanerna i idrott och hälsa, med fokus på årskurs sju till nio. Intervjuerna äger rum med lärare som undervisar i idrott och hälsa på grundskolans senare år.

Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

Det övergripande syftet med studien är att studera vilka diskurser som framträder hos lärare i talet om hur stöd till elever i svårigheter bäst ska organiseras samtidigt som ett förändringsar-bete mot en skola för alla startas. Vidare syftar studien till att undersöka om det finns någon konflikt inom eller mellan diskurserna och om några diskurser dominerar över andra. Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angrepps-sättet som vilar på en socialkonstruktionistisk grund. Inom den socialkonstruktionistiska ve-tenskapssynen finns ingen absolut kunskap om olika fenomen utan man talar istället om ett sätt att presentera världen bland flera möjliga. När världen förklaras utifrån ett socialkon-struktionistiskt perspektiv används ofta diskursanalys.

Den här uppsatsen är en diskursteoretisk analys av debattören Johan Norbergs författarskap, med ett i stora drag enbart deskriptivt syfte som ämnar på ett strukturerat vis presentera det bakomliggande meningarna i Norbergs författarskap som ett uttryck för en politisk diskurs och beskriva dem i enighet med de teorier för diskursers formerande av Laclau och Mouffe som presenteras i uppsatsens teori och metodkapitel. Uppsatsens frågeställningar handlar om att identifiera de nodalpunkter och ekvivalenskedjor som utför centrala delar av Norbergs diskurs, vilket också görs i resultatdelen. I den mån uppsatsen går utöver en deskriptiv ansats så handlar det om att utifrån en ytlig analys av tidigare forskning kring John Lockes tyckande, jämföra Norberg med detta för att se i vilken mån Norbergs påstående om sig själv som en klassisk liberal överensstämmer med resultaten av analysen. De nodalpunkter som identifieras under analysen är frihet, kapitalism, globalisering och välstånd tillsammans med förklarande ekvivalenser. Resultaten tyder också på att Norbergs beskrivning av sig själv som en klassisk liberal är riktig även om det framkommer en del ganska stora avvikelser från Lockes synsätt..

This thesis focuses on youth unemployment in Finspång, often referred as an industrial community. The theoretical framework of the thesis is based on social constructionism and covers theoretical discourse analysis, intersectionality and social capital. The study is based on qualitative interviews with 7 unemployed individuals between the ages of 19-24 and an interview with an employee at the employment office in the community. The main subject in this thesis is the youngsters experience with unemployment, labour, the employment office, the impacts of social capital and the labour market in the community. The analysis focuses in how the respondents discuss their experienced problems with their unemployment.

Undersökningens syfte är att studera olika perspektiv på föräldrarinflytande i grundskolan, statens, lärarens och föräldrarnas. Studien tar sin utgångspunkt i hur staten/samhället, lärarkåren och föräldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har använt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhälle, Lärartidningen, Skolvärlden samt officiella tryck från riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhållandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling.