Bakgrund: Investor Relations (IR) är den kommunikationen som företagen för med den finansiella världen, främst till analytiker och investerare. Idag är hemsidor en standardmetod för företagen att sprida sin finansiella information på och det finns många fördelar såsom minskade kostnader och förbättrad informationskvalité. Forskningen på området präglas av en klassisk bild av att företagens storlek påverkar informationsinnehållet på deras hemsidor, ju större företag desto bättre kvalité och innehåll på informationen. Frågeställning: Då forskningen de senaste åren har stagnerat inom detta ämnesområde samt att den senaste studien av svenska förhållanden gällande företagsstorlek kontra IR-kvalité är snart tio år gammal vill denna uppsats reda ut: Vilka skillnader i informationsinnehållet finns mellan stora, mellanstora och små företags IR-sidor? Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad det i första hand finns för skillnader i informationsinnehållet på företagens hemsidor mellan stora, mellanstora och små företag.

The goal of this work has been to search historical materials, to identify the park's historical development, to prepare proposals on measures and that work should be the basis for further research. The aim has been to train us in searching for and use of materials and to gain an understanding of the process of work with older plants. In the process we have sought and found materials in archives, through literary and oral sources, and email contacts. Because of its excellent location perched on an islet in the low landscape Näsbyholm was long a fortress. The old castle on Näsbyholm was from the late 1400s but the site was fortified much earlier. The islet was at this time completely surrounded by water and there was a drawbridge over the narrow waterline. The owners are liable since the late 1200s.

ABSTRACT Titel: Den svenska mäklartjänsten är inte dyr ? en jämförelse med England och Holland Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Veronica Sandström och Matilda Edin Handledare: Tommy Gerdemark Datum: 2011 ? 03 Syfte: Allmänheten har idag en övervägande negativ bild av den svenska mäklarkåren. Mäklarens arvode i form av provision är uppenbart en av orsakerna till det dåliga ryktet. Syftet med denna uppsats är utifrån detta att öka förståelsen för den svenska mäklartjänstens innehåll och värde. Ytterst vill vi genom att informera stärka branschens rykte och ändra allmänhetens uppfattning om fastighetsmäklare.

Allt fler konsumenter väljer att göra ekologiska val, detta på grund av en ökad medvetenhet samt ett intresse för miljön. Bomull är en av de fibrer som används mest i kläder, trots detta så är bomullsproduktionen väldigt påfrestande för miljön. Mycket giftiga kemikalier, konstgödsel samt stora mängder vatten används vid dessa odlingar. Då bomullsodlingar är så pass resurskrävande måste alla klädföretag visa sitt engagemang i denna fråga. Detta kan göras på olika sätt, att välja ekologisk bomull framför konventionell bomull är då ett steg i riktning då den ekologiska bomullen är helt befriad från kemikalier och andra farliga medel.Syftet är att denna rapport ska verka som ett underlag för klädföretag som i dagsläget inte använder sig av ekologisk bomull.

Föreliggande studies syfte är att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur företagande kvinnor, som själva beskriver sig som framgångsrika, konstruerar identitet. Detta sker med en kombination av analytiska verktyg från narrativ metod, kategoriseringsanalys och diskursiv psykologi vilka appliceras på data i form av företagande kvinnors blogginlägg. Resultatet visar att respondenterna tenderar att berätta om sig själva genom tre generella berättelser: berättelsen om företagsamheten, berättelsen om familjen och självbekännelseberättelsen och där gör de framför allt tre kategorier relevanta för den egna identiteten: den framgångsrika företagerskan, den goda modern och den moderna kvinnan. Berättelser och kategorier kan mötas och understödja varandra men framför allt kan de också konkurrera med varandra. Den spänning som skapas när berättelserna krockar och när de diskursiva stereotyper som styr kategorierna inte samstämmer kräver en retorisk finkänslighet och ett skickligt balanserande.