Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är ett av våra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svårigheter i mötet med skriftspråket. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa sex dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer.Vi vill även belysa hur forskningen framsteg har påverkat livet för dessa dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, självbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika åldrar som alla hade diagnosen dyslexi.

Fatigue är ett vanligt tillstånd hos personer som lever med HIV och är ett tillstånd som ofta ger funktionsnedsättningar som minnes- och koncentrationssvårigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av fatigue hos personer som lever med HIV. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserades 10 vetenskapliga artiklar och detta resulterade i tre slutkategorier; Att kroppen och hela livet påverkas, Att söka förklaring och Att hitta strategier för att hantera. Studien visade att fatigue upplevdes som något som påverkade människan både psykiskt och fysiskt och en konstant närvarande trötthet. Personer beskrev även att de upplevde oro och rädsla över sin fatigue.

Syftet var att studera vilka kunskaper enhetschefer och personal inom äldreomsorgen har om äldre personer med en annan sexuell läggning än den rådande heteronormativa. Syftet var även att förstå hur heteronormativitet ser ut inom äldreomsorgen samt att undersöka om diskriminering sker. I studien har en kvalitativ metod i form av fallstudie använts. Intervjuer med sex enhetschefer på äldreboenden har genomförts. Som teoretisk tolkningsram har heteronormativitet samt diskriminering använts.

Att ha diagnosen Aspergers syndrom innebär bl a sociala problem och psykisk sårbarhet. Denna kvalitativa studie omfattar intervjuer med fyra  psykoterapeuter och en psykolog, som har erfarenhet av att behandla personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters syn på psykodynamisk psykoterapi med personer med Asperger syndrom. Frågeställningarna har varit: hur lägger man upp en terapeutisk behandling för personer med Aspergers syndrom? Vilka aspekter inom terapin med personer med Aspergers syndrom är viktiga för behandlingen?  Studien visar att teraputerna arbetar utifrån olika psykodynamiska teorier.

Detta är ett examensarbete för Ängelholms Kommuns Handikappomsorg i form av studier kring och utveckling av en webbsida där personer med ett handikapp, t.ex. utvecklingsstörning och aspergers syndrom, kan söka jobb. Denna forskning ska bidra till den framtida forskningen och hur man anpassar webben för dessa personer..

Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationsträning vilka används för att minska hörselnedsättningens påverkan på individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras såväl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. Frågan är om audiologisk grupprehabilitering har några positiva effekter och om detta format kan anses likvärdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter.

Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig åt mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och åldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionärer, individuella och lagidrottare gällande attributionsstil och situationsspecifikt självförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt självförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i åldern 16 till 67 år. För att mäta attributioner användes Causal Dimension Scale ? II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mäta situationspsecifikt självförtroende användes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref.

Personer med kognitiva nedsättningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai är ett hjälpmedel för att hjälpa personer med kognitiva nedsättningar att bli mer självständiga i deras vardag. Denna målgrupp har framförallt svårigheter med de exekutiva funktionerna så till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lång tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur användandet av en digital kalender som hjälpmedel för personer med kognitiva nedsättningar ser ut och hur användare av upplever hjälpmedlet, om de upplever att det hjälper dem planera sin tid och att komma ihåg. För att undersöka detta intervjuades användare av Premium Comai, där intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer.

Emanuelsson, B & Mårtensson, T. HBT-personers upplevelse av diskriminering i sjukvården. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation.

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Att genomgå en stomioperation kan leda till att personer behöver anpassa sitt liv både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxnas upplevelser av sin livssituation efter genomgången stomioperation. I denna litteraturstudie analyserades tio vetenskapliga artiklar med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. Det som framkom var att personer med stomi upplevde stomin som utmanande samt skapade oro och osäkerhet.

Syftet med denna studie var att försöka få en inblick i hur det är att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) läggning och att vara kristen. Vi ville på individnivå försöka tolka och förstå genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras på sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus på personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien är heteronormativitet, hbt och stigmatisering.

Sjuksköterskor kommer i sitt arbete i kontakt med personer som har smittsamma sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnaden av personer med smittsamma sjukdomar. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att visa medmänsklighet och empati: Att vara trött, hjälplös, konfliktfylld och stigmatiserad: Att ha kunskap ger trygghet: Att utvecklas i arbetet och livet. Resultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor har en humanistisk människosyn vid omvårdnaden av personer med smittsamma sjukdomar.

I denna uppsats undersöker vi hur tre olika tidpunkter för visning av information på en secondscreen uppfattas av personer. Målet med undersökningen är att få en inblick i hur tittare upplever information som visas på en second-screen. Vi hoppas att resultatet ska kunna bidra till utformingen av kommande second-screenapplikationer. Dessutom har vi undersökt om tidpunkten av när information visas påverkar minnet av det personer ser på second-screenen. Vi utförde tester på totalt 18 personer med hjälp av tre stycken prototyper och varje testperson blev intervjuad efteråt..