Att kunna kommunicera med andra människor är inte alltid något som är självklart. Patienter med cerebral pares (cp) lider ofta av talsvårigheter och det medför problem hur de ska kunna göra sig förstådda. I kontakt med sjuksköterskor blir dessa människor särskilt utsatta då de kan behandlas som förståndshandikappade trots att cp i regel endast orsakar fysiologiska handikapp. Detta kan genom förlust av medbestämmande och hög förekomst av missförstånd leda till en mindre god och säker vård. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva möjligheter och hinder vid kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter med cp.

Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Bakgrund:Tuberkulos är den andra ledande dödsorsaken i världen. Värst drabbade områden är södra Afrika, sydöstra Asien och Ryssland. Incidensen i Sverige ökar. Patienter med tuberkulos kräver mycket omvårdnad. Omvårdnad är sjuksköterskans profession.

Patienter som vårdas på sjukhus har rätt till en god omvårdnad. I omvårdnaden ingår det att sjuksköterskan har kompetens, vårdar etiskt och har förmågan att bemöta och skapa en god relation med patienten och närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskors omvårdnad på sjukhus. Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 1999-2006. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys baserad på Downe-Wamboldts analysmetod.

Inledning: Psykisk ohälsa är ett växande problem som ses hos både individer och i samhället i stort, det medför stora kostnader och lidande för individer och anhöriga. Många av de med psykisk ohälsa söker hjälp i primärvården men primärvården är dåligt rustade för att hjälpa dessa personer. Distriktssköterskor träffar en stor del av befolkningen och därmed många människor med psykisk ohälsa. Med anledning av detta önskar uppsatsen beskriva distriktssköterskans arbete med patienter som upplever psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa och analysera forskning om distriktssköterskors omvårdnad riktad till patienter som upplever psykisk ohälsa, ur ett primärvårdsperspektiv.Metod: Forskningsplanen är utformad som en systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa data, Mixed methods.

Bakgrund: Distriktssköterskors arbete har förändrats över tid. Patienter är idag ofta välinformerade om sin hälsa och medvetna om att de kan påverka sin hälsa. I dagens samhälle är internet en vanlig källa till hälsoinformation, som har blivit allt mer tillgänglig. Det är viktigt att patienten känner delaktighet i sin egen vård.  Vårdgivaren har ett ansvar att leda patienten till tillförlitliga informationskällor. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att patienter söker hälsoinformation på internet och hur det påverkar deras arbete.

SAMANFATTNINGBakgrund: Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskor uppfattar och fokuserar på i information till patienter vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning.Metoden: Kvalitativ deskriptiv design med fenomenografisk ansats. Nio sjuksköterskor intervjuades för att undersöka hur de uppfattar och beskriver utskrivningssamtal med patienter från en kirurgisk vårdavdelning.   Resultat: Resultatet visar vad sjuksköterskor uppfattar och fokuserar på i information till patienter vid utskrivning och omfattar tre beskrivningskategorier: På ronden har sjuksköterskorna fokus på läkarens information till patienten, sjuksköterskorna informerar och undervisar patienter vid utskrivning samt rutiner och struktur vid utskrivning av patienter beskriver sjuksköterskorna som bristfälligt.Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor ser sin roll i utskrivningssamtalet från kirurgisk vårdavdelning som en informationslänk mellan läkare och patient.  För att uppnå utbildningsinsatser inom detta område vore utbildning inom samtalsmetodik användbart, då kommunikation är en viktig del i planering vid utskrivning. Utvecklande av nya rutiner i form av en informationsbroschyr till patienter vid utskrivning är något som kan diskuteras och tas upp på vårdavdelningarna som ett komplement till den muntliga informationen. Nyckelord: Kommunikation, fenomenografisk studie, patientinformation, kirurgisk vård.

Bakgrund: Övervikt är ett folkhälsoproblem i västvärlden. Att leva med övervikt kan innebära ett stort lidande. Sjuksköterskan är ofta den som har mest regelbundna kontakter med överviktiga patienter. Sjuksköterskans uppgift är att bemöta patienter på ett värdigt sätt oavsett ålder, utseende, funktion eller prestationsförmåga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa bemötandet av patienter med övervikt i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det är svårt att veta hur många hemlösa personer som befinner sig i Sverige då hemlöshet även innefattar de som lever utan uppehållstillstånd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa och dåliga erfarenheter av vården kombinerat med en begränsad ekonomi och oklarheter vart i vården de ska vända sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vården. Sedan 2013 har både asylsökande och papperslösa rätt till vård som inte kan anstå och enligt hälso-sjukvårds lagen ska vården ges med respekt på lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vård.Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att vårda patienter som lever i hemlöshet.Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut från databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete.

Hälsoläget hos HBT-personer (homo-, och bisexuella och transpersoner) är generellt sett sämre än den övriga befolkningen, vilket relateras till diskriminering, utsatthet, och rådande normsystem i samhället, som benämns hetero- respektive cisnormativitet. Dessa yttrar sig bland annat genom att människor antas och förväntas vara heterosexuella, respektive förutsätts ha en könsidentitet som överensstämmer med deras kroppsliga kön. I vården kan detta medföra bemötande- och kunskapsproblem då vårdpersonal möter HBT-personer. Att uppfylla de mål som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen samt att efterkomma Diskrimineringslagen försvåras härigenom. Forskning visar att många HBT-personer upplever sig diskriminerade och kränkta i sina kontakter med vården, vidare framkommer i studier att det finns en okunnighet i vården om hur ett gott bemötande ser ut för HBT-patienter.

Trycksår är en alltför vanlig komplikation hos äldre och ryggmärgsskadade patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på om näringsdrycker kan användas för att förbättra läkningen av trycksår. Metoden var en modifierad version av Axelssons modell för litteraturstudier. Sökning i PubMed, CINAHL och Cochrane Library utfördes och gav tio kvantitativa artiklar. Studierna visade att olika näringsämnen påverkade trycksårsläkningen i olika grad.

Fysisk aktivitet är viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten är idag låg, både i Sverige och i övriga delar av världen. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att främja fysisk aktivitet och förändra dåliga vanor. Två av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal på utfall såsom fysisk förmåga, livskvalitet och livsstilsförändring samt hur dessa metoder kan användas som behandling.

För att patienter med demenssjukdom ska kunna orientera sig, bör miljön utformas så att den stödjer individen. förändringar kan göras i deras miljö såsom att använda namnskyltar på förrar och olika färger på väggar och golv. Syftet med studien var att belysa hur vårdmiljöns utformning kan stödja förmågan av tidsuppfattning och orientering för patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var litteraturstudie av artiklar baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Polits och Hunglers arbetsmodell användes vid artikelsökningen.

Bakgrund: Självmord är ingen sjukdom trots, det orsakade självmord 1390 män-niskors död år 2009. Då en människa väljer att ta sitt liv reagerar omgivningen med sorg och vrede. Frågor kring hur detta kunde inträffa och om det kunde ha förhindrats är återkommande. Som sjuksköterska kommer denna patientgrupp att påträffas inom många av omvårdnadens områden. Syfte: Syftet var att belysa sjuk-sköterskans upplevelser av att vårda självmordsnära patienter inom somatisk vård.

Patienter med nedsatt kommunikationsförmåga har begränsade möjligheter till att förmedla sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan har till uppgift att bedöma patientens smärta vilket kan vara oerhört komplext. Syftet med denna litteraturstudie var att  belysa  bedömning av smärta hos vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga. Litteraturstudiens resultat grundades på 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och bearbetades. Analysen av dessa artiklar resulterade i två teman: smärtbedömning av vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga och smärtuttryck hos vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga.