Bakgrund: Demenssjukdomar innebär en allvarlig förlust av kognitiv förmåga hos en tidigare frisk person, utöver vad som kan förväntas av normalt åldrande. Symtomen vid demenssjukdom kan vara psykiska, fysiska och/eller beteendemässiga och försvårar allmän daglig livsföring. Vid omvårdnaden av personer med demenssjukdom kan olika problem uppstå till följd av sjukdomens reducering av den kognitiva förmågan hos individen. En lugn och trygg miljö ger bäst förutsättningar för en god funktion hos demenssjuka. Enligt Nightingale har musik helande krafter, dels då det påminner om vinden och luftens positiva effekt på de sjuka och dels då det bidrar till en positiv omsorgsatmosfär.

Att leva med en neurologiskt progressiv sjukdom som Parkinsons sjukdom påverkar den upplevda livskvaliteten negativt. Om vårdpersonalen får en ökad kunskap om depression, sväljsvårigheter samt rörelseförmågan som kan påverka livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom, kan det bidra till en ökad upplevd livskvalitet hos patienten. Livskvalitet innebär ett mått på livsvärden av olika slag, inte enbart de mått som kan mätas i pengar. Syftet var att belysa hur den upplevda livskvaliteten påverkas av olika symtom samt hur livskvaliteten påverkar vardagsaktiviteter hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanställdes i ett resultat.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt en vårdplan utformad som en journal med riktlinjer för vård i livets slutskede, den så kallade Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL, PubMed, MedLine, SAGE Journals och Scopus. Tolv artiklar valdes ut för kvalitétsgranskning enligt en förutbestämd granskningsmall. Elva artiklar godkändes och utgjorde grunden för resultatet.

Det är sjuksköterskors ansvar att bemöta patienter med respekt, bevara deras autonomi samt att skapa förutsättningar för interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienter. Det är också de krav patienterna har på sjuksköterskor. Statliga utredningar visar att dåligt bemötande av patienter är ett problem. Patienter med psykisk ohälsa är en utsatt grupp och det är därför viktigt att sjuksköterskor bemöter dessa patienter på ett bra sätt. Brister i bemötandet kan leda till ett vårdlidande hos patienterna.

Trycksår är en komplikation hos patienter med höftfraktur som ofta tillskrivs sängläge men som kan uppstå vid olika långvariga inaktivitet och belastningstillstånd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka eventuellt sambandet mellan nutrition och förebyggandet av trycksår hos patienter över 65 år med genomgången höftfraktur. En systematisk databassökning har skett i Pubmed och Cinahl. Denna studie genomfördes för att söka relevanta vetenskapliga artiklar och sju artiklar selekterades. Författarna fann att olika näringsämnen framförallt serumalbumin, arginin, zink, vitamin C kan påverka sårläkningsprocessen.

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder tillöverviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på enoperationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvårdenoch patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen.Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen tillöverviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser påpatientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellansjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades enenkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda påoperationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder tillöverviktiga som framkom.

BakgrundKardiovaskulära sjukdomar bidrar till utbredd dödlighet och orsakar stora kostnader för samhället. Den fysiska aktiviteten har god effekt på människokroppen samt i preventivt och behandlande syfte avseende kardiovaskulära sjukdomar. Sjuksköterskan kan nyttja fysisk aktivitet som en del i en behandlingsprocess genom att motivera, utbilda och vägleda patienten till förbättrad egenvårdsförmåga och en ökad mängd utförd fysisk aktivitet.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskan med hjälp av motiverande samtal och patientutbildning kan hjälpa patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom att utföra mer fysisk aktivitet.MetodMetoden var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut som sedan analyserades.

Introduktion: Årligen insjuknar mellan 500 och 600 individer i myelom i Sverige. Myelom betraktas som en icke botbar sjukdom där syftet med behandling är att förlänga överlevnad, stabilisera sjukdom, återfå sjukdomskontroll samt förbättra livskvalitet. Sjukdomen är ofta förknippad med reducerad livskvalitet på grund av spontana frakturer, kotkompressioner, återkommande infektioner, njursvikt, anemi samt humörstörningar. Oro för framtiden och förlust av autonomi är ytterligare bidragande bekymmer som för patienter, påverkar livskvalitet. Livskvalitet är en subjektiv känsla som berör livet i sin helhet och som inkluderar delar som hälsa, fritid, sociala relationer, arbete, bostad och kan spegla en upplevd känsla av sammanhang i livet.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Hjärtinfarkt hör till en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och är lika vanligt förekommande bland både män och kvinnor. Att insjukna i hjärtinfarkt är en livshotande händelse som ofta sker plötsligt och oförutsett. En kroppslig förändring som hjärtinfarkt innebär leder till en förändring i livet, och orsakar lidande för patienter. Genom hälsosammare vanor kan sjukdomen till stor del förebyggas. Kunskap om hur patienters liv blir efter en hjärtinfarkt behöver utökas.

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder tillöverviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på enoperationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvårdenoch patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen.Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen tillöverviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser påpatientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellansjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades enenkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda påoperationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder tillöverviktiga som framkom.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Ickeheterosexuella har en sämre hälsa än heterosexuella, framför allt en sämre psykisk hälsa. Rädsla för ett negativt bemötande kan leda till att dessa patienter undviker vård. Därmed påverkas också hälsan. När sjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete är det därför viktigt att vårdrelationen utvecklas på ett så bra sätt som möjligt. En positiv vårdrelation är väsentlig för att patienten ska kunna uppnå hälsa.