This paper examines how debt cancellation, given under the HIPC-initiative, has affected corruption over the period 2000-2006. The examination is foremost interesting due to earlier research showing that high corruption leads to unequal distribution of economic resources. This, combined with the objective of the HIPC initiative to reduce poverty, indicates that combating corruption must be successful in order to fulfill the goals of the initiative. A linear regression shows that countries that have benefited from the HIPC-initiative indeed have a lower corruption than other countries. A panel-data analysis shows on the other hand that no effect on corruption due to debt cancellation or reforms undertaken in the program can be confirmed..

År 1996 presenterade IMF och Världsbanken det så kallade HIPC-initiativet. Initiativet har inneburit omfattande skuldavskrivningar för HIPC-länderna. Uppsatsens syfte är att undersöka om HIPC-initiativet är ett effektivt verktyg för att gynna ekonomisk tillväxt. Med hjälp av teorier så som "debt overhang" och "crowding-out" samt empiriska studier från diverse ekonomiska forskare så visar uppsatsen på ett samband mellan höga skulder och låg ekonomisk tillväxt. Vid vilken skuldnivå detta inträffar och vilka orsakerna är råder det dock delade meningar om.

För många fattiga länder, främst i Afrika, har det blivit uppenbart att skuldbördan har utvecklats till en skuldfälla som är mer eller mindre omöjlig att ta sig ur. 1996 presenterade Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken HIPC-initiativet; Highly Indebted Poor Countries, som är en strategi för hur skuldbördan för världens fattigaste länder skulle kunna skrivas ner till en mer hanterbar nivå. Initiativet kan sägas ha vuxit fram ur den kritik som IMF och Världsbanken har fått för tidigare skuldlättnadsstrategier. Samtidigt presenterades en strategi för fattigdomsbekämpning; eng. Poverty Reduction Strategy (PRS).

The failure of Structural Adjustment Programs and its neoliberal policies to effectively reduce poverty have led to the creation of Poverty Reduction Strategy Paper (PRSP) by The World Bank and International Monetary Fund. PRSP, connected to both the Comprehensive Development Strategy and the HIPC initiative, are built on the notion of national ownership and stakeholder participation and thereby expand potential conditionality to include matters of governance. This thesis examines the evolution of PRSP and how the process of participation affects national governance structures. By analyzing the role of rules and norms within the World Bank and IMF from a historical point of view the thesis explains why the participation process has developed the way it has. It concludes that neoliberal norms, still at heart within the World Bank and IMF, have an impact on the process of participation within nation states and thereby its governance structure.

Abstract Denna studie har vi ägnat åt att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och Världsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska präglas av nationellt ägande, nationellt drivande och landsspecificering. Frågan vi ställt oss är om dessa dokument är landsspecifika eller om de är mer generellt utformade och då ej så anpassade till det enskilda landets förhållanden. Vi har även tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna är. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast är en fortsättning på tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och Världsbanken) och inte alls något nytt inom utvecklingsarbetet.