Sweden has an active and growing culture of feminist comic book artists that use comedy as a mean of disseminating political ideas and critic. In this essay I do a reparative reading of Sara Granér?s comic book All I Want for Christmas is planekonomi in order to find out if it advocates alternative orders and/or ways of expression. By exploring what the comic book does to me as a reader and how, using the term ?skev? ? a hybrid of queer that examines normativity not strictly tied to sexuality ? and gulesque theory ? a mix of feminism, cuteness, the grotesque and riot grrrl ?, I show that the comic book, through the use of comedy, works as a trojan My Little Pony, reclaiming the girly franchise, while challenging several so-called dichotomies, such as: femininity/masculinity; youth/adult; high art/kitsch.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterÀra bilderböcker. Analysen stödjer sig dels pÄ Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels pÄ Judith Butlers beskrivningar av samhÀllets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och pÄ vilka sÀtt heterosexualitet framstÀlls som given sexuell identitet i de mest lÄnade bilderböckerna pÄ Stockholms stadsbibliotek de senaste Ären och i ett urval böcker som skildrar hur familjer fÄr barn. Det innefattar granskning av sÄvÀl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder lÀsaren. Har lÀsaren möjlighet att identifiera sig med litterÀra figurer utan att först ta stÀllning till kön, undrar jag.

Uppsatsen bygger pÄ en idéanalytisk metod presenterad i boken ?MÀnniskan i vÀrlden? av C R BrÄkenhielm, professor i tros- och livsÄskÄdningsvetenskap i Uppsala. BrÄkenhielm gör sin analys utifrÄn tre av vÀsterlandets stora vÀrldsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag vÀljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. AlltsÄ blir kristen tro exempel pÄ en teocentrisk vÀrldsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel pÄ en antropocentrisk vÀrldsbild och Martinus kosmologi exempel pÄ en Ätminstone delvis biocentrisk vÀrldsbild.För analysen tar BrÄkenhielm hjÀlp av fem centrala verklighetsomrÄden:1) etik (Vad Àr det högsta goda/alltings ?mÄttstock??)2) kunskapsteori (Hur skapas ?sann?, tillförlitlig kunskap?)3) ontologi (Vilket/vad Àr den yttersta verkligheten?)4) teleologi (För vem/vad Àr universums högre mÄl/syfte?)5) förklaringsteori (Vad/vem bestÀmmer/kontrollerar skeendena?)Jag presenterar kortfattat nÄgot av vad de olika lÀrorna sÀger angÄende de olika verklighetsomrÄdena för att sedan jÀmföra de ?vertikala relationsfrÄgorna? enligt BrÄkenhielms metod.

This study focuses on single peoples construction of their lifes in relation to normative heterosexual coupledom. It is based on five interviews made with single women and men at the age of 24 to 51 who live by themselves. The queer theory which puts the heteronormativity in question is used as a theoretical framework. Discourse psychology functions as an analytic approach. It focuses on the use of language in the construction of reality in a world of determinant discourses.

Fram till 2001 klassades homosexualitet som en sjukdom av det kinesiska psykiatriförbundet. Sedan dess har mycket hÀnt. Internetsidor, filmer och universitetskurser. Men fortfarande finns inga lagar pÄ omrÄdet, varken sÄdana som förbjuder eller beskyddar. Godtycklig censur och diffust motiverade organisationsförbud tillhör fortfarande vardagen.

AbstractTitle: Who are you? Who am I? ? Charades in the mediated world of today. A study of the construction of identity at Facebook.(Vem Àr du? Vem Àr jag? ? Charader i dagens medierade vÀrld. En studie av identitetskonstruktionen pÄ Facebook.)Number of pages: 58 (66 including enclosures.)Author: Mathilda WahlundTutor: Ylva EkströmCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: The aim is to study how people construct their own identities today.

The aim of the study is to examine which present conceptions of sexuality there are in treatment of substance abuse for men. The intention is to examine how staff members in these environments perceive clients? sex and sexuality as well as studying if and in that case how they work with sexuality in treatment. A qualitative method formed the methodological approach and semistructured interviews were carried out for the collection of data. Four staff members from two different treatment institutions for substance abuse were interviewed.

In Malin KivelÀ?s novel Du eller aldrig (2006) the reader experiences the world through the body of Aija, the narrator; a middle aged woman living in Helsinki. Aija has no family or other social relations. Hers is a life of strict routine: she spends her time reading, cleaning and studying snowflakes. Critics of the novel have stressed that Aija?s way of narrating creates a strong sense of presence in the text, but also that Aija?s atypical social behavior evokes a sense of loneliness and alienation.

Den kristna meditationens betydelse för den moderna mÀnniskan. Har den nÄgon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fÄtt ett uppsving i det moderna samhÀllet eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i sÄ fall med det att göra? En litteraturstudie för att lÀsa in mig pÄ tidigare forskning inom Àmnet och intervjuer av bl.

Bakgrund: VÄrdpersonal behöver kunskap och förstÄelse för vÄrdtagarens livsvÀrld för att kunna ge ett gott bemötande. En aspekt av en mÀnniskas livsvÀrld Àr dennes sexuella lÀggning. Idag Àr diskriminering pÄ grund sexuell lÀggning olagligt i Sverige. UpprÀtthÄllandet av detta försvÄras dock av att heterosexualitet Àr den rÄdande normen vilket leder till att homosexualitet utgör ett normbrott. Dessa normer föreligger Àven inom hÀlso- och sjukvÄrden.

The purpose of this thesis is to do an inventory of Swedish Bronze Age rock carvings depicting intercourse, and other sexual acts; applying gender traits on these in order to get a glimpse of what kind of normative outlook people at this time had upon sexuality. .

I ett försök att lÄta poststrukturalismen nÀrma sig materia, för min studie samman en queer psykoanalytisk syn pÄ subjektskap, presenterad av Judith Butler, med miffoteori, en poststrukturell förstÄelse av funktionalitet, mestadels influerad av Robert McRuer och Lennard J. Davis, för att undersöka hur ramverket inom vilket subjektskap kan intas pÄverkas. Studien visar att det normata Àr kontextuellt definierat, och vidare att subjektskap Àr beroende av mötet mellan subjektet och en potentiellt funktionshindrande miljö; i vilken subjektet antingen passerar som normat eller inte. Detta rörliga subjektskap pÄverkas dÀrigenom av faktorer sÄsom rÀdslan för det miffoeska, en kapitalistisk syn pÄ medborgarskap samt möjligheten att (undermedvetet) nÄ en (temporÀr) position mellan det normata och det miffoeska, vars förhÄllande Àven genererar en ökad möjlighet för subversivt motstÄnd. Vidare menar jag att detta kan sÀgas utgöra ett ramverk inom vilket det blir möjligt att studera subjektskapet, genererat av maktordningar sÄsom klass, etnicitet etc..

Denna studie utgÄr frÄn hypotesen att det finns en traditionell modell för manlig homosexualitet i Latinamerika. Med studien vill man undersöka ifall modellens mall stÀmmer överens med de fallen som analyseras. ForskningsfrÄgorna som styr undersökningen Àr 1 Hur vÀljer mÀn som har samlag med mÀn att identifiera sig sexuellt? 2. Vad anses vara ?normalt? inom manliga sexuella sammanhang? Metoden som har anvÀnts Àr positivistisk fallstudie.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tÄrar utan handskar pÄ Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm pÄ 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hÄrt och drabbade mÄnga unga homosexuella mÀn. Historieskrivningen Àr Gardells egen och ingen konstaterad ?sanning?.