Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekterna av akupunktur och akupressur sett ur ett patientperspektiv samt även ge exempel inom några områden där akupunktur och akupressur visat ge effekt eller ingen effekt. Metoden för studien är en litteraturstudie. Resultatet visade att akupunktur och akupressur ger positiv effekt på många områden, till exempel att farmakologisk behandling tillsammans med akupunktur var effektivare än endast farmakologisk behandling. Den visade också att akupunktur inte gav någon effekt på allergisk rhinit.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Huvudvärk av spänningstyp (HST) är den vanligast förekommande formen av huvudvärk och dess höga prevalens leder till stora kostnader för samhället. Syftet med denna litteraturstudie var att fastställa effekten av olika icke farmakologiska behandlingar vid behandling av HST. Sökning genomfördes i databaserna Medline, AMED, PEDro, Cochrane, Spriline och PsycINFO för artiklar publicerade från 1992 fram till maj 2002. Trettio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. För att fastställa kvaliteten på studierna användes två olika utvärderingsmodeller: NHMRC och SBU.

Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter. Frågeställningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvärsnittsstudie baserades på sekundärdata ifrån UngDOKs in- och utskrivningsformulär. Resultatet visade att många faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan på behandlingssammanbrott. Missbruk i uppväxtmiljön, familjens etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som påverkar att ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid.

Uppmärksamhet/övervakning (monitoring) är en viktig komponent vid utvecklandet och vidmakthållandet av insomni. Genom medveten närvaro (MN) kan förmågan att rikta uppmärksamheten tränas upp. Syftet med studien var att undersöka effekten av MN och beteendeterapi (BT) vid behandling av primär insomni hos personer med hög uppmärksamhet/övervakning av sömnrelaterade stimuli. Behandlingens effekt på sömn och uppmärksamhet samt en eventuell sekundär effekt på oro och ruminering undersöktes. En single-subject design med en konstruktiv strategi användes och två behandlingar gavs, där hälften av deltagarna fick BT och hälften fick BT+MN.

Denna undersökning avser att belysa vad personalen anser är de bästa insatserna de kan göra för patienter med högfungerande autism. Intervjuer har utförts på en psykiatrisk klinik inom länet angående vad deras tankar är. Personalen bestod av fyra yrkeskategorier läkare, psykologer, arbetsterapeuter samt sjuksköterskor. Resultaten visar att de olika yrkesgrupperna har ett flertal gemensamma tankar kring personer med högfungerande autism, exempelvis vad dessa personers begränsningar består av, att en förtroendefull relation samt hög kontinuitet är viktiga faktorer i behandlingen. De skiljer sig åt när det gäller vilken vårdinstans som är mest adekvat.

Kronisk njursvikt är en sjukdom som påverkar hela individens liv, både fysiologiskt och psykologiskt. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om hur det dagliga livet påverkas hos personer som genomgår peritonealdialys. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i sex kategorier: Behov av information inför behandling; beroende av behandling, vårdpersonal och anhöriga; möjligheter och begränsningar i det aktiva livet; förändringar i hemmiljön; motiverande faktorer till fortsatt behandling samt rädsla för döden. I resultatet framkom det att personer som genomgick peritonealdialys hade en känsla av att vara beroende. Detta kan härröras till att behandlingen är essentiell för överlevnaden, livet är inte förenligt utan dialys.

Tuberkulos (tbc) är en luftburen droppsmitta orsakad av mykobakterium tuberkulosis. Tbc är den sjukdom som efter AIDS orsakar flest dödsfall, trots att botande behandling finns. Behandlingen är krävande för den tbc-smittade att genomgå och bygger på en kombination av en rad antibiotika som måste intas under minst sex månader. Ett avvikande i behandlingen kan resultera i att mykobakterium tuberkulosis blir resistent mot de ordinerade antibiotika. Följsamhet av långtidsbehandlingar som tbc-behandling graderas till 50 %.

Bakgrund: Sömnstörningar är ett vanligt förekommande problem med konsekvenser för hälsa och arbetsförmåga. Flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling för insomni. KBT innebär att kopplingen mellan sömnproblem och sängläge bryts genom kortare sovtid (sömnrestriktion) och undvikande av vaken tid i sängen (stimuluskontroll), parallellt med medvetandegörande och förändring av negativa tankar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av den 7-veckors KBT-behandling mot insomni som beteendevetare och företagsläkare på FHV i Lunds Kommun utförde i tre gruppomgångar under 2007-2008 för anställda i Lunds Kommun.Metod: 13 anställda med insomni behandlades för insomni med KBT. Samtliga deltagare var kvinnor med en medelålder på 48 år.

På många skolor runt om i Sverige bedrivs organiserad rastverksamhet. Syftet meddenna undersökning är att undersöka rastaktivisters syn på effekterna av sitt arbete, medutgångspunkt i arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Informantereftersöktes via sociala medier, och sju stycken deltog i undersökningen. Dessa ficksvara på en enkät. Resultatet av denna enkät visar att rastaktivisterna till stor del ärnöjda med sitt arbete och upplever minskad förekomst av bråk, tråkningar ochkränkande behandling under de raster då rastverksamhet bedrivs.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Detta arbete handlar om mäns våld mot kvinnor i hemmet, och vilken bakgrund de män som utövar våldet kan ha, samt vilken behandling som finns att få. Vi ville skriva detta för att både vi och andra ska lära oss något mer om detta problem som vi ofta kommer att stöta på i vårat framtida yrke. Vad är det som gör att männen slår, är det något i deras uppväxt eller är det genetiskt eller kanske till och med samhällets fel med alla normer som finns idag? Vi fick genom böcker och Internet samt intervjuer med manscentran fram ett antal förklaringar som kan användas för att få våldet begripligt, men i slutändan så är det ändå mannens ansvar. Det finns inget som gör våldet försvarbart.

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).