The Swine flu (H1N1) erupted in 2009 and wasquickly spread over the world and developed into a pandemic, with a great threat against people?s health. It was soon discovered that the H1N1?virus had a different character than the seasonal flu, since it especially affected younger individuals and the consequences from the disease were expected to be more severe. In Sweden it was decided to provide a free of charge vaccination against the H1N1-virus, and the Swedish vaccination ratiobecome relatively high compared to other countries.

The Swine flu (H1N1) erupted in 2009 and wasquickly spread over the world and developed into a pandemic, with a great threat against people?s health. It was soon discovered that the H1N1?virus had a different character than the seasonal flu, since it especially affected younger individuals and the consequences from the disease were expected to be more severe. In Sweden it was decided to provide a free of charge vaccination against the H1N1-virus, and the Swedish vaccination ratiobecome relatively high compared to other countries.

Background: Infectious Diseases Institute points out that the potential of various viraldiseases possibly can block each other. It is said that the virus that causes common cold,Rhinovirus, may have saved many people from the flu. If this assumption proves true, itwould explain why some viral diseases in some countries have been slow to take off and pointto a new way to struggle influenza. Objective: The main purpose of this study, based onreported cases of RSV and influenza type A, type B and H1N1, investigate whether viraldiseases can block each other, i.e. difficult season of flu may delay and / or mitigate thespread of RSV in Sweden.

I april 2009 upptäcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krävde särskilda krishanteringsåtgärder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen ställde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gällande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrån erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting.

Våren 2009 spreds en ny subtyp av influensavirus A(H1N1) mycket snabbt över världen. Media hårdbevakade pandemins framfart och förmedlade bilden av en allvarlig smitta med högre dödlighet i yngre åldrar. Hotet om påverkade samhällsfunktioner och en hårt belastad sjukvård ledde till beslutet att låta massvaccinera hela svenska folket. I frontlinjen stod primärvårdssjuksköterskorna som hade till uppgift att bemöta en orolig allmänhet. Syftet med studien var att undersöka primärvårdssjuksköterskors upplevelser av svininfluensapandemin A/H1N1.

The aim of this thesis has been to examine how the risk for the swine flu was represented in the Swedish Radio news broadcast Ekot 16.45 during different phases of the pandemic in 2009. We wanted to study how the risk was described in different discourses and periods? Were the participants in the reporting calming or warning the listeners in relations to different aspects of the swine flu? What consequences for the community were reported in the broadcasting?To find the answers to our questions, we analysed 13 features about the swine flu broadcasted in Ekot?s main news broadcast Ekot 16.45. We used critical discourse analysis inspired by Norman Fairclough.We identified four types of discourses in our text, a journalistic discourse, a medical discourse, a nationalistic discourse and an authority discourse. The main discourse was the medical one.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.