Syftet med examensarbetet är att skapa en förståelse för om och i så fall varför det finns enskillnad mellan styrdokument och praxis gällande ämnesintegrering på gymnasiet, och dettagenom att undersöka gymnasielärares attityder till ämnesintegrering. Att samarbeta mellanämnena är någonting som jag anser förekommer oftare på grundskolan vilket är anledningentill att jag önskade studera huruvida arbetssättet tillämpas på gymnasiet. I och med införandetav GY11 (Skolverket, 2011) ska varje elev ges möjligheten att arbeta ämnesintegrerat.Undersökningen är baserad två kvalitativa gruppintervjuer med totalt sex lärare från tvåhögskoleförberedande program/arbetslag på en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamladematerialet analyseras utifrån den fenomenografiska forskningstraditionen medutgångspunkten att urskilja olika attityder kring ett fenomen, i detta fall ämnesintegrering.Vidare diskuteras också resultatet utifrån Lennart Lundquist (1992) teori om implementeringutifrån begreppen förstå, kan och vill med det teoretiska antagandet att implementering enbartär möjligt då aktören förstår, kan och vill implementera det nya arbetssättet.Resultatet fastställer att informanterna i grupp A och B har relativt likvärdiga attityder tillämnesintegrering och att majoriteten av dem är positiva till arbetssättet i allmänhet. Denstörsta skillnaden är i huvudsak att arbetslag A mer frekvent tillämpar ett ämnessamarbete tillskillnad mot arbetslag B där det råder en viss tvetydighet kring tillämpningen av arbetssättet.Orsaken till detta grundas i att arbetslag A både förstår, kan och vill (Lundquist, 1992)implementera ämnesintegrering medan ingen av informanterna i grupp B besitter någon av detre egenskaperna.

In society and school today there is a major focus on assessment, and this can for example be seen in an increased research on assessment over the last ten years. But one research topic still quite unexplored is how students perceive assessment. The main purpose with this study is to explore students? experiences of assessment, how assessment interferes with their volition and if the extent of the impact on the motivation varies depending on how the assessment is performed. In order to answer these questions a quantitative investigation was performed at first. 83 students answered a questionnaire about what kind of assessment they experience in school, if they receive feedback, what is important for being successful in school, if they know on what grounds they are assessed, what impact failure and/or success has on their motivation, if they are stressed by school etc.

Uppsatsens syfte är att kartlägga elevers intresse för läsning av skönlitteratur och förhållningssätt till och motiv för detta, samt sätta deras perspektiv i relation till deras svensklärare. Studien har gjorts genom elevenkäter bland avgångselever på både studie- och yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mot bakgrund i resultatet på elevenkäterna genomfördes sedan två svensklärarintervjuer. Jag har sökt tillträde till lärarnas medvetande för att kunna jämföra det med elevernas svar på enkäten.Det föreligger begränsningar i min studie gällande utformningen av elevenkäterna. Vid användning av orden skönlitteratur och böcker, utan vidare definiering, kan det av eleverna ha tolkats som att jag endast menar böcker i tryckt form, alltså inte e-böcker, vilket föranleder eventuella felmarginaler i resultatet.

Den första juni 2011 genomfördes ett politiskt beslut, taget av regeringen, som ändrade den svenska gymnasieskolans riktlinjer. Skolreformen har lett till höjda krav, högre kvalité samt en ny betygsskala där betygskriterierna har blivit tydligare. Syftet med uppsatsen är att ta reda på lärarens inställning till implementeringen utav GY2011 samt att ta reda på vilka förutsättningar som finns för implementering utifrån tre olika områden; motivation, resurs och kompetens. Metoden som har använts i denna studie är en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till lärare verksamma på tre kommunala gymnasieskolor i en kommun i Halland.  Studiens resultat har utifrån de data som samlats in analyserats utifrån olika teorier kring implementering. Lärarnas inställning har analyserats i samband med litteraturen och lett till att belysa vissa problem som har visat sig i resultatet och som har uppstått i implementeringsprocessen.

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsättas för våld från sina föräldrar. Studien syftar också till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och våld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mäns våld mot kvinnor. I syftet har följande frågeställningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av våld från föräldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av våld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gällande mäns våld mot kvinnor?För att bäst besvara vårt syfte föll valet av metod på att genomföra en enkätundersökning bland ungdomar på en gymnasieskola, 60 elever i årskurs tre besvarade enkäten. Av resultatet framgår att en fjärdedel av ungdomar har utsatts för våld av sin pappa och mer än en tredjedel av ungdomarna har utsatts för våld någon gång under uppväxten av någon av föräldrarna.

Syftet med denna undersökning var att reda ut hur gymnasielärares attityder till läromedel kan se ut. Forskningsfrågorna kretsade kring lärares användning av och attityder till läromedel i undervisningen. För denna undersökning tillämpades en kvalitativ intervjumetod. Fem verksamma lärare från en gymnasieskola i Bergslagen intervjuades för denna studie och utgjorde källmaterialet. Källmaterialet spelades in under intervjuerna med hjälp av ett inspelningsverktyg vilket sedan analyserades och redovisades i efterhand.   Resultatet visar att samtliga gymnasielärare ser läromedel som ett positivt inslag i undervisningen om man ser läroboken som främsta läromedelsform.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur eleverna på Björkhagsskolan uppfattar ämnet religion. Tycker eleverna att det är viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill också titta på om eleverna kan hitta något som de tycker är viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se någon skillnad i elevernas syn på religionsämnet när det gäller de som går teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill även se om det finns någon skillnad på hur pojkar och flickor ser på ämnet religion.För att få svar på mina frågor genomfördes en enkätundersökning på Björkhagsskolan under våren 2002.

Denna studie grundar sig på tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick på skolan och var 18-22 år. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad på narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som används i berusningssyfte. De frågeställningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhällsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fått argumentera, definiera och motivera hur dessa gränser görs.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). Övergången från grundskolan till gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en bild av övergången från grundskolan till gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger på två grundskolan samt rektorn och lärare på gymnasieskola. Resultatet av studien visar på att det är den enskilda skolans normer och traditioner som påverkar övergången för elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om elever får likvärdiga kunskaper från olika skolor i religionsämnet i årskurs 7, 8 och 9. Och göra en jämförelse med vad lärare på gymnasiet från olika skolor förväntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap när de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lärare på grundskolan och två med lärare på gymnasieskolan. Intervjupersonerna är i olika åldrar och har arbetat olika länge som lärare men alla är behöriga lärare.Resultatet av undersökningen visade på att eleverna inte får en likvärdig kunskap i religionsämnet på grundskolan.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger på gymnasiet arbetar för att få alla elever att nå målen utan att använda segregerande lösningar. Det görs genom att titta närmare på hur pedagogerna lägger upp undervisningen när målet är att skapa inkludering. För att utvärdera pedagogernas uppfattning av undervisningen ges även elevernas syn. Vidare undersöks hur vida rektorns inställning påverkar hur pedagogerna arbetar.Studien är upplagt som en fallstudie och beskriver arbetet på en fristående gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. För att kunna svara på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ del och en kvantitativ del.

Syftet med detta examensarbete är att utföra en studie med avsikt att undersöka några gymnasieelevers synpunkter kring att arbeta med bedömningsmatriser. I studien undersöker jag också om eleverna anser att de blivit mer medvetna om betygskriterierna för de olika betygsstegen genom att arbeta med bedömningsmatriser. Ett ytterligare syfte är att undersöka och diskutera arbetet med bedömningsmatriser utifrån lärarperspektivet. Med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar valde jag att göra kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever som under två terminer i kemi B kursen till stor del arbetat utifrån bedömningsmatriser. Även elevernas kemilärare intervjuades för att undersöka vad det finns för fördelar och nackdelar med att arbeta med bedömningsmatriser utifrån ett lärarperspektiv. De intervjuade eleverna går andra året på naturvetarprogrammet på en gymnasieskola i Sverige. Resultaten av min undersökning visar att eleverna vill ha tydliga och klara mål och tycker att bedömningsmatriser är ett bra sätt att presentera kursmålen på.

Kontroversiella ämnesområden karaktäriseras av att individer gör olika ställningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utsträckning i media och därför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade ställningstaganden utifrån kritiskt tänkande. Syftet med denna studie var att undersöka lärares resonemang gällande potentiellt kontroversiella ämnesområden inom undervisning i naturkunskap på gymnasienivå. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i naturkunskap.

Detta examensarbete syftar till att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Undersökningen bygger på en kvantitativ enkätundersökning. Urvalet består av 260 elever från en kommunal gymnasieskola i en stor stad i Skåne. Etthundra elever besvarade enkäten. Resultatet i detta examensarbete visar att nästan alla respondenter tagit del av studie- och yrkesvägledning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.