Talar du LunarStormska? Àr en sociolingvistisk C-uppsats av Alexandra Ohlén vid Karlstads universitets lÀrarprogram med inriktning gymnasiet, höstterminen 2004.Uppsatsen beskriver Internet-fenomenet chattande och dess historiska bakgrund, identifierar och definierar olika typer av chattande och beskriver de forum för chattande som Àr populÀra bland svenska ungdomar Är 2004. Mot bakgrund av de farhÄgor som i mÄnga sammanhang framkommit om att anvÀndande av Internet och chattande kan pÄverka ungdomars skriftsprÄk negativt diskuteras chattsprÄket ur ett lingvistiskt perspektiv.Med hjÀlp av en enkÀtundersökning genomförd i en gymnasieskola under hösten 2004 och en tidigare enkÀt med delvis samma innehÄll frÄn 2002 beskrivs ungdomarnas chattvanor med hÀnseende till omfattning, syfte etc. Genom att jÀmföra elevernas resultat vid de senaste nationella proven i svenska med den tid de uppger sig lÀgga ner pÄ chattande undersöks huruvida chattande pÄverkar elevernas förmÄga att hantera svenska sprÄket..

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

The aim with this study was to investigate how a few teachers in Swedish, at upper secondary school, are using computers in their teaching, and what approach they have towards using computers in teaching. A qualitative study has been made to accive a result, on this matter, were five currently teaching teachers in Swedish, at different upper secondary schools, have been intervjued. The teachers answered questions concerning how and in what speciefic fields of study they use computers, the computer program and -tools they are using and what benefits and disadvantiges they see with computers in teaching. They also answered questions concerning the availability of computers at the schools which they are working. The study showed that the way teachers are using computers in their teaching, and the amount they are using them varied between the teachers; but all are using computers mainly with the purpose to write texts and to search for information. All teachers also had in common that they are using computers not as frequently and in a different way when grammar is concerned. It appered that the teachers were mainly positive to use computers in their teaching, even if some teachers acknowleadged more disadvantiges than the others.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt sprÄk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger pÄ kvantitativ forskning med enkÀt som metod och Àr utförd pÄ en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. EnkÀten innehöll 30 utdrag av fiktivt sprÄk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt pÄ en femgradig skala. Undersökningen bestÄr av besvarade enkÀter frÄn 80 elever frÄn olika gymnasieprogram och olika Är pÄ gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mÀngd av utdragen setts som kvinnliga Àn könsneutrala eller manliga, men ocksÄ att elevernas svar i mÄnga avseenden stÀmmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekrÀftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik..

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mĂ„n att det Ă€r uppfattningar den Ă€r intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever pĂ„ ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultatet Ă€r indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lĂ€randet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrĂ„n dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra Ă€r goda relationer, bĂ„de med lĂ€rarna och andra elever. Även att fĂ„ vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien Ă€r att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som pĂ„verkar elever i behov av stöds skolsituation beroende pĂ„ hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Alla lÀrare jag intervjuat anser att laborationerna framförallt ökar förstÄelsen av abstrakta begrepp inom Àmnet. En demonstration Àr bra typ av experiment eftersom en sÄdan kan göra en lektion mer intressant och nyttig för eleverna men det Àr ocksÄ viktigt att eleverna laborerar sjÀlva och fÄr laborativa fÀrdigheter. LÀrarna anvÀnder sig mest av slutna laborationer i sitt arbete och det kan förklaras med vanan att genomföra sÄdana och att öppna laborationer Àr betydligt mer tidskrÀvande. Fördelen med slutna laborationer Àr att de lÀtt kan belysa hur nÄgonting fungerar i praktiken. Nackdelen Àr att de inte Àr sÄ stimulerande för elevernas tÀnkande och utveckling.

Gymnasieelevers hÀlsa har under de senaste Ären varit ett centralt diskussionsÀmne. Ungdomar upplever att skolan Àr en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett vÀxande program Àr individuella gymnasieprogrammet (IV) dÀr 11 % av eleverna som slutar grundskolan gÄr eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien Àr att undersöka IV elevers stresstÄlighet i relation till skolans ansvar att tillhandahÄlla ett gott skolklimat. FrÄgeformulÀret "KÀnsla av sammanhang" (KASAM) som mÀter individens förmÄga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet anvÀndes.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka vilken instÀllning och attityd ungdomar har till anvÀndandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult sprÄk?. Den undersökningsmetod som anvÀndes var en enkÀtundersökning som delades ut till en gymnasieklass pÄ en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som efterstrÀvades skulle vara sÄ homogen och ha en sÄ jÀmn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfÀllet nÀrvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar pÄ att ungdomarna anvÀnder sig ganska frekvent av svordomar men ocksÄ att de Àr medvetna om att det inte Àr nÄgot bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns nÄgot som skulle vara fel med det.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn pÄ yrkeslÀrares kompetensutveckling i tvÄ kommuner. Vidare Àr syftet att undersöka hur kompetensen kartlÀggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvÀrderas för yrkeslÀrare i gymnasieskolan. Metoder som anvÀnts för att samla in data i denna fallstudie Àr analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats Àr de lokala styrdokumenten.

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

Följande rapport behandlar intervjuer av Ätta svensklÀrares idéer om vad de kÀnner sig mÄste ta hÀnsyn till i sina val av skönlitterÀra inslag i svenskÀmnet pÄ gymnasieskolor i Stockholms norra kranskommuner. Undersökningen anlÀgger ett sociologiskt perspektiv pÄ de praktiserade urvalstekniker som framförs och diskuterar intervjupersonernas upplevelser med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fÀlt. Resultatet av intervjuerna visar att pedagogernas litterÀra kanon genomgÄende utgÄr ifrÄn vem eleven Àr, vilket syfte undervisningen har, lÀrarens tidigare erfarenheter liksom dennes förvÀntningar pÄ elevens tillgodogöranden av undervisningen. I efterord diskuteras eventuella konsekvenser av sÄdana strukturer och studien avslutas med förslag pÄ vidare forskning. .

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur fyra verksamma gymnasielÀrare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrÄn lÀroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen Àr den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sÀtt att undervisa pÄ kan Ästadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förstÄelse för begreppet individualisering och att denna förstÄelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullstÀndigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielÀrare undervisar, de pÄbörjar de flesta lektioner med en genomgÄng av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas dÀrefter med att eleverna fÄr arbeta med undervisningsmaterialet pÄ egen hand med lÀraren som hjÀlp om det skulle behövas.

Den hÀr uppsatsen Àr en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt dÀr syftet var att undersöka om det Àr den moderna tekniken eller pedagogiken som Àr orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL stÄr för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass pÄ naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemÀngd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrÄgor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och anvÀnde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjÀlpmedel.UtvÀrderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkÀt med frÄgor om rörelsemÀngd och impuls före och efter laborationen.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna pÄ Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som anvÀnds Àr en kvantitativ metod som bygger pÄ att eleverna i Ärskurs 9 pÄ Eriksbergsskolan har fÄtt svara pÄ en enkÀt som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det gÄr att utskilja vissa skillnader i hur eleverna vÀljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende pÄ deras kulturella kapital. Det framgÄr Àven att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frÄgan Àr om dessa Àr tillrÀkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet..