Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur lokala kommunikationskonsulter i Falun/Borlänge-regionen ser på opinionsbildning via professionella konsulter. De centrala begrepp som avhandlas är PR, opinionsbildning och lobbying.Den teoretiska ram som omger undersökningen består av de teoribyggen som skapats av Jürgen Habermas, James E. Grunig och Larsåke Larsson. Habermas ställer sig tveksam till den demokratiska nyttan av professionell opinionsbildning, Grunig är mer positiv och Larsson ser både för- och nackdelar med PR-verksamheten. Larssons undersökning av opinionskonsulter från 2005 refereras också.Undersökningen bygger på intervjuer med ett antal kommunikationskonsulter verksamma i Falun och Borlänge.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet:(1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland?Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare.