Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag och sammanstÀllning till vad som kan utgöra en utbildningsbok som kan följa elever som gÄr transportteknisk inriktning av fordonsprogrammet i GY11.En elev som genomgÄr en gymnasial utbildning för att bli yrkeschaufför fÄr, under förutsÀttning att eleven klarat av utbildningen och bedöms lÀmplig, med sig ett antal körkortsbehörigheter samt sÀrskilda förarbevis eller yrkesbevis. Dessa olika körkort och bevis Àr nödvÀndiga för att eleven ska med laglig rÀtt fÄ utöva sitt arbete efter genomgÄngen utbildning. Det Àr ocksÄ nödvÀndigt för att eleverna ska kunna möta branschens krav och för att de ska bli anstÀllningsbara.I skolans vardag Àr dokumentation ett naturligt inslag och hur mycket den tar av lÀrarens tid Àr olika beroende pÄ typ av utbildning. Det som stÄr helt klart Àr att lÀraren mÄste dokumentera elevens olika framsteg. Undersökningens slutresultat strÀvar efter att fÄ fram förslag till ett dokumentationssystem som kan hjÀlpa lÀraren i arbetet med dokumentation.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av dokumentanalys som metod.

Förstudiens syfte var att kartlÀgga anvÀndarbehov kring ROE inom svenska Marinen och ta fram stöd och hjÀlpmedel för att underlÀtta ROE-arbetet. I kartlÀggningen medverkade personal frÄn olika staber, förband och skolor inom Försvarsmakten. Flertalet deltog sedan ocksÄ i det iterativa utvecklingsarbetet. Tre anvÀndargrupper urskiljdes; Stabs- och fartygspersonal samt personal under utbildning. NÄgra av de svÄrigheter som identifierades; Tolkningsskiljaktigheter mellan stabs- och fartygspersonal.

Det förekommer omfattande segregering pÄ svenska arbetsmarknaden pÄ grund av mekanismer som finns pÄ samhÀlls-, struktur- och individnivÄ. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever mÄnga att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mÄn utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre mÀn, som hade minst tre Ärs svensk högskoleutbildning intervjuades. UtifrÄn en induktiv, tematisk analys framtrÀdde ett antal teman.

SyfteDen hĂ€r studien syftar till att undersöka faktorer som pĂ„verkar ungdomars övergĂ„ng frĂ„n skola till arbetsliv. Samt undersöker studien faktorer för ungdomar som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. Förutom detta syftar studien till ungdomars synpunkter pĂ„ studie- och yrkesvĂ€gledning i samhĂ€llet, nĂ€mligen i gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen. Även undersöker studien ungdomars behov som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. TeoriI studien redovisas faktorer som möjligtvis influerar övergĂ„ngen frĂ„n skola till arbetsliv utifrĂ„n fyra olika aspekter: arbetsmarknaden, den sociologiska aspekten, den socialpsykologiska aspekten och vĂ€rdering av arbete.

Bakgrund:UtifrÄn aspekten att det Àr en hÄrd arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en vÀg in pÄ arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken instÀllning studenter har till sina studier.Syfte:VÄrt syfte Àr att undersöka studenters instÀllning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, förelÀsare och feedback frÄn examinatorer kan pÄverka studenternas instÀllning.Metod:UtifrÄn en kvantitativ metod har vi genomfört en enkÀtundersökning.Resultat:Det som framkom i vÄr studie nÀr vi analyserade studenterna i allmÀnhet var att de mest framtrÀdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnÄ ett specifikt yrke och för att förbÀttra sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Det som var minst framtrÀdande var att man studerade för att trÀffa nya vÀnner samt att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Resultatet pÄvisar ocksÄ att de yngre studenterna var mer benÀgna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benÀgna till att studera för att trÀffa nya vÀnner, de ansÄg Àven i högre utstrÀckning Àn de Àldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benÀgna att studera för att uppnÄ ett specifikt yrke Àn vad mÀnnen var..

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsÄldern samt med försÀmrad tandstatus. Datamaterialet som anvÀnds Àr LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om Àldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingÄr personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 Är vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lÀgre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsÄldern och för att fÄ försÀmrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsÄldern, med nÄgot starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försÀmrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass.

I kursplanen för Àmnet svenska finns det relativt nya vidgade textbegreppet, vilket innebÀr att text inte lÀngre innefattas av tryckt text utan Àven kan vara bild, film, teater etcetera. Denna studie tar sin utgÄngspunkt i film som text. Syftet med undersökningen Àr att studera huruvida film som text kan likstÀllas med den litterÀra texten i svenskundervisningen eller om filmmediet fortfarande, som forskningen benÀmner det, anses vara av lÄg status. I forskningsbakgrunden problematiseras filmens roll i svenskundervisningen och förslag pÄ ytterligare bearbetningsmöjligheter angÄende film som text ges. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med tre gymnasielÀrare samt enkÀtundersökningar med respektive lÀrares elever, vilka lÀser kursen Svenska B.

Vi har förvÄnats över att inte ha stött pÄ Àmnet Teknik under vÄr verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta Àr en tillfÀllighet eller om teknikÀmnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkÀtstudie bland teknikansvariga lÀrare i ett utvalt omrÄde.Studien Àr utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar pÄ att visa vilken plats det obligatoriska skolÀmnet Teknik fÄr i kommunala skolor i Ärskurserna 4-6, dÄ eleverna ska nÄ uppnÄendemÄlen för Är 5.Syftet Àr att undersöka bakomliggande faktorer som pÄverkar hur mycket tid Teknik fÄr i skolan. Undersökta faktorer Àr lÀrarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat pÄ enkÀter och kommentarer frÄn ansvariga lÀrare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte Àr nÄgot högt prioriterat Àmne i de undersökta skolorna. Flertalet av lÀrarna Àr inte intresserade av fortbildning trots att de inte Àr nöjda med sin undervisning.

I Sverige begÄs ungefÀr vart tionde vÄldsbrott av personer i psykos och ca 40 procent av de brottslingar som Àr dömda för grova vÄldsbrott Àr psykopater. Detta pÄvisar att polisen i arbetet förr eller senare kommer att komma i kontakt med de hÀr personerna. PÄ grund av hÀndelserna i Malexander och Lindesberg har vi valt att undersöka pÄ vilket sÀtt psykopater och personer i psykos kan vara farliga för polisen vid ett ingripande. Vi har Àven försökt att ta reda pÄ hur polisen kan skydda sig frÄn eventuella vÄldshandlingar. För att söka svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört litteraturstudier och intervjuer med personer som besitter stor kunskap inom omrÄdet.

Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprÀtthÄller och förstÀrker rÄdande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt stÄr att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebÀr att skolan dagligen motsÀtter sig kravet att alla elever skall fÄ en likvÀrdig utbildning.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva lÀrares instÀllning till skolans jÀmstÀlldhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lÀrare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog.Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att instÀllningen hos lÀrare Àr nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jÀmstÀlldhetsuppdraget. InstÀllningen visar sig tydligt dÄ lÀrares strategier för att arbeta med jÀmstÀlldhetsuppdraget varierar beroende pÄ grad av instÀllning.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrÄn de metodologiska aspekterna urval och bortfall.Metod: Studien har en beskrivande design och baseras pÄ totalt elva artiklar av bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lÀgre hos sjuksköterskestudenter Àn hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet Äterfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar pÄ att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvÄrdnad. Med stÀrkt kulturell kompetens medföljer en god omvÄrdnad dÀr patienter ses som en unik individ och dÀrmed erhÄller en trygg och sÀker vÄrd.

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna pÄ Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.Teorier om inlÀrningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. AnhÀngare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mÄl att kunna ge svar pÄ hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.Deltagare i undersökningen var kursdeltagare pÄ olika utbildningar pÄ VKS samt lÀrare anstÀllda pÄ VKS.MÄlet med den genomförda undersökningen var att fÄ svar pÄ frÄgorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som Àr lÀmpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.Slutsatserna Àr att de faktorer som bedöms lÀmpliga att individanpassa Àr kursinnehÄll, arbetssÀtt, innehÄllspresentation och utbildningsmaterial Förslag pÄ hur detta kan göras har ocksÄ givits..

2008 kom den första rapporten frÄn Shiptalks undersökning ?Life at Sea ? Seafarer Attraction and Retentention Survey?. I rapporten presenteras vad respondenterna i den internationella studien anser Àr det viktigaste respektive vÀrsta med livet till sjöss, varför de en gÄng gick till sjöss och vad som fÄr dem att stanna kvar (Shiptalk, 2008). Rapporten visar intressanta resultat och att göra en liknande undersökning med fokus pÄ svenska sjömÀn föreföll vara en vÀrdefull idé. Med hjÀlp av en internetbaserad enkÀt var det möjligt att erhÄlla svar frÄn nÀstan hundra aktiva sjömÀn pÄ vad som fick dem att gÄ till sjöss och vad som fÄr dem att stanna kvar.

Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och narkotikamissbruk ochför tungt alkohol- och narkotikamissbruk med fokus pÄ familjefaktorer i ett svensktsampel av 14079 missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med AddictionSeverity Index (ASI) pÄ 51 kommunala missbruks- och beroendeenheter.Gemensamma riskfaktorer för bÄde alkohol- och narkotikamissbruk var missbruk islÀkten och svÄrigheter i relationer till nÀrstÄende. Mer alkoholmissbruk i slÀkten varassocierat till mer alkoholproblem och mer narkotikamissbruk i slÀkten till mernarkotikaproblem. LÀgre Älder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att hablivit utsatt för misshandel ökade risken för narkotikamissbruk. Högre Älder, bÀttreutbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholmissbruk.

Syftet med studien var att fördjupa mina kunskaper om validering pÄ omvÄrdnadsprogrammet inom nÄgra vuxenutbildningsorganisationer. Validering som begrepp har funnits ett tag i landet, men har nu blivit mer aktuellt sedan vuxenutbildningar runt om i Sverige har börjat anvÀnda det som ett kursutbud till det ordinarie omvÄrdnadsprogrammet. Validering bestÄr av olika processer som information, sjÀlvskattning, bedömning för att senare mynna ut i studier pÄ det ordinarie omvÄrdnadsprogrammet, individuella studier eller flexibla studier.Den 1 juli 2011 infördes en ny gymnasiereform Gy 2011 (Skolverket). För vuxenutbildningen kommer en ny utbildningsreform, VUX 2012, att gÀlla frÄn och med 1 juli 2012 och i den kommer validering att ingÄ som en rÀttighet för vuxenstuderande och skyldighet för vuxenutbildare. Politiker, arbetsgivare och samhÀllet i stort efterfrÄgar det dÄ det Àr ett underlÀttande för individer med erfarenhet inom vÄrd och omsorg att snabbare fÄ en utbildning inom omrÄdet, och en ekonomisk samhÀllsvinst dÄ individer inte behöver vara borta under lÄng tid för att fÄ en utbildning.