SammandragFörfattare: Peggy PalmÅr: Ht 2007Titel: Lära våga tala. Om tal i klassrumsoffentlighetenEngelsk titel: Speak up! About communication in the classroomOrt, Universitet: Växjö, Växjö UniversitetSidor: 40Innehåll:Undersökningens syfte var att ta reda på hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren, för läraren, men även för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar även till att belysa på vilket sätt som eleverna fått/tagit ordet på den offentliga nivån i klassrummet och vid hur många tillfällen som läraren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfällen. Samt även hur lärare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren.Metoden består av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i åk 1, 3 och 5. Jag har även utfört intervjuer av de tre berörda lärarna och av tre flickor och tre pojkar från varje klass.Resultatet visar att läraren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning låg på cirka 50-60 %.

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Syftet med studien har varit att ta reda på vilka arbetssätt och verktyg som klasslärare kan använda i sin undervisning när de arbetar med elever med språkstörning på ett inkluderande sätt. Vår intention är att pedagoger kan ta del av denna studie och därmed skapa en medvetenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning när man arbetar med elever med språkstörning. Språkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med språkstörning kan ha problem med olika språkliga områden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats används ordet språkbarn när vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med språkstörning. Denna studie utgår från ett relationellt synsätt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer.

Detta arbete är en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat språk att lära sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med fyrtiotre elever som läser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lärare. Min slutsats är att det är samhällets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det är skolan som bör ta sitt ansvar och få dessa elever att förstå hur viktigt det är att kunna fler språk än engelska. En annan aspekt är att eleverna behöver lära sig tyska på ett annat sätt än förr i tiden då grammatiska termer var viktiga för att behärska språkets elementära grunder..

Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning från lärares perspektiv på konflikter på gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom området för att kunna ställa det i jämförelse med studien. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där två kvinnliga samt två manliga lärare intervjuades. De deltagande har arbetat som lärare i minst fem år och de är verksamma inom två olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar båda att det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka utvecklingen av en konflikt mellan lärare och elev. Brist på kommunikation då lärare och elever kan missförstå varandra är en orsak.

Flera kommuner går in i stora projekt där det satsas på införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns många rapporter där det talas om hurpositivt det är med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvändning som inte kan anses positiva för elevers lärande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvändning i skolan..

Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna.Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev.

Examensarbetets övergripande syfte är att utreda på vilka sätt det är kvalitativa kunskapsskillnader mellan elever med höga och låga betyg i grundläggande matematikkurser på gymnasiet och hur lärare mäter kunskapen för att finna denna skillnad. Hur tolkas kunskapsmålen av lärare och hur går man tillväga för att avgöra på vilken nivå en elev befinner sig kunskapsmässigt? Hur gör lärare för att avgöra om alla elever oavsett kunskapsnivå har tillräckliga färdigheter i alla sju förmågorna som anges i ämnesplanen för matematik? Vid metodvalet vägdes framför allt tidsaspekten in utöver vilken metod som troddes ge bäst bidrag till examensarbetet. Två frågeformulär konstruerades som därefter mejlades till ett antal lärare. Det första frågeformuläret kan sägas vara en surveyundersökning då frågorna är exakt likadant formulerade till alla, men eftersom frågorna är öppna och inga statistiska principer för urvalet använts är formuläret mer åt det kvalitativa hållet.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingå i en åldersintegrerad klass samt hur föräldrarna till de elever vi har intervjuat, ser på denna organisationsform. I vår undersökning intervjuade vi tio elever och två pedagoger i årskurs 1-3 och 2-3. För att få uppfattningar om hur föräldrarna tycker det är att ha sitt/sina barn i en åldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkäter med sju frågor. Studien resultat visar att såväl elever som pedagoger och föräldrar upplever det som positivt att arbeta åldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större än nackdelarna..

Denna studie handlar om lärares åsikter och uppfattningar om högpresterande elever i matematik. Mer precist vad lärare menar med en högpresterande elev och vilka behov lärare anser att högpresterande elever har, samt hur lärare arbetar med dessa elever. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra grundskolor i Östergötland. Samtliga lärare undervisar bland annat i matematik i skolår 7 ? 9.Att definiera vad en högpresterande elev i matematik är tycks vara svårt.

Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att förklara hur relationen mellan lärare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen på skolan praktiseras och därigenom förstå och förklara hur relationen mellan lärare och elev formas, och vad detta kan få för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet på lärande kommer min studie grunda sig i den rådande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera på följande frågeställningar:Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen?Vart riktas uppmärksamheten, varför, och vad får det för konsekvenser?Vad har tävling som moment för inverkan på idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie där jag använde mig av intervjuer och observationer.

The aim of this essay is to get a deeper understanding of a teachers' profession and to get knowledge of how earlier experiences can influence you as a teacher. I have interviewed a female teacher, Pia to get this understanding. As a tool to get the teacher's whole story I used the life story method. In her profession she is influenced by her own importance of security as a child.Her own needs of security has given her an deeper understanding for pupils like herself during the childhood; insecure and afraid. Her understanding for all kinds of behavior among the children has increased by her own experiences.The story shows that Pia is frustrated by the fact that she can't control her own working time.

Intresset för studien härrör sig från många års arbete med läsinlärning i skolår ett som lågstadielärare. Där har jag sett stjärnögon tändas när barnet knäckt koden men också sett ögon släckas när hon/han inte lyckats. Jag har länge funderat över vad pedagoger kan göra och hur de kan samspela med barnet för att se så många ögon som möjligt tändas i glädje över att ha knäckt koden.Syftet med studien är att undersöka hur erfarna lågstadielärare säger sig arbeta med läsinlärning och då hur de utnyttjar samspelet, samt även att lyfta fram vilka möjligheter som finns i dessa situationer. Perspektivet har varit lärarens. Studien är en del i ett större projekt i en kommun i mellansverige.Metoden har varit att kombinera intervjuer med observationer.

Vi har gjort en undersökning genom att använda oss av litteraturstudier och sexton intervjuer. Vi har intervjuat personal på fyra olika gymnasieskolor. Studiens respondenter arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I studien har vi undersökt om elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi går på individuellt program eller om dessa elever är integrerade på nationella program och om elever får de kompensatoriska hjälpmedel de behöver i undervisningen. Resultatet av vår kvalitativa undersökning visar att de flesta gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är integrerade på nationella program.