Elever fÄr allt fler hjÀlpmedel som kan anvÀndas till fusk och det Àr enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhÀllet. NÀr man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma Ät internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man mÀrker att en uppgift Àr för svÄr. Den nya tekniken har Àven inneburit att det blivit lÀttare att upptÀcka vissa typer av fusk. Den underlÀttar samtidigt pÄ mÄnga andra sÀtt som att det gÄr att se klockslag nÀr en elev lÀmnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de gÄr snabbt och enkelt att söka reda pÄ vid ett senare tillfÀlle.Metoden som anvÀnts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare pÄ en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrÄgats i intervjuerna var i huvudsak pÄ vilket sÀtt internet, mobiltelefoner, bÀrbara datorer och annan IT pÄverkat hur eleverna fuskar och hur lÀrarna hanterar detta.

Bakgrund: God sömn motverkar stress och kan dÀrmed sÀgas verka rustande mot stressupplevelser, den Àr pÄ sÄ vis nödvÀndig för god hÀlsa. De flesta vÄrdcentralsbesök görs av patienter med sömnsvÄrigheter. Kvinnor har sömnproblem i större utstrÀckning Àn mÀn. Stress, dator- och mobildisplayanvÀndning, skiftarbete associeras med sömnsvÄrigheter.  Kvinnor har genom Ären tagit sig in pÄ arbetsmarknaden och arbetar nu ungefÀr i lika stor utstrÀckning som mÀn Àven om de har tjÀnster med mindre inflytande, makt och lÀgre lön.

Trots stora satsningar pÄ en bred lansering av elektronisk handel blev inte genomslaget sÄ omedelbart som mÄnga förutspÄtt. I efterhand kan de optimistiska berÀkningarna förklaras som en följd av uppblÄsta förvÀntningar som prÀglade IT-branschen men det kan ha funnits ytterligare faktorer som bidrog till den uteblivna succén. Sett ur ett anvÀndarperspektiv innebÀr en övergÄng frÄn traditionell till elektronisk handel stora förÀndringar pÄ flera omrÄden, en omstÀllning som kanske inte riktigt togs pÄ allvar. Tillit och förtroende diskuteras ofta i sammanhang dÀr tvÄ parter etablerar en relation grundad pÄ löften och förvÀntningar. Tillitsbegreppet Àr komplext och blir Ànnu mer sammansatt nÀr det appliceras pÄ interaktion mellan mÀnniska och dator.

Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur datoranvÀndning vid skrivprov pÄverkar elevtexters kvalitet. 37 handskrivna och 37 datorskrivna elevtexter frÄn skrivprov jÀmförs utifrÄn bÄde kvantitativa och kvalitativa aspekter. Texterna Àr skrivna av elever frÄn det tekniska programmet i gymnasiet Ärskurs 3.JÀmförelsen mellan elevernas handskrivna och datorskrivna texter visar att de datorskrivna texterna Àr lÀngre, gÄr snabbare att skriva och har en mer korrekt styckeindelning. De datorskrivna texterna fÄr nÄgot högre omdöme vad gÀller innehÄllet i texterna men de bedöms sprÄkligt inte vara bÀttre Àn de handskrivna. Skillnaderna Àr smÄ nÀr det gÀller texternas disposition.Skillnaderna mellan texterna Àr dock inte tillrÀckligt stora för att det ska pÄverka betygsbedömningen nÀr den sker med den fyragradiga betygsskalan (IG ? MVG) utan betygsresultatet blir lika för de tvÄ grupperna.

Med ambition att höja skolornas kvalitet har allt fler kommuner valt att ansluta sig till det sĂ„ kallade en-till-enprojektet, vilket innebĂ€r att varje lĂ€rare och elev ska fĂ„ tillgĂ„ng till varsin dator. Denna studie bygger pĂ„ teori om digitala klyftor och tidigare forskning om en-till-en som visar pĂ„ en förstĂ€rkning av klyftor bĂ„de mellan hög- och lĂ„gpresterande elever och mellan resursstarka och resurssvaga skolor.NĂ€r det inte finns nĂ„gon tillhörande strategi för hur datorerna ska implementeras i undervisningen och detta lĂ€mnas till de enskilda skolorna och lĂ€rarna sjĂ€lva att rĂ€kna ut, tar uppsatsen sin utgĂ„ngspunkt i antagandet att projektet kan komma att förstĂ€rka klyftorna bĂ„de i och mellan skolor Ă€ven i Sverige.Genom en undersökning med syftet att klarlĂ€gga hur projektet fungerar pĂ„ en enskild skola, kunde genom intervjuer, enkĂ€ter och observationer indikationer fĂ„s fram om vilka faktorer som kan komma att pĂ„verka projektets framgĂ„ng. Undersökningen visar att skolans kontext, lĂ€rarnas tid och egenintresse, samt elevsammansĂ€ttningen Ă€r nĂ„gra av de faktorer som pĂ„verkar projektets framgĂ„ng. Slutsatsen blir sĂ„ledes att beroende pĂ„ den enskilda skolans möjligheter att pĂ„verka och hantera nĂ€mnda faktorer kommer projektet fĂ„ olika utdelning pĂ„ olika skolor, vilket med stor sannolikhet kan komma att förstĂ€rka befintliga klyftor bĂ„de i och mellan skolor.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra till en insikt om en förstĂ€rkareffekt mellan svenska skolor, skolklasser och elever i och med en-till-enprojektet, samt en förstĂ„else för att bĂ„de lĂ€rare och elever behöver avsatt tid för utbildning i hur man bĂ€st anvĂ€nder datorn i undervisningen.Ämnesord: en-till-enprojektet, digitala klyftor, elevdatorer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssÀttet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen Àr en fallstudie av en pedagogs sÀtt att arbeta med Tragetonmetoden. SÄvÀl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts.Resultatet visar att pedagogens sÀtt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder och Tragetonmetoden utgör sÄledes ett av flera sÀtt för eleverna att lÀra sig lÀsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens instÀllning till datorn pÄverkar huruvida den anvÀnds för lÀrande och hur vÀl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lÀr sig skriva lÀttare och snabbare med hjÀlp av datorn och att arbetet pÄ datorn Àr lÀtt att nivÄanpassa efter varje elevs behov.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur grundskolelÀrarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lÀrande och hÀlsa. VÄr studie Àr av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi anvÀnt oss av intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med fem lÀrare som arbetar i grundskolor i GÀvleborgs kommuner. LÀrarna har dÄ svarat pÄ frÄgor om hur de arbetar med datorer, datorernas pÄverkansprocesser pÄ lÀrande och hÀlsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen. Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas anvÀndningsomrÄden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan.

Vi har gjort en kvalitativ studie som syftar till att sprida en ny bild av de unga mÀnnen med utlÀndsk bakgrund i Angered. Vi vill förÀndra de stereotypa förestÀllningar som florerar i samhÀllet och synen pÄ förorten som media upprÀtthÄller. ForskningsfrÄgorna vi har anvÀnt oss av Àr som följer: Hur sysselsÀtter de sig? I vilken utstrÀckning Àr de integrerade i det svenska samhÀllet? och Vilka svÄrigheter möter de vad gÀller integrationen? Materialet insamlades genom Ätta enskilda semi-strukturerade intervjuer. Vi analyserade resultatet med hjÀlp av meningskodning och tolkade det sedan med hjÀlp av den postkoloniala teorin.

VÄrt examensarbete bestod i att för Kami AB i Kalix göra produktionsförbÀttringar i deras pressmaskin, som formar kuporna pÄ takplÄten. Kamis problem Àr att nÀr plÄten har matats genom pressen, ut pÄ svÀngarmar för att sedan slÀppas ner pÄ en rullbana, skadas plÄten pga. den stora fallhöjden (ca 610 mm). Rullbanan har ej kunnat höjas upp dÀrför att ett visst utrymme krÀvts för att operatören skall kunna utföra kontrollmÀtning av plÄten dvs. mÀtning av kuplÀngd och kuphöjd.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur olika bildmedier berörs och vilken funktion de fyller i lÀroböckerna BRUS#02 och Svenska impulser 2 i Àmnet svenska för gymnasiet. De frÄgor jag utgÄtt frÄn Àr följande:Hur behandlas olika bildmedier, sÄsom bilder, film, tv-serier och dator-/tv-spel, i lÀroböckerna?I vilka sammanhang hÀnvisas det till bildmedier?Vilken funktion fyller bildmedier i lÀroböckerna?Hur kommenteras lÀroböckernas bilder i texten?Bildmedier berörs framför allt genom olika uppgifter eller frÄgor till eleven, som kopplas till den text eller det tema som lÀroboken behandlar. I sekundÀrtexten nÀmns bildmedier i mycket liten grad, vilket innebÀr att böckerna enbart innehÄller mycket lite fakta om bildmedier. Den klart största kategorin Àr Bildmedier i syfte att knyta an till texten eller temat.

Fotografi handlar om teknik. Det gĂ€ller att ha rĂ€tt kamera vid rĂ€tt tillfĂ€lle, att ha rĂ€tt instĂ€llningar vid sjĂ€lva fototillfĂ€llet utifrĂ„n ljusförhĂ„llanden och annat samt att göra rĂ€tt vid sjĂ€lva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flĂ€tas samman och fotografen mĂ„ste behĂ€rska dem bĂ„da för att lyckas.För en pressfotograf Ă€r det tekniska kunnandet viktigt dĂ„ en pressfotograf inte har rĂ„d att misslyckas, varken vid fototillfĂ€llet eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte rĂ€ddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline.I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution .

Syfte: Syftet med undersökningen var att söka ta reda pÄ hur elever med lÀs och skrivsvÄrigheter upplever att de anvÀnder sig av datorn nu nÀr alla elever i klassen har tillgÄng till samma utrustning.Teori: Studien tar sitt avstamp i det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses omgivningen runt individen som det avgörande för elevens utveckling och lÀrande. Metod: Datainsamlingen och empirin bestÄr av kvalitativa intervjuer. Sex elever deltog i studien. Intervjuerna har sedan transkriberats och bearbetats i enlighet med den hermeneutiska tolkningslÀran.

För att optimera sin teknik i olika kastgrenar anvÀnder idrottsmÀn pÄ elitnivÄ idag mÀtningar med höghastighetskameror. Kamerautrustningen Àr dyr och svÄr att frakta. UtvÀrdering av det filmade materialet görs till stor del för hand. För att förenkla mÀtningarna fanns en ide om ett system som baserar sig pÄ givare monterade inne i kastredskapet. Visionen Àr att bygga ett kastredskap som kan registrera sina egna rörelser under ett kast.

Bakgrund och problem: Allt fler företag gör företagsförvÀrv och sammanslagningar dÄförvÀrv ses som en möjlighet att uppnÄ tillvÀxt snabbare Àn organisk tillvÀxt. Samtidigt harmÄnga dagens företag misslyckat med sitt företagsförvÀrv och stött pÄ drastiska konsekvenser,till och med gÄtt i konkurs.Syfte: Studiens syfte Àr att öka förstÄelse för industriella företagsförvÀrv och delmoment idess transaktionsprocess. Vi vill undersöka förvÀrv som en tillvÀxtstrategi samt deutmaningarna och risker som Àr förknippade med förvÀrv sÄ att framgÄngsrika förvÀrv kanske.AvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsat förvÀrv av ett annat företags tillgÄngar, exempelvisgenom licensavtal av ett patent. Fokus har lagts pÄ industriella förvÀrv. Studien har inteinkluderat processen som sker efter förvÀrvet och uppföljningsfasen i syfte att hÄlla sig inomramar för att studiens omfattning.Metod: Kvalitativ undersökning med sju intervjuer som dels har genomförts via dator ochtelefon och dels personligen.

EfterfrÄgan och tillhandahÄllandet av platsberoende tjÀnster blir allt större vilket i sin tur skapar intresse för billiga och skalbara tekniker i alla möjliga olika miljöer. SÀrskilt intressant blir tekniker som Àr lÀtta att installera pÄ nya platser och vars hÄrdvarukomponenter Àr enkla och billiga. I denna rapport presenteras en experimentiell systemteknisk metod för positionsberÀkning i inomhusmiljöer, specifikt de som pÄ grund av lokala elektromagnetiska fÀlt, rörliga större föremÄl eller oregelbundna ytor skapar störningar som gör det svÄrt att utföra förlitlig positionering. Systemet utgörs av ett antal wifi-routrar samt en signalmottagre kopplad till en dator med systemets mjukvarukomponent installerad. Resultatet bedömdes utifrÄn en förvÀntad nivÄ av korrekthet, nÀrmare bestÀmt att minst hÀlften av systemets bedömningar inte har fel med mer Àn tvÄ meter, samt en övre grÀns pÄ högst tre meters fel i minst 90 procent av fallen.