Svansbitning är ett stort problem i slaktsvinsproduktionen ur såväl djurvälfärdsmässig som ekonomisk synvinkel. Etiologin bakom problemet anses vara multifaktoriell och är ej helt utredd. Man kan dela in faktorerna i interna riskfaktorer och externa riskfaktorer. De interna riskfaktorerna avser genetiska egenskaper med avseende på ras och härstamning, beteende, rangordning, kön, exteriör, vikt, ålder och allmän hälsostatus. De externa riskfaktorerna avser faktorer i miljön, som beläggningsgrad, möjlighet att böka, berikning i miljön, strömaterial, temperatur, ventilation, ljus, säsong på året, boxens utformning, utfodringssystem och fodrets sammansättning. Detta är en retrospektiv studie där prevalensen svansbitningar i en slaktsvinsbesättning har jämförts före och efter en ändring i utfodringsrutiner.

Förekomsten av sjukdomen kolibacillos har ökat inom besättningar med värphöns. Utbrott av sjukdomen orsakar ekonomiska förluster inom alla produktionsgrenar av fjäderfä. Ett samband kan ses mellan ökningen av antalet kolibacillos-utbrott och den ökade andelen frigående besättningar. Flertalet parametrar i hönsens omgivande stallmiljö inverkar på känsligheten för infektion. Producenten bör lägga vikt vid att kontrollera ventilationen i stallet för att hålla kontroll på ammoniak, damm, luftflöden, luftfuktighet och temperatur, vilka samtliga inverkar på spridningen och infektionspotentialen hos sjukdomsframkallande sk.

SammanfattningI dagens miljöfokuserade samhälle ställs det allt högre krav på den tunga fordonsindustrin varvid den gällande miljölagstiftningen skärpts i flera steg de senaste åren. Scania tillverkar tyngre fordon och motorer som alla måste följa de kommande utsläppskraven. Detta innebär att motorernas utsläpp måste reduceras varför avancerade efterbehandlingssystem har införts i ljuddämparen. En metod för att rena avgaserna från kväveoxider är SCR-teknologi (Selective Catalytic Reduction). Denna teknik bygger på att en urealösning sprutas in i avgasflödet.

Regnbäddar, eller Rain Gardens, är växtbäddar som både fördröjer och renar dagvatten och är ett sätt att efterlikna naturens eget sätt att rena vatten. Regnbäddar kan finnas i gatumiljö och samsas med fordon och trottoarer. Det kan även vara en vacker detalj i en villaträdgård. Klimatförändringarna ger oss kraftigare nederbörd under kortare perioder och kommer framöver att ge oss blötare vintrar och torrare somrar. Det traditionella dagvattensystemet som snabbt leder bort vatten från staden är omodernt och ineffektivt. Regnbädden tar hand om vattnet på plats och tillsammans med gröna tak, svackdiken och genomsläppliga markbeläggningar skapas ett uthålligt dagvattensystem.

Det Svenska miljömålet om återföring av växtnäring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för återföring av avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krävs det att slammet måste vara hygieniserat. På centrala reningsverket i Kristianstad vill man använda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebär en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jämförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranläggningen.I rapporten ingår energibalans som inkluderar uppvärmning av slammet, värmeförluster från rötkammarens väggar, samt energiinnehållet i den producerade rötgasen. En jämförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvärmning och tilläggsisolering av rötkamrarna.

Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfästallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme.

There are many different recommendations on how to keep pelargoniums over winter, but most of the recommendations suggest ?the higher the temperature, the more light and water the pelargonium needs?. The purpose with this paper is to try to explain the best and the worst results that are achieved with different storage alternatives of zonal pelargoniums. The results are based on an orientating investigation carried out in January-February, and a questionnaire that members of the Swedish Pelargonium Society answered to. Both the orientating investigation and the questionnaire showed that zonal pelargoniums are best stored light and cold but frost free. They should be irrigated according to their needs which is when the soil is dry, about every second to third week. Zonal pelargoniums are very resistant to drought and can survive without water for at least 44 days, both when kept under light and cold as well as under light and warm.

I detta examensarbete undersöks potentiella åtgärder för att energieffektivisera havsvattensakvariet Havets Hus, beläget på Sveriges västkust. Driftsförhållandena på Havets Hus har kartlagts och beräkningar och datasimuleringar utförts för att fastställa åtgärdsförslag med syfte att effektivisera energiförbrukningen i anläggningen.Klimatdata och energiförbrukningsstatistik har samlats in och redovisas. Mätningar och beräkningar på anläggningen har utförts för att fastställa driftsförhållandena. Utgående från driftsförhållandena har datasimuleringsmodeller skapats med vars hjälp beräkningar görs för att åskådliggöra effekterna av föreslagna åtgärder.Driftsförhållandena för ett publikt havsvattensakvarium med stor variation på både besökarantal och temperatur på ingående havsvatten är unika. De är inte direkt jämförbara med driftsförhållandena i andra anläggningar i Sverige utan påminner mera om den avfuktningsproblematik som uppstår i länder med tropiskt klimat.Resultatet är att den största potentialen att spara energi finns i att byta ut systemet där intagsluften regleras med återluft till ett system med ett variabelt luftflöde.

I Sverige finns sedan länge ett stort behov av energi för att värma bostäder och andra lokaler. Under senare år har även behovet av kyla ökat. Sedan 1992 produceras fjärrkyla på ett flertal orter i landet. Fjärrkylaproducenten levererar kyla (i form av kallt vatten) till kunden för kylning av lokaler eller processer. Fjärrkyla kan ofta produceras på ett mer miljövänligt och billigare sätt än traditionell kylproduktion, som produceras med kylmaskiner vid varje fastighet.I detta arbete utreds förutsättningarna för att lagra kyla i form av is eller snö från vintern till sommaren.

Bilsäkerhet är en viktig fråga i dagens samhälle. Det enklaste sättet att skydda sig vid en bilfärd är genom att använda säkerhetsbälte. En säkerhetsbältesrulle är uppbyggd av flera olika komponenter, en av dessa kallas torque tube som tar energi när kroppen fångas upp av bältet vid en eventuell kollison. Säkerhetsbältet ska skydda passagerarna i bilen i många år och vid olika temperaturer. Torque tuben är i detta fall gjuten i en zinklegering som heter Zamak5 som förändrar sina materialegenskaper i åldrat och kylt tillstånd.

En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för användning i villor. Som energikälla används de heta rökgaserna från förbränningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av året då värme- och energiförbrukningen är som störst i vårt land. Under den varma årstiden finns den tillgänglig som reservkraftverk. Tanken är att stirlingmotorns värmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.

Bränder är en viktig störningsfaktor i den boreala skogen. Sedan människan kom in i bilden finns det förutom de blixtantända, naturliga bränderna också antropogena bränder. Efter att skogen blev värdefull i Sverige bekämpas dock bränderna effektivt och många brandgynnade arter lever en tynande tillvaro. Ansträngningar läggs idag på kontrollerade hygges- och naturvårdsbränningar i syfte att främja brandgynnade arter och bidra till ett naturligt tillstånd i skogen. Det här arbetet syftar till att analysera det spatiala mönstret för naturliga antändningar, deras säsongsfördelning och vilken grad av upptorkning som krävs för att de ska kunna inträffa.Arbetet baseras på insatsrapporter från sammanlagt 45 år med olika grad av användbarhet.

Vanliga arkoffsetfärger innehåller pigment, trioglycerid, mineraloljor eller vegetabiliska oljor, naturliga hartser, alkyder och tillsatser såsom torkmedel, antioxidanter och vaxer.Tryckfärger för olika ändamål torkar genom skilda processer. Arkoffsetfärger torkar i två steg. Först sker oljeabsorption och sedan sker en kombination av oxidation och polymerisation. I detta steg är det bindemedlet och oljorna som förlorar dubbelbindningar, kortare molekyler reagerar och bildar längre molekylkedjor, vilket resulterar i att färgen torkar. Den kemiska torkningen initieras av luftens syre.

Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett enfamiljshus som både är självuppvärmande och samtidigt uppfyller många människors krav på stora fönsterytor för att få in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att designa en modern villa med en stor total fönsterarea, därefter med diverse energi- och beräkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som använts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar, fönsters placering, husets orientering i förhållande till vädersträcken samt ventilationslösningar. Tillvägagångssättet har varit att göra en mängd simuleringar med olika isoleringstjocklek och material beräknat fram max och min temperatur i huset under olika tider på året. Fokus ligger på att kunna sammanställa en rapport som visar att det med dagens teknik är möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav på komfort och samtidigt är självuppvärmande. Ett viktigt mål i detta arbete var att kunna presentera en villa som även uppfyller de krav som de boende kan ha gällande naturligt solljus.

Vid produktion av hallon i plasttunnel blir det lätt höga temperaturer varma, soliga dagar. Kombinationen höga temperatur och låg luftfuktighet kan orsaka värme- och vattenstress samt öka angreppen av skadegörare. Syftet med arbetet är att göra en översikt av vilka möjligheter det finns att förbättra och anpassa klimatet i plasttunnlar under plantans vegetationsperiod samt utröna hur hallon (Rubus idaeus) påverkas av olika klimatfaktorer. Följande frågeställningar har varit vägledande: Vilken påverkan har lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrålning på hallonplantors tillväxt och utveckling? Hur kan lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrålning styras och mätas vid odling i plasttunnel? Temperaturoptimum för vegetativ tillväxt verkar skilja sig något mellan sommar- och höstbärande hallonsorter.