Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka föreställningar chefer har angående vilka kompetenser som krävs för att göra karriär i Sverige. Genom empirin fann vi att ett antal olika kompetenser är nödvändiga för att göra karriär i Sverige. För att bli en av dem som kommer på tal när en chefstjänst ska tillsättas krävs att rätt personer uppmärksammar en individs prestation. Det krävs även rätt klädsel, rätt språkbruk, social kompetens samt ett välutvecklat nätverk. Dessa kompetenser skiljer sig åt mellan kvinnor och män.The purpose with the thesis is to describe which conceptions that managers have regarding the competences that are acquired to have a career in Sweden.

Offentliga organisationers huvudsyfte är inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet är att tillhandahålla någon form av allmän service. Hur väl organisationerna lyckas med detta går vanligtvis inte att mäta i finansiella termer. Därför har kvalitets- och resultatmätning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fått kritik för brister inom detta område är Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak är en utbildningsinstitution som utbildar och tränar officerare och soldater.I uppsatsen studeras hur kvalitén på en utbildning utvärderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmätning. Metoden för studien har varit att intervjua militära chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvärderingssystem på Skaraborgs regemente P4 och på Markstridsskolan, belägna i Skövde.Vår studie visar att en kombination av olika utvärderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, säkerheten och kvalitén i utvärderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar.

Syftet med vår studie är att undersöka hur personal inom verksamheter för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) arbetar för att utveckla kommunikationen hos individer med autismliknande spektrum. Vi har valt att undersöka hur verksamhetschefer inom LSS uppfattar att deras personal arbetar för att individer med autism skall utveckla sin kommunikationsförmåga. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter som är chefer över olika LSS-verksamheter i fyra kommuner i Mellansverige. Vi har analyserat det insamlade materialet utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, kommunikationsteori och empowerment. Resultatet har även analyserats utifrån tidigare forskning.

Denna studie är en kombinerad uppsats och utvärdering. Med utgångspunkt i socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling i Malmö syftar denna utvärdering ta reda på vad de utexaminerade studenterna arbetar med. Utvärderingen tar stöd i grundläggande utvärderingsteori, bland annat ett vedertaget punktprogram för utvärdering. En annan teoretisk utgångspunkt är New public management som samhällsfenomen och teoretisk idéströmmning. Utvärderingen utförs genom en enkätundersökning bland de studenter som har studerat på socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling. Utvärderingen visar att en stor del arbetar med verksamhetsutveckling, som chefer, ledare eller någon typ av organisationsutvecklare. En mindre del arbetar med klientnära socionomyrken. Denna studie fördjupar sig och beskriver de yrken som kan relateras till verksamhetsutveckling.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur sjuksköterskor på barn och ungdomspsykiatrin inom ätstörningsvården i Västra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet är vidare att få förståelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet från kollegor och patienter inverkar på dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes på sammanlagt sju deltagare, samt en enkätundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa är: Socialt stöd från kollegor, Socialt stöd från tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd från arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hämta hos chefer.

Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som är eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjälp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt ? egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehåller även intervjuer med två chefer som på olika sätt arbetar med hemlöshetsfrågor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förståelse för myndighetsperspektiven. Den allmänna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sätta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare.

Följande examensarbete på kandidatnivå utgår från problemformuleringar kring hur personliga egenskaper, relaterade till McCrae och Costas (2002) femfaktormodell, förekommer och används i rekryteringsprocesser. Två kvantitativa studier upprättades, där den första studien testade två hypoteser gällande personliga egenskapers förekomst i (N = 192) platsannonser utifrån en innehållsanalys som analyserades med frekvensanalys och Cramérs V. Den andra studien testade två hypoteser kring rekryteringsansvarigas personlighetsfaktorer och deras bedömning av lämplig kandidat genom en enkätundersökning med (N = 30) deltagande rekryterande chefer och HR-medarbetare. Enkätverktyget bestod av två delar, där första delen utgjordes av ett befintligt validerat test och del två konstruerades av författarna. Den andra studien har analyserats med Pearsons Korrelationskoefficient för att ta reda på samband mellan variablerna som mättes i enkäterna.

Rapporten är en empirisk studie med syfte att belysa möjligheter och hinder för kunskapsöverföring vid en generationsväxling inom offentlig förvaltning utifrån ett ledarskapsperspektiv. Frågeställningen som utgjorde basen för att uppnå syftet var: Hur bevaras kompetensen inom myndigheten? Studien tog ansats i kvalitativ metod genom sex halvstrukturerade djupintervjuer som genomfördes med chefer. Det mest framträdande resultatet är att den offentliga förvaltningen arbetar medvetet och proaktivt med kompetensöverföring vid en generationsväxling. Hindren för att lyckas är att anslagen för rekrytering samt fastställandet av arbetsuppgifternas art styrs från central nivå.

Lösenord används i många verksamheter och sammanhang som metod för användare att autentisera sigför att komma åt de resurser de har rätt till och behöver för att kunna utföra sitt arbete. Problemet är attanvändare i stor utsträckning väljer svaga lösenord, för att undvika detta krävs lösenordspolicys och andrametoder för att användarna ska välja tillräckligt starka lösenord. Den här studien är avsedd att identifierarisker och möjligheter i arbetet med lösenordshantering och lösenordspolicys på kommuner i Skaraborg.Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer med tre stycken IT-chefer samt ensäkerhetsforskare som ger ytterligare ett perspektiv i studien. I studien har potentiella risker ochmöjligheter identifierats och de främsta riskerna handlar om utbildning av användare samt hurkommunerna säkerställer att de lösenord som väljs av användarna är tillräckligt säkra. Framtida studierskulle kunna utreda om de fynd som gjorts i denna studie är representativa för majoriteten av kommunergenom att utföra en mer omfattande studie eller göra en kvantitativ studie som undersöker detta..

Information har samlats in från 11 st nyblivna cheferinom både den privata och offentliga sektorn.Gemensamt för de här informanterna är att debefinner sig på sin första chefsroll och därmed ej harnågon tidigare erfarenhet av att leda människor i enarbetssituation.Vi har kommit fram till att det finns vissa svårighetersom individen stöter på när den tar steget till att blichef. Det finns vissa skillnader i vad de förväntar sigatt rollen kommer innebära jämfört med hur det blir ipraktiken. Det som främst skiljer sig är att denadministrativa delen av arbetet upptar en större del änväntat, vilket påverkade våra informanter negativt.Likaså är man inte helt förberedd på att fatta tyngrebeslut som har en mer personlig inverkan på de sompåverkas. Faktorer som påverkar den nya chefen införsitt arbete är främst möjligheten till att ha fått följaden tidigare chefen vars position de nu besitter.Likaså har ledarskapsutbildning lagt en bra grund förförståelsen av komplexiteten i den situation manbefinner sig i som chef..

Denna studie undersöker hur kvinnliga ledare inom kommunal teknisk förvaltning förhåller sig till ledarskapsrollen och genus. Med en ämnesriktad litteraturstudie och empiriskt underlag problematiseras ledarskapsrollen och vilka förväntningar som ställs på en kvinnlig ledare inom teknisk förvaltning. Detta görs för att ge en bild av ledarskapsrollen åt framtida kvinnliga ledare inom området. I detta arbete har tre ledande kvinnor inom kommunal teknisk förvaltning intervjuas gällande sin åsikt i ämnet ledarskap och genus. För att analysera materialet jämfördes tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med litteratur på området. Litteraturen har haft inriktningen ledarskap samt teori om organisation och kön. De tre kvinnorna tyckte att det behövdes fler kvinnliga ledare på högre chefspositioner eftersom diskussionen blev mer djupgående och regelmässig än om det enbart fanns manliga chefer.

Den övergripande frågeställningen för denna studie är hur arbetsmotivation påverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning på följande vis ?Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersättning för en prestation eller som en allmän förmån som gäller alla.? I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens påverkan på arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes på ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte är den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter.

Den här rapporten tar upp ett annorlunda hot mot informationssäkerheten, som inte hårdvaraeller mjukvara kan stoppa. Detta hot kallas för social-engineering, och det som gör detta hotfarligt är att de anställda och chefer i en organisation, kan hjälpa utövaren av socialengineeringutan att de själva vet om det.Det går inte att förhindra att dessa attacker sker, men man kan förhindra de negativakonsekvenserna av en sådan attack. Denna rapport tar upp hur man ska göra för att enorganisation ska kunna fortsätta med sin verksamhet, efter en attack av social-engineering. Ivärsta fall kan en attack av social-engineering innebära att ett företag aldrig återhämtar sig.Detta kan bero på att organisationen har förlorat alla sina kunder, förlorat marknads andelar,eller för att de ansvariga och viktiga personerna i organisationen har blivit dömda föroaktsamhet och sitter i fängelse.Denna rapport ska informera och få er att vara uppmärksamma och medvetna om dessahot, som ni kanske inte vet finns. Ni ska få kunskap och lära er känna igen de olikaförklädnaderna en utövare av social-engineering antar..

Titel Är du omsprungen av Jan-Direkt? en studie av chefernas inställning tillfrågefunktionen Jan-Direkt på Sahlgrenska UniversitetssjukhusetFörfattare Malin Håkansson och Anna JohanssonUppdragsgivare Sahlgrenska Universitetssjukhusets informationsavdelningKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2009Handledare Josefine SternvikSidantal 54 inklusive bilagorSyfte att klargöra hur funktionen Jan-Direkt fungerar ur ettchefsperspektivMetod Kvantitativ webbenkätstudieMaterial Resultat från webbenkät med 627 deltagare vilka är anställda som cheferpå olika nivåer i organisationen (Sahlgrenska Universitetssjukhuset)Huvudresultat Vårt huvudresultat visar på det stora hela att cheferna är nöjda medfrågefunktionen Jan-Direkt och användningen av intranätet är myckethög hos denna grupp. Cheferna känner sig inte förbigångna av funktionenutan tror att medarbetarna väljer dem som främsta informationskanal.Vidare är cheferna till största del nöjda med gränssnittet och tycker attfunktionen finns lättillgänglig. Det ska tilläggas att den passivaanvändningen, det vill säga att läsa frågor och svar i Jan-Direkt, äravsevärt mycket högre än den aktiva, där chefer ställer respektivebesvarar frågor..

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla.