Forskning har visat pĂ„ ledarskapets betydelsefulla roll för att frĂ€mja hĂ€lsa och minimera arbetsrelaterad ohĂ€lsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kĂ€nnetecknas av hög arbetsbelastning och pĂ„frestning vilket Ă€r riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohĂ€lsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress pĂ„ arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Tidigare forskning om stress har visat att olika arbetsförhÄllanden har betydelse för stressrelaterade negativa effekter pÄ hÀlsa men idag mÀrks ett ökat intresse för att studera positiva effekter av stress. En viktig faktor för att minska effekter av arbetsstress pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande anses vara nedvarvning och ÄterhÀmtning. Syftet med studien var att studera relationen mellan psykosocial arbetsbelastning, ÄterhÀmtning och psykologiskt vÀlbefinnande hos yrkesarbetande kvinnor. Undersökningsgruppen omfattade 177 kvinnliga anstÀllda i tandvÄrden vilka besvarat en enkÀt innehÄllande krav/kontroll/stöd-skalan, frÄgor om ÄterhÀmtning samt Ryffs skalor för psykologiskt vÀlbefinnande. Resultatet av korrelationsanalyser och linjÀra regressionsanalyser visade att höga abetskrav hade samband med lÄg grad av ÄterhÀmtning medan hög grad av kontroll relaterades till hög grad av vÀlbefinnande.

Studies have shown that stress is common in the nursing profession.Purpose: The aim was to investigate nurses' experience of stress in the work environment at the University Hospital in Uppsala and how nurses deal with this stress and whether the perceived stress experienced affect patient safety and in what way. Method: The study had a descriptive, qualitative design based on nine interviews. The selection criteria for the study was that participants were nurses and that they had worked at least one year within the profession and that they had experienced stress in their work environment. Data from the interviews was analyzed using the qualitative content analysis method by Graneheim and Lundman. Results: The analysis resulted in three categories: "Stress in the workplace?, "stress management" and "patient safety? and showed that all participants had experienced stress repeatedly in their workplaces.

Syftet med den hÀr studien var att försöka förklara utbrÀndhet genom att försöka förstÄ mÀnniskors kÀnslor av sammanhang pÄ arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att mÀnniskor ska fÄ kÀnslor av sammanhang pÄ arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vÄrd- och omsorgsprojekt: en projektledare och tvÄ medarbetare. Vi har utifrÄn Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet Àr omrÄden som Àr viktiga för att fÄ en kÀnsla av sammanhang pÄ arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrÄn Aaron Antonovskys salutogenetiska synsÀtt och hans begrepp KASAM - kÀnsla av sammanhang.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som pÄverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor pÄ arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och dÀrefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd frÄn arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress pÄ arbetsplatsen.

Sjuksköterskor pÄ sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lÄgt stöd frÄn arbetsgivaren, lÄg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den hÀr studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor pÄ sjukhus och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera stressen. FrÄgestÀllningar till studien Àr: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar pÄ sjukhus? Vilka copingstrategier anvÀnder sjuksköterskor pÄ sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod Àr systematisk litteraturstudie. Analysmetoden Àr latent innehÄllsanalys.

Detta arbete handlar om stress, hur stress uppstÄr och hur lÀrare ute i verksamheten hanterar stress. Med dessa utgÄngspunkter har vi undersökt hur ett antal lÀrare och förskollÀrare i grundskolan tÀnker och resonerar kring begreppet stress..

Under de senaste Ären har socialtjÀnsten drabbats allt hÄrdare av den rÄdande arbetsmiljön. Arbetsvillkoren har blivit sÀmre samtidigt som arbetsbelastningen blivit högre. DÀr av fokuserar denna studie pÄ att undersöka socialsekreterarnas arbetssituation och om det förekommer stress utifrÄn hur arbetsorganisationen fungerar. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats dÀr semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar att det bÄde finns hinder och möjligheter i socialsekreterarnas arbete.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nÀmns ingenting om hur arbetsbelastningen Àr bland socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur bistÄndshandlÀggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur bistÄndshandlÀggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgÄr frÄn fem kvalitativa intervjuer dÀr bistÄndshandlÀggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning Àr i fokus.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nÀmns ingenting om hur arbetsbelastningen Àr bland socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur bistÄndshandlÀggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur bistÄndshandlÀggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgÄr frÄn fem kvalitativa intervjuer dÀr bistÄndshandlÀggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning Àr i fokus.

Bakgrund: Stress pÄverkar hÀlsan negativt. PÄfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har mÄnga faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan Àven pÄverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet.

Bakgrund: Hög arbetsbelastning hos omvÄrdnadspersonal Àr ett problem bÄde i Sverige och internationellt. En ökad förstÄelse av hur arbetsbelastning pÄverkar patientsÀkerheten krÀvs för att förebygga fler vÄrdskador inom vÄrden. Syfte: att belysa vilka faktorer som skapar arbetsbelastning hos omvÄrdnadspersonal och dess betydelse för patientsÀkerhet. Metod: Litteraturöversikt dÀr studier som undersöker arbetsbelastningens pÄverkan pÄ patientsÀkerhet granskades. 15 studier valdes ut via Pubmed, Psycinfo och Cinahl, dÀr 11 var kvantitativa, tvÄ var kvalitativa och tvÄ var av mixed design.  Resultat: Faktorer av betydelse för arbetsbelastningen som hade ett samband med patientsÀkerheten var ?stressrelaterade situationer?, ?antal patienter i förhÄllande till personal?, ?antal arbetspass och lÀngd? och ?personals erfarenheter?.

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress pÄ arbetsplatsen Àr sjuksköterskor och det kan dÀrför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 Är pÄ en hematologiavdelning pÄ Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet frÄn intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder pÄ att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, sÄ som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen pÄ avdelningen, tung arbetsbelastning och Àven arbetsrelaterade krav. Det visade sig Àven finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande pÄ arbetsplatsen sÄ som stöd och möjlighet att pÄverka arbetsförhÄllandena.

Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav frÄn omgivningen och upplevd förmÄga att sjÀlv hantera dessa krav. Denna studie utgÄr ifrÄn krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lÄgt inflytande pÄ arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hÀnger samman med kardiovaskulÀr reaktivitet och Typ A-beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-beteende (lÄg, mellan och hög).

Syftet med undersökningen var att undersöka hur vuxna invandrare upplever sin stress, sina stressreaktioner samt hur de hanterar sin stress. För att uppfylla detta anvĂ€ndes en kvalitativ metod. UtifrĂ„n de presenterade teorierna formulerades ett halv-strukturerat intervjuformulĂ€r för att fĂ„ informanterna att fritt berĂ€tta om sina egna upplevelser av stress. I undersökningen deltog 11 personer i Ă„ldrarna 21-60 Ă„r. Åtta av informanterna var kvinnor och tre var mĂ€n.