Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.

StĂ€der Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring och övergĂ„ngen frĂ„n industrisamhĂ€lle till kunskapssamhĂ€lle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstĂ„r centralt i stĂ€derna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i ansprĂ„k med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer Ă€n bara fysiska förĂ€ndringar. Även om alla fysiska förutsĂ€ttningar Ă€r pĂ„ plats mĂ„ste det finnas liv i omrĂ„det för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfĂ€llig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet Ă€r att undersöka om tillfĂ€llig landskapsarkitektur kan vara ett sĂ€tt att uppmĂ€rksamma ett utvecklingsomrĂ„de och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igĂ„ng. Arbetet Ă€r indelat i tvĂ„ delar.

Uppsatsens titel: Integration genom event ? America?s Cup:s förankring i Malmö Seminariedatum: 13 januari, 2006 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Lisa Kopp, Maria Leifland, Ann Lilja Handledare: Erling Green, Christer Kedström Fem nyckelord: America?s Cup, event, integration, Malmö, stadsmarknadsföring Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att presentera en ansats till en ny metodik för att marknadsÂŹföra Malmö stad dĂ€r event utnyttjas för att öka integrationen: ?event med samhĂ€llssyfte?. Vi anvĂ€nder eventet America?s Cup som fallstudie för att identifiera hur event bedrivs idag och vilka behov vĂ„r modell bör tillfredstĂ€lla. Metod: Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de en kvalitativ metod bestĂ„ende av djupintervjuer med eventets nyckelpersoner och en kvantitativ metod som utgörs av en enkĂ€tundersökning bland befolkningen i tvĂ„ stadsdelar.

HĂ€lsofrĂ€mjande arbete och dess betydelse för folkhĂ€lsan Ă€r idag ett aktuellt Ă€mne. HĂ€lsa beskrivs som en resurs för individen medan folkhĂ€lsa ses som ett mĂ„l för samhĂ€llet. Ett stort antal aktörer omfattas dĂ€rför av folkhĂ€lsoarbetet, bland annat privata aktörer och ideella föreningar. Eftersom det finns ett stort antal intressenter för folkhĂ€lsan ses samverkan som ett nyckelverktyg i ett framgĂ„ngsrikt folkhĂ€lsoarbete. Ökad fysisk aktivitet och förbĂ€ttrade matvanor ses som prioriterade livsstilrelaterade omrĂ„den dĂ€r utveckling behövs.

Den höga graden av inflyttning till stÀder idag, med en hög efterfrÄgan pÄ mark i centrala lÀgen, bidrar till att priset pÄ ett liv i staden ökar. En effekt av det Àr att nedgÄngna stadsdelar tas över av en samhÀllsklass med en bÀttre ekonomi Àn de ursprungliga invÄnarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i omrÄdet Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gÄtt frÄn ruffig till trendig. Syftet med det hÀr arbetet Àr att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering frÄn ett nÀringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades smÄföretagare baserat pÄ hur lÀnge de verkat pÄ platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika Äsikter om gentrifiering i allmÀnhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

Titel HÄllbar stadsutveckling för delaktighet och invÄnardialog - En studie av unga kvinnorskommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mÄngkulturell stadsdelFörfattare Matilda Reiderstedt och Marina MilojkovicKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetTermin Höstterminen 2011Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionalautvecklingsfonden)Handledare Malin SveningssonSidantal 38 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos mÄlgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet Àr ocksÄ att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt.Metod Kvalitativa intervjuer.Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), HjÀllbo (3), StorÄs (1), Rannebergen (1) och GÄrdsten (1)Huvudresultat VÄrt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mÄl och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero pÄ brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av mun-till-mun-metoden gÀllande informationsspridningoch att utlÀndska medier dominerar över svenska i hemmet. TidningslÀsandet Àr hyfsat omfattande, men fÄ prenumererar pÄ nÄgon av de stora svenska dagstidningarna.Vidare kan vi konstatera att det rÄder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att nÄgra större förÀndringar kommer att bli mÀrkbara Àr svagt.VÄrt resultat visar ocksÄ att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frÄgor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanstÀllda och förtroendevalda..

Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt byggande innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt studiebesök.

De globala klimatförÀndringarna som sker i dag mÄste tas hÀnsyn till inom alla aspekter av vÄrt samhÀlle. Det Àr fÄ som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivÄerna stiger och att stormarna blir vÀrre och orsakar mer skada Àn tidigare. I den fysiska planeringen gÄr det att göra mycket för att guida de globala klimatförÀndringarnas utveckling i rÀtt riktning, en riktning som gör att samhÀllet förÀndras efter de nya förutsÀttningarna och samtidigt stÀvjar den snabba utvecklingen de globala klimatförÀndringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att Ästadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag pÄ Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras pÄ lokal nivÄ nÀr det gÀller de globala klimatförÀndringarna. Metoderna i detta arbete Àr kvalitativ innehÄllsanalys och tillÀmpningsstudie som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÀtt belysa arbetes syfte.

HÄllbar stadsutveckling framstÄr som allt viktigare för att hantera de klimatproblem som jorden stÄr inför. DÄ merparten av vÄra stÀder Àr fÀrdigbyggda krÀvs förÀndringar i existerade stadsdelar för att vÄra samhÀllen skall bli mer hÄllbara inom en rimlig framtid. För att nÄ en varaktig hÄllbarhet Àr det nödvÀndigt att de boende i omrÄdena inkluderas i utvecklingsarbetet mot en mer hÄllbar stadsdel. Det Àr för de boende som stadsdelarna utformas och det Àr deras val som avgör om stadsdelen har möjlighet att utvecklas till en mer hÄllbar stadsdel eller inte.Detta examensarbete undersöker hur det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem har genomfört en hÄllbarhetssatsning i Stockholmsförorten HökarÀngen. Projektet som Stockholmshem driver heter HÄllbara HökarÀngen och i ett av delprojekten ges de boende i omrÄdet möjlighet att engagera sig och delvis bestÀmma vilka frÄgor som Stockholmshem skall driva.

In this diploma work the approach of determining the required amount of reinforcement in slabs exposed to pure tension is processed, on behalf of Ramböll Uppsala. It is a well-known problem in the industry that there are uncertainties in the determining of the amount of crack reinforcement, especially for structures exposed to pure tension. Cracking caused during the time of dehydration in concrete slabs is the most common defect according to statistics made by CBI[1], which provides numbers as high as 35 % of all the defects caused on slabs are generated by cracks. Comparisons between Sweden's former national standard BBK 04, Building Regulations for concrete structures due to restrained forces of shrinkage, and the current European standard Eurocode 2 are carried out through theoretical studies and concludes with several examples of calculations. Rigorous calculations of both standards, BBK 04 and Eurocode 2 with application of the national annex in Sweden and Denmark are performed.

ABSTRACT Titel: NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd     NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur GavlegÄrdarna och de boende ser pÄ GavlegÄrdarnas försök att socialisera nyanlÀnda flyktingar och hur GavlegÄrdarna önskar att man ska bete sig i deras lÀgenhetsbestÄnd. Vi tycker att Àmnet Àr företagsekonomiskt relevant eftersom lÄngsiktig ekonomisk hÄllbarhet för ett bostadsföretag förutsÀtter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget lÄngsiktigt och för att förbÀttra relationerna bland hyresgÀsterna.  Metod: Vi valde att anvÀnda kvalitativ ansats eftersom vÄr uppsats fokuserar pÄ mÀnniskors socialisering samt kunskapsöverföring mellan mÀnniskor. Metoden har hjÀlpt oss att fÄ en ökad förstÄlelse kring hur de mÀnskliga aktörerna uppfattar verkligheten. PrimÀrdata och sekundÀrdata anvÀnds för att samla in data.

Under de senaste decennierna har det svenska samhÀllet genomgÄtt stora förÀndringar dÀr urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstÀderna, dÀrmed har ett ökat krav stÀllts pÄ stÀderna och dess stadsdelar. I storstadsomrÄdena finns idag en stor variation av hushÄll och i olika sammanhang har ett antal bostadsomrÄden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det sÄ kallade miljonprogrammet under Ären 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansÀttning dÀr en stor del av invÄnarna exempelvis Àr av utlÀndsk bakgrund. Bebyggelsen frÄn miljonprogramsÄren visar pÄ dÄtidens bostadspolitiska mÄlsÀttningar och vÀlfÀrdssamhÀllets ambitioner, en vision om det nya samhÀllet och den moderna mÀnniskan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsomrÄdena pÄbörjades har en debatt kring dessa omrÄden blossat upp i massmedia.

Feministisk genusforskning och genusforskning inom socialt arbete visar att bÄde mÀnniskor i stort och klienter konstrueras olika beroende pÄ kön, sexualitet, klass och etnicitet. Den myndighetsutövande maktdimensionen gör mÄlgruppen socialsekreterare sÀrskilt intressanta att studera.Syftet med uppsatsen var att undersöka konstruktion av klienter med hemlöshets- och/eller missbruksproblematik. FrÄgestÀllningarna var: hur konstrueras klienterna i relation till kön, sexualitet, klass och etnicitet? Vilka diskurser kan urskiljas rörande konstruktion av denna grupp klienter? Vilka implikationer/konsekvenser har detta för maktaspekten i arbetet/mötet mellan klient och socialsekreterare?Studien baserades pÄ tre fokusgruppintervjuer med socialsekreterare frÄn tvÄ olika stadsdelar och 20 sociala utredningar. AnvÀnda begrepp frÄn feministisk teoribildning hÀmtades frÄn genusteori, queerteori, klassteori och postkolonial teori.

Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt byggande innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgÄng dÀr begreppen stad, stadsmÀssighet, urban och urbanitet diskuteras.

Mot bakgrund av regeringens mÄl för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom omrÄdet tillÀmpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till Är 2030.Projektet Àr en oberoende förstudie om införandet av smÄskalig vindkraft för att öka mÀngden energi frÄn hÄllbara energikÀllor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 Àr i utbyggnadsfasen.Projektets syfte Àr att sammanstÀlla kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för omrÄdet utifrÄn geografiska förutsÀttningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. MÄlet Àr att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge omrÄdet.SammanstÀllning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information frÄn publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom omrÄdet. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen Àr att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in pÄ huvudmÄlet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas mÄste vinden och dess fenomen redogöras dÀrefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet Àr viktigt, dÄ stadsmiljö med nÀrliggande boende medför en kÀnslig omgivning.Införandet av vindkraft pÄ Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per Är i energitillskott med den uppsatta modellen.