Bakgrund och problembeskrivning: Sedan bankväsendets uppkomst har flera kriser uppståtti Sverige där flera banker fått avverka sina verksamheter och några andra fortsatt bedriva dessa.Krig och ekonomiska svårigheter har drivit dessa banker i olika riktningar. Avregleringarna på1980-talet och finanskrisen i början av 1990-talet ledde till att ett flertal banker bland annatfusionerades och genomförde förvärv av stödjande och kompletterande karaktär. En av de bankersom har klarats sig igenom dessa kriser är Handelsbanken. Handelsbanken är idag en av Sverigesstörsta banker och frågan som dyker upp är, hur har Handelsbanken trots de kriser som uppståttåstadkommit en positiv utveckling?Syfte: Syftet med denna studie är att på bästa sätt försöka beskriva och kartlägga Handelsbankensamt göra en djupare analys för perioden 1996-2004 med utgångspunkt från balansräkningen.Metod: Denna studie är baserad på primärdata och sekundärdata.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som ligger till grund för bankers riskklassificering av fonder. För att få svar på frågan sökte vi kontakt med de fyra storbankerna, varav tre kunde ställa upp på intervju (Handelsbanken, Nordea och Swedbank). Dessa banker intervjuades via telefon då detta var den bästa metoden enligt vår synvinkel. För att få mer klarhet i ämnet har svaren från intervjupersonerna kompletterats med publicerat material på respektive banks hemsida.Det som framkom efter insamlingen av allt material från bankerna var att samtliga banker använder sig av skalor för att presentera risk på fonder. Skalformatet samt färgsättning varierar dock mellan bankerna.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras.

Bakgrund: I samband med att företag har blivit allt mer internationella samt att konkurrensen på olika marknader har ökat, så har också krav på ökad effektivitet i företag aktualiserats, vilket är en av orsakerna till att målstyrning blivit allt mer viktigt i organisationer. Banker är tjänsteföretag, vilket medför att de anställdas handlingar är av stor betydelse för verksamhetens framgång. Det är därför viktigt att styrningen utformas på rätt sätt för att så effektivt som möjligt motivera och engagera medarbetare att handla i linje med verksamhetens övergripande mål.Problemformulering: Hur ser målstyrning ut i banker och hur ser sambandet ut mellan målstyrning och motivation hos de anställda?Syfte: Syftet med denna rapport är att studera och redogöra för hur målstyrning ser ut i två av Sveriges storbanker, samt undersöka sambandet mellan målstyrning och motivation hos de anställda. Vidare är syftet att titta på likheter och olikheter mellan bankernas sätt att styra med mål.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en fallstudie gjorts på ett kontor på Handelsbanken respektive SEB.

Bakgrund: Sedan år 2008 har världen befunnit sig i ekonomisk kris. Denna kris har drabbat såväl svenska som utländska banker runt om i världen, men i olika grad. Bankerna och deras arbete anses ha haft stor del i den rådande finanskrisen, vilket skapar frågor om hur de regleringar som finns fungerar och påverkar bankerna i den meningen de är avsedda att påverka bankerna och hur bankens arbete med kreditrisker ser ut.Problemformulering: Både Swedbank och Svenska Handelsbanken har drabbats av finanskrisen men Swedbank pekas ut som den största förloraren av dessa två banker. Ser man till respektive banks prestation på den svenska marknaden är det dock Swedbank som visar de bättre siffrorna vad gäller kreditförlust i relation till bankens utlåning och har gjort så sedan 2008. Vi fann det intressant att jämföra hur dessa två banker arbetar med sin kreditgivningsprocess, särskilt då fördelning av kreditförluster skiljer sig åt och då båda bankerna anser sig hålla en låg riskprofil.

Vi har undersökt förändringar i de svenska hushållens inlåning i banker under finanskrisens utbrott hösten 2008. Vår uppsats visar att hushållen i större omfattning än tidigare har flyttat sina inlånade pengar under denna period. Både förflyttningar mellan bankerna och från bankkonton till annan typ av sparande har ökat. De pengar som flyttats är framförallt sådana som överstigit insättningsgarantins maxbelopp. Det är alltså risken att förlora pengar som gjort att hushållen agerat på marknaden.

Bakgrund: I samband med att företag har blivit allt mer internationella samt att konkurrensen på olika marknader har ökat, så har också krav på ökad effektivitet i företag aktualiserats, vilket är en av orsakerna till att målstyrning blivit allt mer viktigt i organisationer. Banker är tjänsteföretag, vilket medför att de anställdas handlingar är av stor betydelse för verksamhetens framgång. Det är därför viktigt att styrningen utformas på rätt sätt för att så effektivt som möjligt motivera och engagera medarbetare att handla i linje med verksamhetens övergripande mål.Problemformulering: Hur ser målstyrning ut i banker och hur ser sambandet ut mellan målstyrning och motivation hos de anställda?Syfte: Syftet med denna rapport är att studera och redogöra för hur målstyrning ser ut i två av Sveriges storbanker, samt undersöka sambandet mellan målstyrning och motivation hos de anställda. Vidare är syftet att titta på likheter och olikheter mellan bankernas sätt att styra med mål.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en fallstudie gjorts på ett kontor på Handelsbanken respektive SEB.

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering.De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken.

Den svenska befolkningen har pratat om att äga sin lägenhet i över 150 år, något som kom att bli verkliget i Sverige den 1 maj 2009 då ägarlägenheter inrättades som boendeform. Boendeformen finns redan i andra Europeiska länder så som Belgien, Norge och Holland och har etablerats i Sverige. På tre år har media övervakat upprättad byggnation av ägarlägenheter där skilda åsikter framkommit av intressenter, byggherrar och banker. Det är dessa åsikter som undersökts och ligger till grund för antalet ägarlägenheter som byggts i landet. Det är viktigt att titta på vilka boendeformer som finns i landet idag och hur dessa förhåller sig till varandra.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

Det är idag vanligt förekommande att studera på högskola och en akademisk utbildning är ofta ett krav i en platsannons. Vi har valt att studera hur mycket vikt som läggs vid utbildning, kunskaper och egenskaper vid en rekrytering inom bankbranschen och även se till hur en rekryteringsprocess genomförs. Studiens fokus ligger således på hur rekryteringsarbetet sker. Rapporten utgår ifrån frågeställningen: Hur sker rekrytering i bankbranschen? Vilka kunskaper och erfarenheter värderas och varför är det så?För att undersöka huruvida den teoretiska referensramen inom ämnet stämmer överens med verkligheten har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod.

Starting in January 2007, capital adequacy of internationally active banks will be regulated by the new Basel Capital Accord, International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards ? a revised framework, [Basel II]. The framework introduces for the first time minimum capital requirements for operational risk and encourages market discipline of capital adequacy by initiating requirements for public disclosure of quantitative and qualitative information on operational risk exposure. This thesis examines the nature, definition, management and public disclosure of operational risk in Scandinavian banks based on regulations and recommendations presented in Basel II. We find that the models currently available for addition of operational risk to the capital requirement do not reflect actual operational risk exposure of banks.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns några skillnader mellan svenska och amerikanska bankers årsredovisningar när det gäller kapitaltäckningsreglerna. För att kunna undersöka syftet har jag har undersökt fyra svenska bankers och fyra amerikanska bankers öppenhet i respektive årsredovisning. De banker jag använt mig av är Nordea, FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken, Bank of America, JPMorgan Chase Bank, CitiBank och the Bank of NewYork. Öppenheten i respektive banks årsredovisning undersökte jag genom att göra en innehållsanalys över kapitaltäckningsreglerna. Dessutom har jag gjort en undersökning för att se om det finns något samband mellan öppenheten och bankernas karaktäristiska.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..