Sökresultat:
1451 Uppsatser om Hćllbarhet i staden - Sida 47 av 97
SkolgÄrden i staden : En fallstudie om ett exploateringsprojekt och en skolgÄrdsomvandling i kvarteret SÀdesÀrlan
Studien Àr en empirisk undersökning dÀr syftet har varit att skapa en förstÄelse över hur det Àr att vara chef i en uppsÀgningsprocess som beror pÄ arbetsbrist. FrÄgestÀllningen som har legat till grund för att uppnÄ syftet har varit: Hur upplever chefer uppsÀgningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestÄtt av mellanchefer med upplevelser frÄn olika uppsÀgningsprocesser under finanskrisen Är 2008. Med hjÀlp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsÀgningssamtal har resultatet analyserats.
Ăstra SjukhusomrĂ„dets administrationsbyggnad - Ett framtida perspektiv
Malmös Ăstra sjukhusomrĂ„de Ă€r i ett ombyggnadsskede till ett framtida perspektiv. Examensuppdraget Ă€r bestĂ€llt av Stadsfastigheter Malmö i samband med omrĂ„dets framtida planhandlingar att bestĂ€mma funktionen för ett av distriktets fastigheter. I nulĂ€get Ă€r administrationsbyggnadens verksamheter inte faststĂ€llda Ă€n men enligt planhandligarna ska fastigheten ha en offentlig funktion. Husets verksamhet ska i första hand fokuseras pĂ„ de boende i omrĂ„det men kan samtidigt fungera som en kommersiell funktion för den omgivande staden. Jag ser i samband med detta framtida möjligheter att ge byggnaden en betydande och offentlig roll dĂ€r följande verksamheter kan skapas och utvecklas; ekologisk restaurang, ekologisk livsmedelsbutik, lekstuga för barn, aktivitetscenter för Ă€ldre och en utstĂ€llning för omrĂ„dets historik.
Förslaget ska tillÀmpas i form av olika estetiska ritningar och tekniska berÀkningar.
Service och bemötande
Grundtanken med examensarbetet har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda pÄ om ett betyg i service och bemötande Àr aktuellt och efterfrÄgat inom hotell- och restaurangbranschen och vad införandet av ett sÄdant betyg skulle tÀnkas fÄ för konsekvenser för eleven. Vidare belyses vikten av en god attityd i servicebranschen, en egenskap som vÀrderas vÀldigt högt och stÀlla detta i kontrast till skolan och hur lÀrare och handledare arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleven.
Jag valde att intervjua fyra yrkeslÀrare pÄ hotell och restaurangprogrammet i en större stad och tre APU-handledare pÄ tre skilda hotell i staden. Gemensamt för lÀrarna och APU-handledarna Àr gedigna branschkunskaper och aktivt arbete med elever/praktikanter i flera Är.
Undersökningen visar att lÀrare och APU-handledare Àr positivt instÀllda till ett betyg i service och bemötande, men reservationer finns angÄende vem som har behörighet att sÀtta betyget samt vem som ska fÄ ta del av betyget. Forskningen tyder pÄ att betyget i service och bemötande inte bör visas för APU-handledare före praktikperiodens start dÄ det kan skada elevens sjÀlvkÀnsla.
APU=arbetsplatsförlagd undervisning.
VÀgen till ett modernt Tomelilla : en studie av en landsbygdskommun och dess förÀndring över tiden
Den hÀr studien beskriver tre brytpunkter som inte bara pÄverkat Sveriges historia utan Àven gjort Tomelilla kommun till det moderna samhÀlle det Àr idag.
Jag har fokuserat pÄ följande brytpunkter: nÀr skiftesreformerna moderniserade jordbruket, nÀr kommunikationer och dÄ frÀmst jÀrnvÀgen banade vÀgen för handel och nya möten, och sist har jag diskuterat effekterna av den rationalisering och strukturomvandling som skedde efter andra vÀrldskriget.
UtifrÄn olika begrepp som exempelvis expertsystem och modernisering, som jag lÄnat av sociologerna Anthony Giddens och HÄkan Thörn, har jag undersökt pÄ vad brytpunkterna lett till för Tomelilla kommun.
Idag Àr jordbruket ett avancerat företagande dÀr lantbrukarna blir allt fÀrre och arealen större. TÄget har utvecklats frÄn att vara en produkttransport till en pendlingsmöjlighet för mÀnniskor som vill bo pÄ landet och ha ett arbete i staden. Strukturomvandlingen som sedan skedde med rationaliseringen skapade ett samhÀlle byggt pÄ effektivitet och storproduktion..
Skateboard i staden : en studie av tre urbana platser
I takt med att vÄra storstÀder förtÀtas förvÀntas stadsrummen tillgodose ett allt större antal invÄnare och aktiviteter. En aktivitet som sedan 1970-talet utövats i de svenska stÀderna Àr skateboardÄkning. Aktiviteten har genom Ären emellertid ansetts vara problematisk, ofta pÄ grund av bristande förstÄelse frÄn planerare och vuxenvÀrlden. MÄlet med uppsatsen Àr att ge en ökad inblick och förstÄelse i den stundtals misstolkade skateboardkulturen, genom att skapa ett underlag som kan fungera som grund för fortsatta studier och diskussion. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka populÀra urbanmiljöer för skateboardÄkning med fokus pÄ deras utformning.
Var trogen intill döden
Det Àr oÀndligt det som finns att tillgÄ, de platser som finns att uppehÄlla sig vid, det som finns att skildra. De mÀnniskor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan vÀlja att anvÀnda sig av.Jag vÀljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex mÀnniskor, tvÄ fÄr och tretton rÀvar, ett antal trÀd och nÄgra olika slag av mark. Jag bestÀmmer mig för att utgÄ ifrÄn en symmetri med ett hus i mitten lÀngst bak i bilden. MÀnniskorna placerar jag ut mer eller mindre vÀnda mot varandra eller vÀnda ifrÄn varandra i en spegelsymmetri.
Förslag pÄ ny fastighet vid RingvÀgen : Framtagning av förslagshandlingar
Stockholm vĂ€xer och det krĂ€ver i sin tur nya bostĂ€der. De fria ytorna i Stockholm city minskar och Stockholms stad försöker pĂ„ nya sĂ€tt förtĂ€ta och förbĂ€ttra staden konstant.Fastigheten Gulbetan Ă€r centralt belĂ€gen pĂ„ Södermalm i anslutning till RingvĂ€gen och Vitabergsparken. Idag anvĂ€nds platsen till parkering och Ă„tervinning vilket gör att platsen Ă€r dyster och inte fyller sin fulla potential.Detta examensarbete leder till fĂ€rdiga förslagshandlingar för fastigheten. Handlingar tas fram utefter en noggrann platsanalys som i sin tur resulterar i en byggnad med butik i hörnet av plan 0, trygghetsboende pĂ„ plan 1-2 och bostĂ€der pĂ„ plan 3-7. Ăven ett gĂ„ngstrĂ„k skapas mellan parkerna Vitabergsparken och Lilla Blecktornsparken.Tanken med arkitekturen under hela projektet har varit att skapa ett nytt avslut av RingvĂ€gen, med en stilren byggnad som stĂ„r sig i tiden..
Standardiseringar och FRAND-villkor utifrÄn artikel 101 och 102 FEUF
Alkohol Àr ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vÀnner pÄverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som pÄverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som anvÀndes var berÀttelser dÀr ungdomar skrev om en situation dÀr de druckit alkohol eller avstÄtt samt öppna enkÀtfrÄgor.
Staden som arena : arbetsmetod för omrÄdesdesign till gatufestivaler
Studien tog sin början genom ett uppdrag frÄn festivalledningen för PiteÄ Dansar och Ler. Uppdraget bestod i att uppmÀrksamma brister i festivalomrÄdets omrÄdesdesign. Under uppdraget framkom att begreppet omrÄdesdesign var oklart och att innebörden vÀxlade beroende pÄ vem jag frÄgade. Komplexiteten hos begreppet ledde till att studien riktades mot att definiera begreppet omrÄdesdesign.
Vid gatufestivaler anvÀnds stadens centrum som arena. Detta innebÀr att funktioner och anvÀndningsomrÄden, till exempel scener och toaletter, mÄste anpassas estetiskt och funktionellt till den befintliga stadsmiljön.
PiteÄ Grönplan- med de sociala aspekterna i fokus
Examensarbete behandlar PiteÄs grönomrÄden och vattenrum med fokus pÄ Boverkets
beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi mÀnniskor anvÀnder
stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock Àven i
examensarbetet, detta för att pÄvisa den samlade vikten av en stads gröna
omrÄden.
PiteÄs grönomrÄden har avgrÀnsats till stadsnÀra rekreationsomrÄden i form av
strÄk, motionsspÄr och friluftsomrÄden samt vattenrum och parker.
Examensarbetet innefattar Àven hur dessa ser ut och anvÀnds vintertid. Genom
inventering och analys av PiteÄs grönomrÄden har det utkristalliserats vilka
platser som bör fÄ en ny utformning och nya anvÀndningsomrÄden, nya förslag har
dÀrför utarbetats för dessa.
This is Amman's world : En kvalitativ studie av jordanska kvinnors vardag i staden
Our thesis focus on how retirees perceive Tv4s news casts of economy news where we focused on five different aspects: What is the relationship between the news cast and the viewer and how does the viewer express their understanding of the news cast and the way it is constructed? What are the viewers attitude towards the news content and how do they find the news cast useful for them personally?We choosed retirees as our target group due to their vulnerable economic position in today?s society and TV as an important medium for them due to the digital divide. The study was performed with twelve qualitative interviews and one group interview where six retirees took part.We discovered a big interest for economic news in the target group. The majority had a sympathetic view of the news cast they saw but they also expressed skepticism toward the economy segment and/or news castings. The majority expressed a lack of trust for the journalists and the experts brought in to share observations and make announcements, and the financial business overall.
"Med barnet i centrum" SOS- Kinderdorfs familjecenter- En Starkare Familj : - Ur personalens synvinke.
Att mÄnga barn vÀrlden över mist rÀtten till sitt biologiska hushÄll och att flera befarar att hamna i samma situation Àr ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina rÄder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spÄr pÄ familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För tvÄ Är sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mÄl Àr att stÀrka familjeband och ge hushÄllets medlemmar ny hopp. Jag blev vÀldigt nyfiken pÄ detta Center speciellt eftersom det var sÄ annorlunda frÄn andra Sociala VÀlfÀrdscenter i staden.
Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna
Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i
popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet,
till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess
varum?rkesbyggande egenskaper.
Kiruna, en stad i rörelse : hur man förflyttar och bygger upp ett centrum
Det unga Kiruna tvingas nu flytta vissa delar av staden dÄ de ligger för nÀra gruvan och de deformationer som sker i samband med malmbrytningen i Kiirunavaara. Bland annat sÄ kommer ett nytt centrum byggas upp tre kilometer öster om nuvarande placering. DÄ det Àr gruvbolaget LKAB som stÄr för skadorna som strÀcker sig mot Kiruna sÄ Àr det de som mÄste betala för förflyttningen av de olika stadsdelarna. Syftet med uppsatsen Àr att granska hur stadens nya centrum ska byggas upp. Fokus ligger pÄ centrumets attraktivitet samt hur den karaktÀr som idag finns i Kiruna ska bevaras Àven efter stadsomvandlingen, hur förflyttningen och uppbyggnaden genomförs samt hur invÄnarna har möjlighet att pÄverka och vara delaktiga i processen.
Regional transportutveckling och lokal pÄverkan : En studie av ideal kopplade till jÀrnvÀgen, stationsplacering samt regional tillhörighet i Hamar, Norge.
Studien syftar till att undersöka regionaliseringsprocesser som innehÄller infrastrukturutbyggnader, och se hur dessa pÄverkar mindre stÀder. Studien utgÄr frÄn teorier om stadsbyggnadsideal, utarbetade av Krister Olsson och Tigran Haas (2013), teorier om regional utveckling (dromoregioner), platsidentitet, post-politik samt David Harveys indelning i absoluta, relativa och relationella rum. Genom att frÀmst studera kommunala planer och arkitekters visioner, söker jag svar pÄ frÄgor om hur det sÄ kallade InterCity-projektet i Osloregionen hanterat frÄgan om stationslokalisering i Hamar, vilka ideal man kopplar till jÀrnvÀgen, hur Hamars roll i olika regioner pÄverkas, samt om man kan dra nÄgra generella slutsatser om regionaliseringsprocessers pÄverkan pÄ mindre stÀder. Resultatet visar att det saknas entydiga stadsplaneringsideal i visionerna, och att Hamar behöver definiera sin roll i de olika regioner dÀr staden ingÄr..