Sökresultat:
1451 Uppsatser om Hćllbarhet i staden - Sida 44 av 97
Miljöbedömning : Miljökonsekvensbeskrivning för prövning av muddring i Natura 2000-omrÄdet Nordre Àlvsestuarium
Nordre Àlv Àr ett av tvÄ utflöden frÄn Sveriges största vattendrag Göta Àlv. Estuariet som bestÄr av Àlvens mynning och en del av skÀrgÄrden, Àr speciellt med blandning av sött och salt vatten och Àr utpekat till bland annat Natura 2000-omrÄde. I framtiden Àr det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag gÄr i Göta Àlv genom Göteborg, till Nordre Àlv istÀllet. FörutsÀttningarna för sjötrafiken genom Göteborg förÀndras i takt med att staden utvecklas och förvÀntade havsnivÄhöjningar kan fordra större skyddsÄtgÀrder för staden i framtiden. HÀr spelar bÄde samhÀlls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvÀgning av konsekvenser behöver göras.
Att röra sig i staden som HBTQ-person
The purpose of this study is to search and analyze different logics that operators use in the work of helping juvenile delinquents to break their criminal behavior. New institutional theory is used in this study to analyze the results. The study was conducted through qualitative interviews of six professionals in two municipalities which work with juvenile delinquency. There are two questions that we want to address in this study. The first one is what methods the social workers are using in two middle large municipalities to help youth to brake there criminal behavior.
Upplevelse i ljus : en studie om ljusets förmÄga att skapa rum
De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre mĂ„nader om Ă„ret. Ăven mer tĂ€tbefolkade omrĂ„den i söder har lĂ„nga nĂ€tter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat Ă€r detta ett av de huvudsakliga skĂ€len till att mĂ€nniskor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Ă
rstidsrelaterad depression och störningar av sömnen Àr i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus anvÀnds vid behandling med goda resultat.
Att bo i SödertÀlje och studera pÄ sfi : Sex irakiska flyktingars syn pÄ sina sfi-studier, staden de bor i och att vara flykting med en framtid i Sverige
It is widely recognized that the town of SödertÀlje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to SödertÀlje since the US invasion in Iraq 2003.Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in SödertÀlje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of SödertÀlje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.      The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future.       .
Ta tillvara ungdomarnas kunskap i planeringen!
SAMMANFATTNING
Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrÄn barn och
ungdomars synvinkel ge förslag pÄ var en gÄng- och cykelvÀgstunnel skulle
placeras utefter en riksvÀg. RiksvÀgen delade ett bostadsomrÄde, med mÄnga
barnfamiljer, frÄn centrum dÀr all service, som exempelvis skola, dagis,
affÀrer och sportanlÀggningar var belÀgna. Jag kom dÄ till insikt att det inte
Àr vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det
var dÄ mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet
har dÀrför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag pÄ den offentliga
miljöns betydelse för ungdomar och utifrÄn detta genomföra en fallstudie.
Fallstudien skall visa pÄ fjortonÄringars anvÀndning och upplevelse av
innerstaden i BollnÀs, samt informationen dÀrefter kan tas tillvara i
planeringen.
Ungdomarna anvÀnder sig av det offentliga rummet pÄ ett annat sÀtt Àn vi vuxna
och det kan dÀrför vara svÄrt att som vuxen se vad som Àr det bÀsta för
ungdomarna i planeringen.
Energianalys av studentbostÀder : -Kv. GrÄstenen i Halmstad
Detta examensarbete Àr en energianalys av Studentboendet pÄ Nyhemsgatan, Kv. GrÄstenen Halmstad, i samarbete med Halmstads Fastighets AB. Fastigheterna Àr byggda 1997 och Àr till antalet 11 stycken med sammanlagt 385 lÀgenheter, avsedda för studenter under den tid de studerar i staden. I var och ett av de 11 husen finns för gemensamt bruk ett allrum samt ett större kök dÀr studenter kan samlas om sÄ önskas och pÄ entréplan finns en tvÀttstuga tillgÀnglig. En analys genomfördes genom att studera konstruktionsritningar, ventilation, vÀrme och vattensystem samt att berÀkningar pÄ fastigheterna utfördes i datorprogrammen, VIP+ och Isover Energi vilka sedan analyserades. Med hjÀlp av termografering pÄvisar vi hÀr köldbryggor vid fönster samt vid anslutningen vÀgg och vindsbjÀlklag. Till sist tog vi fram ÄtgÀrdsförslag som vi rekommenderar för att sÀnka energiförbrukningen. Bland dessa ÄtgÀrdsförslag kan nÀmnas installation av frÄnluftsvÀrmepump samt en översyn av duschanordningarna. Som sammanfattning kan sÀgas att byggnaderna Àr i ett gott skick men med höga energiförbrukningar dÀr möjlighet till besparingar finns. .
Legenden Elin : Ett helgon som animerad icke-verbal pedagogisk karaktÀr
Detta examensarbete har skett i samarbete med Stadsmuseet i Skövde inför en utstÀllning under sommaren och hösten 2013 om staden Skövdes skyddshelgon S:ta Elin. Arbetet innehÄller en undersökning om hur en 3D-animerad karaktÀrs icke-verbala uppförande tillsammans med dess ikonografiska attribut kan fungera engagerande för publiken pÄ ett sÀtt som stödjer syfte och mÄl med utstÀllningen. För utstÀllningen var mÄlet att göra besökarna intresserade av vad som ligger bakom legenden. För utvÀrderingen skapades en prototyp i form av animerad 3D-karaktÀr som ingick i en kortfilm till utstÀllningen om Elinlegenden. KaraktÀren Elin var i filmen "stum", i betydelsen att hon inte talade sjÀlv, dÀrför var det viktigt att hennes karaktÀr ÀndÄ klarade att uttrycka personlighetsdrag.
Haparandas historiska utveckling: frÄn by, köping och till stad
Det svenska riket kom genom ett drÄpslag att delas i tvÄ delar vid fredsförhandlingarna en höstdag den 17 september 1809. Genom grÀnsdragningen vid TorneÀlv delades de ursprungliga socknarna i tvÄ delar och Sverige förlorade sin vikigaste handelsstad vid Bottenviken, TorneÄ, till storfurstendömet Ryssland. I och med detta stod Sverige utan nÄgon stad som kunde kontrollera det viktiga handelsomrÄdet lÀngst upp i viken. InrÀttandet av en ny stad startades men var den skulle anlÀggas hade man olika Äsikter om. En del ansÄg att den nya staden skulle ligga vid byn Nikkala emedan andra ansÄg att den skulle uppföras i nÀrheten av TorneÀlven.
Malmö stads översiktsplanering : en diskursanalys
Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktÀriserar Malmö stads planeringstÀnkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras Àr den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om stÀder och regioner utifrÄn en global informationsekonomi. Den fjÀrde och sista diskursen Àr en gren inom planeringsteorin som stÀller sig kritisk till den modernistiska synen pÄ planering och planerare. Planering som postmodernism Àr likt sina föregÄngare, normativ i sin karaktÀr och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial vÀrld.
Barn med flera sprÄk
Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Jag jÀmförde tvÄ olika förskolor och pedagogernas arbetssÀtt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i SkÄne. Jag ville Àven undersöka vilka uppfattningar förskolelÀrare har om flersprÄkiga barn samt hur konsekvensen av förÀldrarnas agerande Àr med sina tvÄ- eller flersprÄkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i tvÄ förskolor dÀr jag har gjort intervjuer och observationer.
FrÄn ickeplats till plats : en diskussion kring gestaltning av BurgÄrdsplatsen i Göteborg
Examensarbetet bestÄr av dels en litteraturstudie och dels av tvÄ gestaltningsförslag för BurgÄrdsplatsen i Göteborg, en liten, centralt belÀgen plats som jag definierar som en ickeplats i staden. Arbetet syftar till att uppmÀrksamma stadens smÄ glömda rum och reflektera kring hur man kan förhÄlla sig till dessa.
Idag bor mer Àn hÀlften av jordens befolkning i stÀder och andelen förvÀntas stiga till 75 procent innan Är 2050. I takt med att vÀrlden blir alltmer urbaniserad och stÀderna förtÀtas stÀlls högre krav pÄ de urbana miljöernas kvalitet. Modernistiska planeringsideal sÀgs ha bidragit till att mÄnga stÀder har lÄgt prioriterade offentliga platser. Oplanerade, odefinierade rum formades mellan husen som ett resultat av den modernistiska planeringsstrategin med trafikseparering, zonering och fokus pÄ enskilda byggnader.
SpÄrbilen kommer till stan : Om utformning och placering av ett nytt element i staden
Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana.
Implementering av öppna dagvattenanlÀggningar i innerstaden: En studie för att undersöka lÀmpligheten med öppna dagvattenlösningar i det befintliga stadsrummet
Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012).
Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.
Kulturhistorisk inventering av bebyggelse och miljö för omrÄdena Stensberg och RönnÀs i Ljungby stad
Idag saknas en bra översikt för kulturhistoriskt intressanta byggnader i hela Ljungby stad. Centrumbebyggelsen Àr inventerad och vÀrderad sedan tidigare, men övriga delar av staden Àr i behov av samma arbete.  MÄlet Àr att denna studie ska leverera ett kunskapsunderlag som underlÀttar vid planering och bygglovsprövning. I arbetet inventeras och vÀrderas bebyggelsen och miljön i omrÄdena Stensberg och RönnÀs i Ljungby stad.  Genom fÀltobservationer och studier av bl.a. kartor och ritningar har konstaterats att bebyggelsen Àr av varierande karaktÀr.
Stockholms trafiksituation : Vilka fo?ra?ndringar bo?r ske fo?r att minska klimatpa?verkan och koldioxidutsla?ppen?
Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.