Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur god intern kommunikation ser ut i verksamheter inomsocialt arbete i Göteborg, Norra Hisingen, och om informanterna Ă€r nöjda med hur denna kommunikation tillĂ€mpas. Även synen pĂ„ Ă€rlighet kommer att undersökas för att se om det finns en koppling mellan Ă€rlighet och god intern kommunikation. Det jag ocksĂ„ vill fĂ„ ut av undersökningen Ă€r om teoretikerna och informanterna, med fokusering pĂ„ arbetstagarna, upplever en gemensam syn pĂ„ vad god intern kommunikation innefattar och om synen pĂ„ Ă€rlighet överensstĂ€mmer med varandra. Kort kommer jag ocksĂ„ jĂ€mföra uppfattningen mellan arbetstagare och arbetsgivare.FrĂ„gestĂ€llningarna:? Vad Ă€r god intern kommunikation, vad Ă€r Ă€rlighet och vilken betydelse har det, enligt teoretiker ochinformanter?? Hur ser arbetstagare inom socialt arbete pĂ„ god intern kommunikation inom deras verksamhet?? Om och i sĂ„ fall hur Ă€r Ă€rlighet kopplat till god intern kommunikation?I denna studie intervjuade jag tio personer som jobbar inom socialt arbete frĂ„n Göteborg, Norra Hisingen.

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstÄr i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och Àr den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det Àr mÄnga olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, Àr det av yttersta vikt att skapa en tillÄtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. SÀttet att kommunicera pÄ skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende pÄ genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att teamets kommunikation Àr god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bÀttre.

Syfte: Syftet med detta arbete Ă€r att beskriva hur fyllnadsgrad som nyckeltal ska anvĂ€ndas för att redogöra för Sanfridssons Åkeris miljöarbete avseende utnyttjande av lastkapaciteten. Hur fyllnadsgraden begrĂ€nsas samt vilka förutsĂ€ttningar nyckeltalet har ska dĂ€rmed förklaras. Vidare syftar arbetet till att ge Sanfridsson Åkeri AB ett motiverat förslag pĂ„ vad som bör dokumenteras och hur informationen ska samlas in.Metod: Studien har genomförts som en fallstudie av företaget Sanfridssons Åkeri AB. Insamling av data har gjorts genom en kvalitativ undersökning i form av öppna intervjuer. Respondenterna representeras dels av VD och medarbetare pĂ„ fallföretaget men Ă€ven Ă€mneskunniga personer frĂ„n myndigheter, intresseorganisationer, akademin samt transportköpare.Teori: Teorin behandlar fyllnadsgraden som nyckeltal för resursutnyttjande, samt dess begrĂ€nsningar.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, svenska ledare anpassar sitt ledarskap i mötet med andra kulturer. Tyngdpunkten ligger pÄ att undersöka ledares reflektioner omkring kultur och ledarskap samt ta reda pÄ hur interkulturella erfarenheter pÄverkar arbetsrollen och ledaren som person.Metod: Uppsatsen arbetar med en kvalitativ undersökningsmetod, tre intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Litteratur och artiklar inom omrÄdena ledarskap, kultur och kommunikation har studerats för att samla information till den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att man som ledare verksam över nationsgrÀnser blir tvungen att anpassa sig i mötet med andra kulturer. Ett situationsanpassat ledarskap Àr dÀrmed nödvÀndigt. Interaktionen skiljer sig frÄn kultur till kultur, dÀrför bör man kÀnna till de skillnader som rÄder.

Syftet Àr att undersöka hur personer med autism med hjÀlp av bilder kan fÄ förmÄgan att förstÄ samspelet i kommunikation. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1. Hur tolkar och översÀtter omgivningen kommunikationen hos personer med autism? 2. Hur pÄverkar bilden förstÄelsen/översÀttningen i samspelet i kommunikationen hos personer med autism.

Alla mÀnniskor har ett behov att kommunicera med varandra. DÄ inte alla har förmÄgan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag pÄ en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de anvÀnder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begrÀnsa studien till en förskola och ett arbetslag dÀr det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker Àven vÀva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för sprÄket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget Àr överens om att Takk Àr ett bra stöd för barnens sprÄkutveckling..

I Lgr 11 (Skolverket, 2011) stÄr det att ingen ska utsÀttas för krÀnkande behandling. Uppsatsen belyser ÄtgÀrder som finns mot mobbning, vilket ingÄr under begreppet krÀnkande behandling enligt Skolverket (2004). Det finns otaliga ÄtgÀrder mot mobbning och en gemensam nÀmnare hos dem, som belyses i uppsatsen, Àr att kommunikation Àr viktigt för att kunna bekÀmpa mobbning.Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med ÄtgÀrder mot mobbning ute i verksamheten. För att ta reda pÄ detta gjordes en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade sex verksamma lÀrare. Vi har Àven bearbetat litteratur och tillsammans med det och resultatet av intervjuerna har vi kunnat dra slutsatser.Resultatet av vÄr undersökning visar att kommunikation, likabehandlingsplanen, grupper som arbetar mot mobbning och kuratorn Àr viktiga ÄtgÀrder i arbetet mot mobbning.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lÀrare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks Àven elevers instÀllning till observerad kommunikation. För att uppnÄ syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrÄn deliberativ kommunikationsteori och element som Àr betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet Äterfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktÀristika som utmÀrker det deliberativa samtalet.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjÀnstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen Àr bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer dÀr resultatet grundar sig pÄ information frÄn personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter frÄn personalen om hemtjÀnstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen Àr att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man gÄr tillvÀga för att fÄ en fungerande kommunikation.

How do the administrators of nature reserves experience the communication with the land owners concerned? The article is a qualitative study within the environmental communication subject. The study has been performed through qualitative interviews with administrators of nature reserves. Being in action the administrators must know how to communicate with people. The result of the study shows the administrators lack a language to describe their experience of the communication with the landowners. .

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄnga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstÄ dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har Àven varit att ta del av förskollÀrares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att fÄ ytterligare förstÄelse. Preciserade frÄgestÀllningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur gÄr barnen tillvÀga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollÀrarna videoobservationernas olika leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av videoobservation och intervju med förskollÀrare pÄ en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i Äldern tre till fem Är samt tvÄ förskollÀrare.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet Àr en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock pÄ en komplexitet utifrÄn parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förstÄelse genom kommunikation och hur deras relation Àr. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer frÄn olika organisationer.

Transporter som utnyttjar en kombination av olika transportslag, sÄ kallade intermodala transporter, spÄs bli allt viktigare i framtiden och motiveras med bÄde miljömÀssiga som ekonomiska incitament. Kombiterminaler spelar en central roll för denna utveckling och tillvÀxten av antalet kombiterminaler i Sverige har de senaste Ären varit stark. Syftet med den hÀr rapporten Àr att kartlÀgga betydande aspekter vid utvecklingen och etableringen av ett samarbetsprojekt inom logistik pÄ regional nivÄ samt ta reda pÄ hur ett sÄdant projekt pÄverkas av tidigare försök och erfarenheter. För att besvara forskningsfrÄgorna har vi valt att studera Skaraborg Logistic Center (SLC) i Falköping. Genom flertalet intervjuer med personer, som pÄ endera sÀttet varit involverad i utvecklingsarbetet av SLC, har vi redogjort för hur utvecklings- och implementeringsprocessen sett ut.

Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal Àr för nÄgot. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lÀrare kan förbereda, genomföra och utvÀrdera ett utvecklingssamtal.