The aim of this study is to make clear the conception ?Sustainable Urban Development? through an investigation dealing with how the sustainable goals are attained in today?s Swedish urban planning. And also try to clarify where and why sustainable development is failing or lacking. Besides that I have investigated how actors take position towards urban sustainability. The essay is based on a literature study about sustainable urban development and it?s changes through the time and place.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översättas till praxis.Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten.Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok.Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig.

Vind är ett fenomen som har stor påverkan på människan. Genom en god planering och utformning av nya stadsområden kan goda vindförhållandena på marknivån skapas. Beroende på platsens naturliga betingelser så kan vinden antingen försköna eller göra att människor uppfattar platsen som oangenämare. Platsens klimatologiska betingelser påverkar även till vilken grad utemiljön kommer att användas. Luleå är en stad som har ett rykte om att vara ovanligt blåsigt, staden används därför i denna studie som verktyg för att undersöka fenomenet närmare.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser där människor vill vistas och kan mötas är en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i närmare 50 år arbetat för en stadsplanering som sätter människan i fokus, och menar att ett socialt hållbart samhälle förutsätter människovänliga stadsrum. Fyristorg är centralt beläget i Uppsala stad och förutsättningarna för ett livligt stadstorg är många, men i dagsläget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mänskliga aktivitet är låg. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att, utifrån Jan Gehls teorier kring levande och människovänliga stadsrum, föreslå en övergripande omgestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i gestaltningen ämnar arbetet att svara på frågeställningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande stadsrum för människor att vistas i. Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att främja aktivitet och interaktion. För att förstå torgets förutsättningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ?mapping? och ?tracing? , där jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker på platsen .

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser.Sedan ett par år tillbaka pågår de första projekten i Sverige där BREEAM Communities används. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att använda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i Västra Hamnen i Malmö.Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anställda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes våren 2012. Studien kompletterades med två intervjuer med anställda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervägde en användning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen Saltängen. Intervjustudien tar utgångspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities? inverkan på arbetsprocessen och vilka hållbarhetsaspekter som hanteras inom de två projekten i Västra Hamnen.

Den hållbara staden har blivit en mer angelägen fråga i och med snabbväxande städer och i frågor rörande stadsplanering debatteras det ofta hur den hållbara staden ska uppnås. Ibland får medborgarna vara med i processen och tycka till, ibland inte. Fokus i den här uppsatsen är just hur medborgarna får delta i samtalet, dvs. hurmedborgardialogen gestaltar sig. Syftet med detta examensarbete är att utreda de metoder för medborgardialoger som existerar samt attundersöka metodernas för- och nackdelar.En avgränsning är att jag har valt att undersöka medborgardialogersom förts under framställandet av översiktsplaner.

Syftet med den här studien har varit att studera stadsbildande och hur stadsplanerna har utvecklats i Sverige från medeltid till modern tid och hur denna utveckling har uppenbarat sig i en svensk stad. Som fallstudieobjekt valdes Eksjö stad för att se hur stadens stadsplan har utvecklats under stadens 600-åriga historia och om den stämmer överens med den utveckling som finns i övriga riket.För att uppnå syftet genomfördes dels en litteraturundersökning om stadsplanernas framväxt samt om fallstudieobjektets utveckling. Dessutom genomfördes en kartundersökning över Eksjö innehållandes kartor från olika perioder för att få en överblick på hur stadens stadsplan har förändrats genom historien.Studien har även undersökt varför städer uppstår där de uppstår och vilka faktorer som ligger bakom detta. Framträdande är att en lokalitets kommunikationsmöjligheter är avgörande för om en stad skall bildas där och denna stads framtida utveckling, men även andra faktorer påverkar stadsbildande. Fallstudieobjektet passar även in i detta då Eksjö bildades där två större vägar korsades vilket gav goda kommunikationsmöjligheter.Resultatet visar på att stadsplanernas utveckling i Sverige stämmer överens med den utveckling som skett i Europa.

Flera av Sveriges storstadskommuner har under det senaste årtiondet börjat ta fram virtuella stadsmodeller. Även Mät- och Kartavdelningen på Falu kommun är intresserade av att ta fram en stadsmodell, men ännu vet man inte hur det arbetet bör utföras. Därför har jag fått i uppdrag att utreda hur byggnaderna till en sådan modell kan tas fram, vilket också är syftet med den här studien. Anledningen till att Falu kommun vill ha en stadsmodell är främst att den skall vara ett stöd vid stadsplanering. Kommunen har bestämt att den norska SOSI-standardens (Systematic Organisation of Spatial Information) 3D-nivå 2 skall följas.

Sedan flera årtionden tillbaka är vattenbruk den livsmedelssektor som växer allra snabbast. Det finns dock få exempel på vattenbruk som medvetet utformats för att integreras i stadsmiljö. Att se på vattenbruket som en del av lösningen på många problem kan öka vattenbrukets genomslagskraft. Kanske är det här som fysiska planerare med strävan efter en holistisk syn på hållbarhet kan skapa förutsättningar för synergieffekter när vattenbruk och hållbar stadsplanering integreras? Den urbana efterfrågan på billig mat förstör planeten, då det moderna jordbruket hotar den biologiska mångfalden och bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevärt.

Den här uppsatsen är en fallstudie med inriktning på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad begreppet ekologisk hållbar utveckling står för, hur det används idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hållbara utvecklingens filosofi. Hållbar utveckling är ett ofta använt begrepp som inte har någon allmänt gällande definition. Begreppets filosofi har funnits länge, men det var först när Brundtland-kommissionen definierade begreppet år 1987 som det började kallas hållbar utveckling.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas.