Sök:

Sökresultat:

3432 Uppsatser om Hćllbar planering - Sida 12 av 229

H?llbar arbetsmilj? i en distanskontext: En kvalitativ studie om mellanchefers tillv?gag?ngss?tt p? globala f?retag

The purpose of the study is to contribute knowledge about the representation of fiction authors who have written in languages other than Swedish in educational school books within the Swedish subject. This is done in relation to the school's promotion of cultural diversity, a globalized world and to the Swedish curriculum. The study is a combination of a qualitative and a quantitative analysis that takes its starting point in six educational books for the courses Swedish 1 and 2. The analysis shows that all study materials include a broad representation of authorships from Europe and the USA. The selection of authors from other parts of the world is, however, limited.

Kulturkrock : en studie om den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader som konstverk och kulturell planering

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Social hÄllbarhet inom fysisk planering

Social hÄllbarhet handlar om att skapa ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor kan leva sina vardagsliv utifrÄn sina egna behov. Det ska vara jÀmstÀllt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan mÀnniskor. SamhÀllsstrukturen spelar en avgörande roll för hur vÄra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar nÀr det gÀller att forma socialt hÄllbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hÄllbarhet och hur planeraren kan arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel pÄ hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det hÀr fallet Karlshamn kommun.

RIKSINTRESSEN I BLÅSVÄDER

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning pÄ militÀrt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistÄr med faktamaterial frÄn bÄda parter i konflikten i en objektiv framstÀllning. Konflikten granskas pÄ nationell likvÀl som pÄ lokal nivÄ. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förÀndrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började pÄ 1960-talet.

För vem? ?om rÀttvisa i fysisk planering

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas. DĂ€r pĂ„ följer arbetets undersökning som bestĂ„r av en fallstudie dĂ€r platsens kontext analyseras och en innehĂ„llsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förstĂ„else för platsen och dess förutsĂ€ttningar.

EN VARDAG D?R F?R?LDRAR BEH?VER LIGGA STEGET F?RE En kvalitativ intervjustudie om aktivitetsbalans hos f?r?ldrar till barn med cerebral pares

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Skoglig planering och ajourhÄllning med SkogsGIS : en utvÀrdering av SCA:s nya GIS-verktig med avseende pÄ dess introduktion, anvÀndning och utvecklingspotential

Syftet med denna studie var att utvÀrdera hur effektiviteten och kvaliteten i planeringsarbetet har pÄverkats av de GIS-stöd som har införts pÄ SCA Skog. De GIS-stöd som omfattas Àr till viss del det tidigare traktplaneringsverktyget TP, men framförallt har studien fokuserats pÄ det nya och mer omfattande systemet SkogsGIS. UtvÀrderingen baseras till stor del pÄ en enkÀtundersökning som visar hur anvÀndarna av programvaran anser att deras egen effektivitet och kvalitet har pÄverkats efter införande av ett allt större GIS-stöd. Utvecklingsmöjligheter och förslag till förbÀttringar har studerats. En omvÀrldsanalys har ocksÄ gjorts för att kunna jÀmföra SkogsGIS med GIS-system som anvÀnds pÄ andra skogsföretag.

N?r v?rdande blir v?nda : En litteratur?versikt om sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rd

Bakgrund Arbetsrelaterad stress ?r ett v?xande problem inom slutenv?rden d?r sjuksk?terskor dagligen m?ter h?ga krav, etiska dilemman och resursbrist. L?ngvarig stress p?verkar b?de sjuksk?terskans h?lsa, yrkesut?vning och v?rdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rden.

Planering och zonering av friluftsliv och ekoturism: Kristianstad Vattenrike

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat omrÄde. Kristianstad Vattenrike Àr ett av Sveriges fem biosfÀromrÄden och strÀcker sig nÀstan över hela Kristianstad kommun med en mÄngfald av olika naturtyper. Som utnÀmnt biosfÀromrÄde ska man bidra till hÄllbar utveckling och utveckla omrÄdet utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera omrÄdet i kÀrnomrÄden, buffertzoner och utvecklingsomrÄden.För att uppnÄ studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk vÀxelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism sÄ har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga kÀllor om Kristianstad Vattenrike.I studiens resultat och analys analyseras tre frÄgestÀllningar för syftet: 1) Vilka förutsÀttningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering anvÀndas som medel för att planera hÄllbara destinationer för friluftsliv och ekoturism?HÀr beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrÄgan pÄ omrÄdet, men ocksÄ med produktutveckling.

Vilka processer styr arbetet med mönsterformgivning inom textilindustri?

Vi har tillsammans formgivit ett mönster till barn i Äldrarna sju till tio Är, med textilier som slutprodukt. För att uppnÄ ett gott resultat krÀvs det noggrann planering av de olika arbetsprocesserna. Vi har anvÀnt oss av totalt sju processer, planering, avsmalning, fÀrger, typsnitt, skisser, mönster och rapportering samt trycktekniker. I formgivningen har vi arbetat med temat svenska skogsdjur och vÀxter, med inriktning mot de norrlÀndska arterna. FÀrgerna vi har arbetat med har vi valt ur PANTONE solid uncoated, totalt har vi arbetat med tretton fÀrger.

SÀrskild planering för elever med fallenhet för matematik? : Eller för alla elever?

A current issue today is to try to implement creative design as a way to solve wicked problems in scientific contexts such as HCI. Since the problems are wicked, they have no given solution which makes the traditional methods inadequate. In these cases, creative design can be an alternative. Creative design is not used in scientific contexts because it is viewed as something unaccountable.In this essay we argue that creative design not necessarily have to be unaccounted. We discuss various views of creative design and translate theory to a practical context.

Flygstaden MÀrsta, vision och verklighet : - MÀrstas planering sett ur ett aktörs- och livskvalitéperspektiv

Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n MĂ€rstas historiska bakgrund med fokus pĂ„ perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige prĂ€glas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och MĂ€rsta Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Å andra sidan Ă€r MĂ€rsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. MĂ€rsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörerna MĂ€rsta kommun, MĂ€rstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med MĂ€rsta och anvĂ€nde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och MĂ€rstabo ger jag Ă€ven min bild av MĂ€rsta som livsmiljö.

Ämnesintegrerat arbetssĂ€tt : LĂ€rarnas arbete med organisering och planering

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur olika lÀrare inom grundskolan kan organisera och planera ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt och hur det Àmnesintegrerade arbetssÀttet kan frÀmja elevernas lÀrande och utveckling. Bakgrunden Àr att samhÀllet har utvecklats och blivit styrt av mÄl, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhÀllet till ett kunskapssamhÀlle som i sin tur pÄverkat lÀrarrollen. LÀrarna ska strÀva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer.

Fler ?ldre, f?rre h?nder ? v?gen fram?t : H?llbar kompetensf?rs?rjning som politisk utmaning: en?fallstudie av ?ldreomsorgen i Kalmar kommun

More elderly, fewer hands: The way forward Sustaining the care workforce as a political challenge ? A case study of?elderly care in Kalmar Municipality This study examines how Human Capital Theory and New Public?Management are reflected in the governance of eldercare in Kalmar?municipality. Based on document analysis and interviews with politicians?and senior officials, the study shows that investments in staff competence?and well-being coexist with efficiency-oriented management practices.?Rather than being contradictory, these approaches are often combined in?everyday governance. The study concludes that the main challenge is not?funding, but capacity and that sustainable eldercare depends on aligning?national goals with local conditions and strong human capital.

Att gestalta offentliga rum : Stortorget Karlskrona

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->