Sök:

Sökresultat:

17057 Uppsatser om Hćll Sverige Rent - Sida 36 av 1138

Intern marknadsföring : intern satsning för extern framgÄng

Uppsatsen syftade till att undersöka den interna marknadsföringen (IM) inom Ernst & Young genom att identifiera de IM-aktiviteter som genomförs inom företaget för att motivera sina anstÀllda. IM har operationaliserats som intern marknadsorientering (IMO) enligt Lings och Greenleys (2005) IMO-modell. Modellen bestÄr av fem beteendedimensioner med tillhörande aktiviteter.  IMO inom Ernst & Young (avgrÀnsat till huvudkontoret i Stockholm) och framförallt aktiviteterna som typifierar beteendedimensionerna har undersökts i en kvalitativ fallstudie med deduktiv ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och telefonenkÀter med HR- och marknads- och informationsansvariga samt genom instudering av sekundÀrdata. Resultatet frÄn datainsamlingen i en jÀmförelse med den teoretiska plattformen visade pÄ att Ernst & Young i stor utstrÀckning har en IMO dÄ företaget genomför beteendedimensionernas typifierade aktiviteter.

FjÀrrlÄn i Sverige - dagslÀget och utvecklingsmöjligheter i framtiden

The aim of this thesis is to investigate the possibilities for creating a national interlibraryloan system in Sweden and to see how it could be integrated into an international network .The methods used are both qualitative and quantitative. We have sent inquiries to a numberof libraries and we have interviewed keypersons in the interlibrary loan field in Sweden.We have reached the conclusion that in spite of several impediments there is a lot that speaksfor a Swedish national interlibrary loan system in the near future. A national bibliographicdatabase is already evolving..

Enterprise Risk Management. Hur anvÀnder svenska företag ERM?

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Är terminspriserna pĂ„ Nord Pool snedvridna? : En studie av spot- och terminspriser pĂ„ den nordiska elbörsen Nord Pool

I denna uppsats undersöks om terminspriset pÄ el Àr snedvridet jÀmfört med det framtida spotpriset. Undersökningen har fokuserats pÄ elmarknaden och den prissÀttning som sker pÄ den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare sÄ förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och dÀrefter förklaras hur de förhÄller sig till varandra utifrÄn ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar pÄ Nord Pool och hur prissÀttningen sker av spot- och terminspriset.

Elevers tankar om hÄllbar utveckling : En studie kring elevers tankar och engagemang för en hÄllbar utveckling.

Jordens framtid Àr nÄgot som bekommer var och en. För att jag som pedagog ska kunna utgÄ frÄn mina elever vid planering av undervisning Àr det viktigt att jag Àr medveten om hur de tÀnker sig jordens framtid. Tror eleverna pÄ en hÄllbar utveckling, Àr eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring jordens framtid. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts gÀller hur eleverna tÀnker pÄ framtiden och om de sjÀlva kÀnner nÄgot engagemang för att gynna en hÄllbar utveckling.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever som gÄr i gymnasiet.

Brottsprovokation : I Sverige och USA

Denna rapport behandlar om och nÀr polisen fÄr anvÀnda sig av brottsprovokation enligt nuvarande rÀtt samt innebörden och definitionen av detta begrepp. Avsikten att ge en överblick med hjÀlp av bland annat tidigare rÀttsfall, utlÄtande frÄn JK, HD samt JO av de rÀttsliga regler som gÀller i Sverige och med hjÀlp av Internet och litteratur avseende USA: s lagstiftning. De regler som gÀller i Sverige grundar sig i huvudsak pÄ principerna att brottsprovokation inte Àr tillÄtet samt att bevisprovokation fÄr tillÀmpas vid en stark misstanke mot nÄgon om ett redan begÄnget brott. En provokation fÄr inte föranleda nÄgon att begÄ brott som denne annars inte skulle ha begÄtt. PÄ grund av brist pÄ lagregler sÄ rÄder en osÀkerhet avseende vad som Àr tillÄtet respektive inte tillÄtet vad gÀller provokativa ÄtgÀrder.

SynskÀrpa för personbilsförare

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om personbilsförare uppfyller de visuskrav som finns för att inneha körkort i Sverige.Bakgrund: I Sverige mĂ„ste alla som ansöker om körkortstillstĂ„nd genomgĂ„ en visus- och synfĂ€ltskontroll. Denna kontroll görs vanligen i 16 Ă„rsĂ„lder, dĂ„ det Ă€r tillĂ„tet att börja övningsköra. Efter denna undersökning finns ingen obligatorisk kontroll av vare sig visus eller synfĂ€lt om man har behörighet AM, A1, A, B, BE och traktorkort. Detta Ă€r nĂ„got anmĂ€rkningsvĂ€rt eftersom andelen Ă€ldre i Sverige ökar och med stigande Ă„lder blir ögonĂ„kommor och ögonsjukdomar mer frekventa. Även refraktionsstatusen förĂ€ndras under Ă„rens lopp.Metod: Genom en visus-screening undersöktes 100 personer med minst behörighet B.

Kommunikationen under och runt en körlektion

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i lÀrarens uppfattningar om hur de kommunicerar med sina elever under en körlektion, - och ta reda pÄ hur en körlektion kan se ut. Ett bisyfte Àr att ta reda pÄ hur elever upplever en körlektion. Mina frÄgestÀllningar var: Hur kan en körlektion se ut? Hur fungerar kommunikationen mellan lÀrare och elever? Vi mÀnniskor har ett medfött behov av att kommunicera och vi kommunicerar pÄ olika sÀtt. Det hÀnder att vi kommunicerar antingen vi vill eller inte, vi behöver inte yttra ett enda ord, för kroppssprÄk betyder rent av mer Àn ord.

KarriÀrutvecklingsmöjligheter i Sverige - LÄgutbildade immigranters upplevelser av sina framtida karriÀrmöjligheter

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lÄgutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriÀrmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriÀrmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med lÄgutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lÄgutbildade utomeuropeiska immigranter Àr en utsatt grupp pÄ svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta Àr att gymnasieutbildning ofta Àr ett minimikrav. De teoretiska begrepp som anvÀnts i analysen Àr samhÀllelig miljö, kapital och handlingshorisont.

Ett placeringsrecept? En kvalitativ studie om processen för varumÀrkesexponering i ?Hela Sverige bakar?

Titel: Ett placeringsrecept?- En kvalitativ studie om processen kring varumÀrkesexponering i ?Hela Sverige bakar?Författare: Elina Grothén och Julia RobertsonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 60 sidor inklusive bilagorOrd: 17552Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att utforska och analysera hur placeringen av varumÀrken gÄr till i det svenska tv-programmet ?Hela Sverige bakar?Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Totalt sju intervjuer. Sex samtalsintervjuer, varav tre personliga och tre pÄ telefon.Ytterligare en intervju besvarades via mail.

Arbetslaget och fotbollslaget : en fallstudie om social identifikation med multipla grupper

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer pÄverkas i sin yrkesidentitet och i sitt yrkesutövande av att vara medlem i ett amatörfotbollslag tillsammans med sina kollegor. Haslam et al talar om social identifikation och hur individen pÄverkas av att identifiera sig med grupper. VÄr tes var att flera av de positiva effekter som forskningen har sett mellan fysisk aktivitet och idrott gÄr att förklara med en starkare sammanhÄllning och en positiv sjÀlvbild. Vi ville Àven undersöka om den starkare sammanhÄllningen med laget kunde pÄverka relationen med den övriga organisationen negativt. För att svara pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört en fallstudie pÄ ett fotbollslag i en företagsförening ansluten till Korpen.

Stabilitets- och tillvÀxtpakten inom EU : uppfylls reglerna?

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

VolontÀrturism : Kolonialism i en nyliberal vÀrld

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Skall vi kÀmpa Ànda in i kaklet? Möjliga effekter av mervÀrdesskatt för ideella idrottsföreningar i Sverige

Ända sedan Sverige gick med i EU har man varit medveten om att Sverige strider mot EU:smervĂ€rdesskattedirektiv. Än idag har Sverige fortfarande inte anpassat alla sina delar imomslagen till direktivet och pĂ„ grund av detta inledde EU Ă„r 2009 ettfördragsbrottsförfarande mot Sverige. Utredningen som Sverige sjĂ€lva gjorde under 2009 komfram till att Sverige fortfarande inte var förenliga med direktivet i vissa delar, framförallt detfaktum att Sverige undantar alla allmĂ€nnyttiga ideella föreningar frĂ„n mervĂ€rdesskatt. Efterutredningen lĂ€mnade Sverige in ett förslag till EU-kommissionen angĂ„ende Ă€ndringar iSveriges momslagstiftning. Idetta förslag stod det bland annat att Sverige, istĂ€llet för attundanta alla ideella föreningar, endast skulle undanta de föreningar med en omsĂ€ttning under1 000 000 kr om Ă„ret frĂ„n momsplikt.I februari 2011 fick Sverige avslag pĂ„ detta förslag och debatten i Sverige kom igĂ„ng pĂ„allvar.

Elenergi som insatsvara i lantbruksföretag : en fallstudie i hur elintensiva lantbruksföretag hanterar elenergi som insatsvara

Det finns flera typer av insatsvaror för lantbrukare, en av dem Àr elenergi. NÀr priset pÄ elektriciteten i vinter har varierat frÄn cirka 50 öre upp till 1 400 öre per kilowattimme, kan det medföra stora konsekvenser för lantbrukare. Det hÀr har fÄtt mÄnga att vilja se över vilka möjligheter de har att pÄverka eller utnyttja detta fenomen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur elintensiva lantbruksföretag agerar för att hantera elenergi som insatsvara. De faktorer som analyserats nÀrmare för att beskriva lantbrukarnas beteende Àr prissÀkring, energieffektivisering och investeringar i egen energiproduktion.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->