Sök:

Sökresultat:

2874 Uppsatser om Hästens beteende - Sida 3 av 192

Fairtrade och konsumenten : En studie av attityd och beteende gentemot FairtrademÀrkt kaffe

Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspÄ ett visst beteende. Undersökningar kring etiskt mÀrkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i mÄnga fall inte resulterar i ett positivt köpbeteende. För att utreda om ett sÄdant attityd-beteende-gap föreligger Àven gÀllande FairtrademÀrkt kaffe genomför vi en enkÀtstudie dÀr vi mÀter attityden till FairtrademÀrkt kaffe och jÀmför detta resultat med köpbeteendeobservationer. Vi finner en övervÀgande positiv attityd i enkÀtundersökningen men trots detta visar observationerna pÄ en lÄg köpfrekvensen av FairtrademÀrkt kaffe. Vi kan sÄledes konstatera att ett attityd-beteende-gap existerar i vÄr studie.

FörskollÀrares tankar om barns utagerande beteende /Pre-school teachers thoughts on children?s acting out behavior

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett antal förskolepedagoger tÀnker kring förskolebarns utagerande beteende; vad sÄdant beteende Àr, vad orsaken till det Àr samt hur man bör hantera det som pedagog. Jag har anvÀnd mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat fem pedagoger. FrÄgan vad utagerande beteende hos barn Àr associerar informanterna först till olika slags konkreta yttringar, som brÄk och skrik. Man associerar ocksÄ till avvikande, störande beteenden. Orsaker till utagerande beteende associerar man till en mÀngd olika faktorer som hemmiljö, psykologiska faktorer och förhÄllanden i sjÀlva förskolemiljön.

ÖverensstĂ€mmelse mellan strategi, nyckeltal & incitament : - en studie av styrning av sĂ€ljares beteende 

UtifrÄn antagandet att individer Àr nyttomaximerare riskerar organisationer att genom prestationsmÀtning och incitamentsystem förstÀrka ett icke avsett beteende. Incitamentsystem i form av provision Àr vanligt inom sÀljyrket vilket torde göra ett aktivt arbete med utformning av styrsystem viktigt för sÀljande organisationer. Uppsatsen utgÄr frÄn ett synsÀtt dÀr en organisations olika delsystem inom ekonomistyrningen anses behöva helt överensstÀmma för att medarbetares faktiska beteende ska överensstÀmma med det av organisationen avsedda beteendet. Genom en fallstudie av ABC Bil, dÀr intervjuer med sÀljare och personal pÄ ledande befattning utförts, undersöks hur sÀljande organisationers olika delsystem inom ekonomistyrningen överensstÀmmer samt om sÀljares faktiska beteende överensstÀmmer med det av organisationen avsedda beteendet. Uppsatsen kommer till slutsatsen att ABC Bils olika delsystem inom ekonomistyrningen helt överensstÀmmer och att det Àven rÄder total överensstÀmmelse mellan sÀljarnas faktiska beteende och det av organisationen avsedda beteendet. Detta leder till att uppsatsen ger stöd till det teoretiska synsÀtt som utgjort uppsatsens utgÄngspunkt. .

KÀnslomÀssig instabilitet och dess pÄverkan pÄ arbetssökande beteende i en svensk population

Sambandet mellan personlighet och arbetssökande beteende har mestadels undersökts bland studenter tidigare. Denna studie undersökte om kÀnslomÀssig instabilitet pÄverkade sÀttet att söka arbete hos 123 arbetssökande icke-studenter mellan 20-65 Är. EnkÀten som anvÀndes bestod av Personality Questionnaire (BÀccman & Carlstedt, 2010), som mÀter personligheten utifrÄn femfaktorsmodellen, samt Job Search Behavior (Blau, 1994), som mÀter förberedande och aktiva arbetssökande beteenden. Det fanns ett samband mellan kÀnslomÀssig instabilitet och bÄda arbetssökande beteenden. KÀnslomÀssig instabilitet kunde dock inte ensam predicera vilket arbetssökande beteende individer vÀljer, men tillsammans med Älder kunde kÀnslomÀssig instabilitet predicera förberedande arbetssökande, och Älder kunde Àven ensamt predicera förberedande arbetssökande.

Barn gör rÀtt om de kan

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rÀtt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, LÀrarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, pÄ svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjÀlpa barn med problemskapande beteende. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dessa barn barn och om arbetet med CPS har förÀndrat deras synsÀtt? VÄra frÄgestÀllningar Àr: Kan CPS hjÀlpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lÀrare pÄ dessa barn och har arbetet med CPS förÀndrat deras synsÀtt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt oss av ett frÄgeformulÀr och en gruppintervju för att samla in vÄrt empiriska material. Detta Àr ett litet urval.

Resursfördelning pÄ BUP: vilka blir patienter under en lÀngre tid och varför?

Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos Àr ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belÀgga hur befintliga resurser inom BUP anvÀnds har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 Är som blev patienter pÄ BUP i 24 mÄnader eller mer. Alla (n=323) nya patienter pÄ BUP i VÀsterÄs och Sala 2006 ingick i studien. Data frÄn intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivÄ, pÄverkan pÄ familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades lÀnge hade större svÄrigheter med extrovert beteende, lÀgre funktionsnivÄ och större pÄverkan pÄ familjen.

Revisionskvalitet - Kan belöningssystem leda till kvalitetshotande beteende inom revision?

Den hÀr studien behandlar belöningssystem och om incitament av monetÀr karaktÀr kan komma att pÄverka revisorers beteende och revisionskvaliteten. UtifrÄn teorier av Kohn (1993); Gneezy och Rustichini (2000); Bonner och Sprinkle (2002) förutsÀtts det att finansiella belöningar försÀmrar arbetsprestationen och kvaliteten. Syftet Àr att undersöka om kvalitetshotande beteende uppstÄr och skapar en konflikt mellan att vidhÄlla revisionskvalitet och mÄlet att bli belönad. Ytterligare aspekter som kommer undersökas Àr belöningssystemets funktion och dess kopplingar till motivation. Den empiriska undersökningen centraliseras runt belöningssystemet pÄ PricewaterhouseCoopers (PwC) och hur revisorerna förhÄller sig till belöningssystem, motivation och revisionskvalitet.Slutresultatet av denna studie baserat pÄ vÄra kvalitativa intervjuer Àr att monetÀra belöningar inte utgör nÄgot direkt hot mot revisionskvaliteten.

OMVÅRDNADSÅTGÄRDER VID AGGRESSIVT UTÅTAGERANDE BETEENDE HOS PATIENTER MED DEMENSSJUKDOM

Syfte: Att sammanstÀlla vad som kunde orsaka ett aggressivt utÄtagerande beteende hos patienter med demenssjukdom och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som fanns beskrivna för att kunna hantera det. Bakgrund: Demenssjukdom Àr en vanlig sjukdom inom all vÄrd. DÀrmed ocksÄ de symtom som Àr karaktÀristiska för sjukdomen som till exempel aggressivitet. Fysiska begrÀnsningar eller tvÄngsvÄrd kan enligt lag anvÀndas dÄ patienten visar ett psykotiskt utÄtagerande sÀtt. Enbart demenssjukdom Àr inte tillrÀckligt skÀl för att tvÄngsvÄrda nÄgon. Sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr omvÄrdnad dÀr fokus Àr att lindra sjukdom, symtom och att hjÀlpa patienten med dennes beteende.

Att vÄrda personer med demenssjukdom och krÀvande beteende

IntroduktionAntalet Àldre i samhÀllet ökar och dÀrmed ocksÄ antalet personer med demenssjukdom. Demenssjukdom kan medföra krÀvande beteenden som kan vara svÄra att bemöta för dem som vÄrdar.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa aktuell forskning om omvÄrdnad av personer med krÀvande beteende vid demenssjukdom utifrÄn Jean Watsons karativa omvÄrdnadsfaktorer.MetodLitteraturstudie av vetenskapliga artiklar inom ÀmnesomrÄdet omvÄrdnad.ResultatAtt vÄrda personer med demenssjukdom innebar bland annat att se det unika hos varje individ och att tolka och bekrÀfta patientens handlingar. VÄrdarna hade behov av att förstÄ patienten och sina egna reaktioner och av att se en mening med det krÀvande beteendet. Att bygga upp en nÀra och sann relation och att kommunikationen mellan patient och vÄrdare var effektiv var ocksÄ viktiga faktorer för en god omvÄrdnad.DiskussionVÄrdprocessen, vÄrdarnas möjlighet att tolka krÀvande beteende och omvÄrdnadshandledning var viktiga redskap för att vÄrda personer med demens och krÀvande beteende. Detta sÀtt att arbeta pÄ behöver lÀras ut och belysas för att stötta de vÄrdare som arbetar med patientgruppen..

Att arbeta med konfliktfyllda barn

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession resonerar kring deras arbete med barn med ett utagerande beteende. Denna undersökning belyser Àven möjligheterna för att arbeta med inkludering och svÄrigheter i arbetet med utagerande barn. FrÄgestÀllningarna för arbetet handlar om hur pedagoger i sitt arbete upplever dessa barn och tolkar deras utagerande beteende. Studien tar Àven upp hur pedagoger beskriver deras bemötande med dessa barn. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjÀlp av en kvalitativ intervjuundersökning.

Facebook : En intervjustudie om utformandet av Narcissismens kultur pÄ nÀtverk

MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera ungdomars anvÀndning av Facebook. Genom intervjuer med 10 gymnasieelever frÄn Stockholm kommer vi granska om Facebook skapar ett narcissistiskt beteende. För att förklara detta utgÄr vi frÄn teorier om narcissismens kultur, svaga bands styrka, symbolisk interaktionism och dramaturgiska perspektiv. Vi har i denna uppsats kommit fram till att det existerar narcissistiskt beteende, i form av respondenternas attityder och deras syn pÄ andra medlemmar.      .

Pojkars och flickors beteende i klassrummet

Jag har i detta arbete fokuserat pĂ„ hur pojkar och flickor beter sig i klassrummet, fokus har legat pĂ„ morgonsamlingarna nĂ€r barnen och pedagogerna samlats och pratat om dagen och annat som Ă€r aktuellt. Det jag har tittat pĂ„ Ă€r det talutrymme pojkar respektiver flickor tagit och/eller fĂ„tt. De frĂ„gor jag stĂ€llt Ă€r: Finns det nĂ„gra skillnader/likheter mellan pojkars och flickors beteende i klassrummet? Hur visar sig dessa? Ändras barnens beteende beroende pĂ„ den pedagog de har? Vilken uppfattning har nĂ„gra pedagoger om barns beteende i klassrummet? Dessa frĂ„gor har jag sökt svar pĂ„ genom att observera barnens agerande under samlingarna och skriva ner det jag sett samt genom att intervjua de tvĂ„ ansvariga pedagogerna. Barnen i undersökningen gĂ„r i en Ă„ldersblandad klass, F-2 (förskoleklass ? Ă„rskurs 2) och Ă€r alltsĂ„ mellan sex och Ă„tta Ă„r..

ÅtgĂ€rder för Energieffektivisering vid Gummifabriken i VĂ€rnamo

VÀrnamo kommun förvÀrvade 2008 gummifabriken i VÀrnamo. Tanken Àr att omvandla den nÀstan 20 000 m2 stora fabriken frÄn 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att slÀppa ifrÄn sig vÀrme frÄn industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebÀra att underhÄlla denna byggnad idag sÄ Àr en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder som Àr lÀmpliga och krÀvs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushÄllning skall förbÀttras sÄ finns krav pÄ att exteriören och frÀmst fasaderna skall bevaras.

SÀkra före det osÀkra? : En kvalitativ intervjustudie

Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i samarbete med Scania CV AB. Syftet Àr att kartlÀgga hur man resonerar kring begreppet sÀkerhet i förhÄllande till Organizational Behavioral Management (OBM). Studien presenterar OBMs beteendeanalys ABC-modellen för att beskriva hur ett beteende kan aktiveras samt vilka konsekvenser det har. Den avser Àven att introducera DCOM och Beteendebaserad sÀkerhet (BBS) som kompletterande verktyg att arbeta med. MÄlgruppen i studien Àr truckförare pÄ Chassi.

LÄgaffektivt bemötande av elever med autism : Ett nytt sÀtt att förstÄ och hantera problemskapande beteende

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtÀnkt bemötande i kritiska och vÄldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för hÀndelseutvecklingen. Ett lÄgaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende pÄ ett icke-krÀnkande och icke-vÄldsamt sÀtt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger pÄ tre olika sÀrskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste Äret gÄtt en tredagarskurs i lÄgaffektivt bemötande.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->